Arbetssysslan har en stor pĂ„verkan pĂ„ medarbetarnas motivation. Är arbetssysslan monoton kan det skapa negativ effekt attityden kring arbetsplatsen och motivationen. Syftet med denna forskningsstudie Ă€r att bidra med förstĂ„else kring hur företag med monotona arbetssysslor kan öka motivationen hos sina medarbetare. Fokusen i studien ligger pĂ„ att ta reda pĂ„ vilka faktorer det Ă€r som kan öka motivationen hos medarbetare med monotona arbetssysslor. UtifrĂ„n en kvantitativ surveyundersökning hos tre företag tar vi reda pĂ„ hur företagen arbetar med motivation och hur medarbetarna upplever motivationen utifrĂ„n olika motivationsfaktorer.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ förstÄelse för faktorer som pÄverkar motivationen hos personalen pÄ MSB (Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). Undersökningen belyser dels den psykosociala arbetsmiljöns pÄverkan och dels ledningens betydelse för de anstÀlldas motivation. I teoriavsnittet behandlas tre olika block: Motivation, Psykosocial arbetsmiljö och slutligen Management. Dessa tre block ligger sÄledes till grund för undersökningen och sjÀlva uppsatsen. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet har en kvalitativ metod valts, med intervju som datainsamlingsmetod.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns en relation mellan arbetstrivsel och KASAM (kÀnsla av sammanhang) inom en kommunal förvaltning i SjuhÀradsomrÄdet. UtgÄngspunkterna var att ta reda pÄ om det fanns skillnader i hur man trivdes pÄ arbetsplatsen samt om det fanns könsskillnader eller Äldersskillnader i arbetstrivseln. I studien anvÀndes en enkÀt för att ta reda pÄ hur anstÀllda ser pÄ sitt arbete, och hur det pÄverkar arbetstrivseln. MÀtinstrumenten som anvÀndes var Antonovskys livsfrÄgeformulÀr och en egen enkÀt om arbetstrivsel. 71 respondenter deltog i studien, 29 kvinnor och 40 mÀn.

Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt anstrÀngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lÀmna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, nÀr man gÄr hem. Detta Àr ocksÄ en allmÀn bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstÄr i arbetslivet en individs roll som privatperson, förÀlder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka pÄ situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, pÄ arbetsplatsen? Denna studie berör frÀmst dessa frÄgor i förhÄllande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke dÀr arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt anstrÀngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet.

Earlier research has shown the difficulty of defining insulting behaviour in the workplace. It has been noted that the individual and subjective definition is connected to the specific situation in which the potentially insulting incidence occurred. In this study we designed a quantitative questionnaire in order to hopefully elucidate the comprehension of insulting behaviour and furthermore enable a more in-depth investigation on how important the contextual meaning is. This study examined 140 (n=140) working adult?s attitudes towards insulting behaviour in the workplace and the importance of the contextual variables.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

VÄr uppsats syfte Àr att belysa konsekvenser av ett nyinfört samarbete mellan verksamhetsomrÄden inom vÄrd- och omsorgsorganisationer. Genom kvalitativa intervjuer med enhetschefer samt omvÄrdnadspersonal sÄ har det empiriska materialet samlats in frÄn tvÄ olika kommuner i Sverige. För att analysera har vi anvÀnt oss av administrativ teori samt teorier om ledarskap. Resultatet visade att enhetschefer tenderar att vara mer positiva inför samarbete som arbetsform Àn omvÄrdnadspersonal. Vi menar att Àven om bÄda yrkeskategorierna arbetar utifrÄn samma mÄl, att ge god omvÄrdnad för brukarna, sÄ skiljer sig synen pÄ samarbete som arbetsmetod.

Den ökade globala konkurrensen tillsammans med den osÀkra ekonomiska situationen har lett till en mer osÀker arbetsmarknad. Det har i sin tur lett till en upplevelse av anstÀllningsotrygghet hos individen. Syftet med föreliggande studie var att bidra till en mer differentierad kunskap kring vad som predicerar anstÀllningsotrygghet. I denna studie har bÄde den kvantitativa och den kvalitativa anstÀllningsotryggheten undersökts. Data kommer frÄn en tidigare utförd datainsamling (N=399) och de uppstÀllda forskningsfrÄgorna berÀknades med hierarkiska regressionsanalyser.

The purpose of this study was to examine the school counsellors and social service workers experience of how the child psychiatry manage their authority in the collaboration concerning children with mental health problems. The study was conducted using qualitative interviews with school counsellors, social service workers and one former employee of the Swedish child psychiatric care. Our results are divided into two themes: Collaboration and distribution of responsibility and Children who fall between the cracks. Examples of groups of children who according to our study are at risk of falling between the cracks are those who apart from mental issues have substance abuse issues or social issues, those whose parents are in a child custody dispute, children who are acting out and children with self-harm issues. The study also reveals that it's easier for children whose parents are active and knowledgeable to get help from the child psychiatric care and that it's a requirement for both parents and children to be highly motivated.There are established social hierarchs between agencies who partake in collaboration regarding children with mental illness.

Bakgrund: Mixade va?rdsalar inneba?r att ma?n och kvinnor va?rdas pa? samma sal. Pa? detta sa?tt utnyttjas sjukhusens va?rdplatser till fullo och fa?rre patienter som a?r i behov av sjukhusva?rd beho?ver placeras pa? en avdelning inom en annan specialitet eller transporteras till andra sjukhus. Flera engelska studier pekar pa? att det finns en problematik i att bevara patientens integritet pa? en mixad va?rdsal vilket va?ckte ett intresse att underso?ka sjuksko?terskans erfarenheter av omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i Sverige.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksko?terskans erfarenheter av att bedriva omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i sluten somatisk va?rd med fokus pa? patientintegritet.Metod: Fo?r studien anva?ndes en kvalitativ forskningsansats.

Syftet med studien var att undersöka medarbetares instÀllning till organisationsförÀndring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. EnkÀt innehÄllande mÀtinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E anvÀndes. De anstÀllda fick ta stÀllning till pÄstÄenden gÀllande ledarskapet pÄ arbetsplatsen, instÀllning till förÀndring och hur de hade kÀnt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstÄ hur chefer bör förhÄlla sig till de anstÀllda för att lyckas i sina roller.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd pÄ olika arbetsplatser, har av hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. Syftet var ocksÄ att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende pÄ skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda pÄ om det förekom nÄgot individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i sÄ fall hur detta sÄg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod anvÀnts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och vÄld varierar. Det visade sig ocksÄ vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen anvÀndes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

Genom olika belöningssystem kan personalen motiveras och dÀrigenom öka produktivitet i det dagliga arbetet. Olika belöningssystem kan behövas för olika individer och enheter inom organisationen. Syftet med vÄr uppsats Àr att kartlÀgga och beskriva hur belönings- och motivationsfaktorer i tvÄ tjÀnstebranscher ser ut och jÀmföra dem emellan.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, vilken har bidragit till att vi har fÄtt en ökad förstÄelse kring problematiken av vÄr studie dÄ vÄr avsikt var att Ästadkomma djupare kunskap om motivation och belöningssystem genom djupgÄende intervjuer med nio olika respondenter, frÄn bemanningsföretag och revisionsbyrÄer.Vi har kommit fram till att motivation i största allmÀnhet Àr viktig i bÄda branscherna. Gemenskap pÄ arbetsplatsen och positiva omdömen Àr tvÄ av de viktigaste faktorerna till motivation. I bÄda branscherna motiveras de anstÀllda av variation i bÄde arbetsuppgifter och arbetsmiljöer..