Denna studie handlade om överlĂ€mnande till vĂ„rd inom socialtjĂ€nsten sombrottspĂ„följd för ungdomar. ÖverlĂ€mnandepĂ„följden Ă€r en del av straffsystemet, men ingĂ„r samtidigt i socialtjĂ€nstens verksamhet eftersom vĂ„rden utformas inom denna. Straffsystemets uppgift Ă€r att orsaka lidande för ett regelbrott,medan socialtjĂ€nstens uppgift Ă€r att stödja och hjĂ€lpa behövande mĂ€nniskor i samhĂ€llet. Enligt lagen med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om unga lagövertrĂ€dare (LuL) ska socialsekreterare utforma vĂ„rdplaner för unga lagövertrĂ€dare som kan komma att överlĂ€mnas till vĂ„rd inom socialtjĂ€nsten.Denna studie syftade till att undersöka om socialsekreterare upplever svĂ„righeter i att kombinera de straffrĂ€ttsliga principerna i LuL med socialrĂ€ttens principer om att ett vĂ„rdbehov ska ligga till grund för insatserna, samt hur de kombinerar dessa. Fyra socialsekreterare frĂ„n Stockholm intervjuades och materialet analyserades med hjĂ€lp av Foucaults teori om disciplin och straff.VĂ„ra slutsatser var att dessa socialsekreterare inte upplevde nĂ„gra svĂ„righeter med att kombinera de straffrĂ€ttsliga principerna med den socialrĂ€ttsliga principen.

De flesta mÀnniskor tillbringar idag en stor del av sitt liv pÄ arbetet. Eftersom ett av dagens huvudmÄl intas pÄ arbetsplatsen Àr det av stor betydelse för individens hÀlsa att denna uppfyller önskemÄl och riktlinjer för en god och hÀlsosam mÄltid. ArbetsmÄltiden Àr en möjlig ÄterhÀmtande paus under arbetet och det Àr viktigt att den fyller flera viktiga funktioner bÄde sociala och fysiologiska. ArbetsmÄltidens kvalitativa helhet Àr angelÀgen för bÄde arbetsgivare och individ dÄ den troligtvis pÄverkar bÄde prestation och arbetshÀlsa. Genom att prioritera attraktiva och nÀringsriktiga mÄltider pÄ arbetet ökar förmodligen tillfredsstÀllelsen hos de anstÀllda.

Ämnet för den hĂ€r uppsatsen Ă€r utformandet av Energibolagets jĂ€mstĂ€lldhetsplan. Syftet med utredningsarbetet var att undersöka vad de anstĂ€llda vid moderbolaget Energi inom Energikoncernen har för attityder till jĂ€mstĂ€lldhet generellt pĂ„ arbetsplatsen. Som metod anvĂ€nde vi enkĂ€ter i genomförandet av vĂ„r studie. UtifrĂ„n de anstĂ€lldas attityder utarbetade vi en konkret jĂ€mstĂ€lldhetsplan. Vi kom fram till att det finns mycket för Energibolaget att arbeta med vad det gĂ€ller jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor i organisationen.

 Under Är 2008 utbetalades 9,5 miljarder svenska kronor som ekonomiskt bistÄnd till 4,2 procent av Sveriges befolkning. DÀrigenom har det ekonomiska bistÄndet en stor plats i det svenska sociala arbetet. Trots detta har handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd en lÄg status dÄ arbetet anses vara enkelt att utföra i förhÄllande till andra delar av det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som handlÀgger ekonomiskt bistÄnd erfar sin yrkesstatus. Metoden var i kvalitativ form och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre socialsekreterare.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Bakgrund: Internationellt existerar fortfarande illegala aborter med kvinnans hÀlsa, och i somliga fall liv, som insats. Inom gynekologisk vÄrd i Sverige arbetar allmÀnsjuksköterskor vilka vars arbetsuppgifter bland annat bestÄr av att vÄrda kvinnor som genomgÄr inducerade aborter. Deras arbete vilar pÄ den svenska abortlagens bestÀmmelser om kvinnans rÀtt till fri abort samt den övergripande hÀlso- och sjukvÄrdslagen. AllmÀnsjuksköterskor har fÄtt en mer framtrÀdande roll i arbetet med inducerade aborter i takt med den ökade anvÀndningen av den medicinskt inducerade aborten. I sitt arbete stÀlls sjuksköterskorna inför specifika arbetsuppgifter vilka kan tyckas pÄfrestande.

Syftet med denna studie har varit att studera sambandetmellan gruppmognad, enligt integrative model of group development, ochsjukfrÄnvaro bland operatörer inom tillverkningsindustrin. Studien omfattadetvÄ mÀtningar med 91 grupper i den första mÀtningen och 80 grupper i denandra mÀtningen. Den första mÀtningen var en longitudinell studie och denandra mÀtningen en tvÀrsnittsstudie. Sammanlagt fanns sjukfrÄnvarodata för115 grupper. Data pÄ gruppnivÄ inhÀmtades med instrumentet GroupDevelopment Questionnaire.

Sedan tidigt 90-tal har det pÄgÄtt en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjÀnsten. Evidensbaserad praktik Àr en metod dÀr den bÀsta tillgÀngliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sÄdan praktik mÄste bedömningar och dokumentation inom socialtjÀnsten utföras mer standardiserat. FöresprÄkarna, dÀribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt mÄste kunna mÀtas för att förbÀttras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjÀnst Àr dock förknippat med en rad svÄrigheter och vissa menar att det Àr ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet.

En viktig förutsÀttning för en god hÀlsa och vÀlmÄende Àr fysisk aktivitet. I dagens samhÀlle Àr stillasittande ett problem dÄ maskiner ersÀtter vÄra arbeten och mÄnga har stillasittande arbeten, flertal hushÄlls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör pÄ oss i samma utstrÀckning som förr. Detta leder till sÀmre hÀlsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen Àr en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen.

Idag vÀljer mÄnga att sitta pÄ caféer och andra offentliga platser för att arbeta eller ha möten, men fÄ caféer Àr anpassade för detta. I mitt examensarbete jobbar jag med möbler för dessa platser och behov.Denna rapport som Àr en del av examensarbetet beskriver vÄra nya arbetsvanor och varför de har uppkommit. Det handlar om förÀndringar i arbetsorganisation, digital utveckling och olika faktorer som gör att mÄnga dras till platser mellan jobb och fritid.Ett designprojekt genomfördes i samarbete med arkitektbyrÄn Code Concept Development riktat mot restaurangen Urban Deli och deras utökade verksamhet pÄ SveavÀgen 44 i Stockholm. Resultatet blir ett förslag med bord och stolar som bygger pÄ flexibilitet och möjlighet till förÀndring pÄ en plats dÀr mÄnga aktiviteter pÄgÄr..

Humor har visat sig ha mÄnga positiva effekter för individers hÀlsa och kan Àven ge positiv utdelning i arbetet. Den har nÀmligen visat sig bidra till ökad produktivitet och kreativitet i arbetslivet, dÀrför kan man anta att det frÄn företagens sida kan finnas ett intresse av att undersöka humor i arbetet nÀrmare dÄ det kan ge bÀttre utdelning frÄn de anstÀllda. Tidigare forskning om humor i arbetslivet riktar sig frÀmst till anstÀllda inom olika serviceyrken samt vÄrd- och omsorg. Av den hÀr anledningen beslutade vi oss för att göra en kvalitativ studie pÄ en arbetsplats inom offentlig sektor och undersöka mer om hur individer upplever och eventuellt anvÀnder sig av humor pÄ arbetet. VÄr förhoppning Àr att det kan bli ytterligare ett forskningsbidrag till hur organisationer och HR-avdelningar bör förhÄlla sig till humor eftersom den kan bidra till mer glada och produktiva anstÀllda.

Barns Behov I Centrum (BBIC) Àr ett utredningsverktyg inom social- tjÀnsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste Ären. Det finns tre viktiga omrÄden som verkar inom BBIC vilka Àr "barnets behov", "förÀld- rarnas förmÄga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa omrÄden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har anvÀnts för att komma fram till resultatet. För att ta reda pÄ vad dessa socialsekreterare ansÄg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns mÄnga likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas Äsikter och att mÄnga av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen.

PÄ frÄgan om vad verksamhetscheferna har för Äsikt om hur de skulle kunna förhindra lÄngtidssjukskrivningar, förtidspension eller sjukpension pÄ sin avdelning sÄ tar mÄnga i likhet med ambulanscheferna upp fysisk trÀning och ergonomi som omrÄden dÀr de lÀgger stor vikt. Ingen nÀmner handledning eller stödjande samtal som metoder man arbetar med.Ser man till resultatet pÄ vad den vanligaste orsaken till lÄngtidssjukskrivningarna Àr, nÀmligen muskel ? skelettskador, sÄ kan fysisk trÀning och ergonomi vara riktiga metoder. StÀmmer dessutom arbetsgivarnas bedömning att skadorna uppkommit till stor del pÄ fritiden sÄ Àr arbetsplatsen och dess belastning inte skyldiga till lÄngtidssjukskrivningarna. Men det finns skÀl att tro att denna bild inte riktigt Àr sann..

Syftet med studien var att undersöka medarbetares instÀllning till organisationsförÀndring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. EnkÀt innehÄllande mÀtinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E anvÀndes. De anstÀllda fick ta stÀllning till pÄstÄenden gÀllande ledarskapet pÄ arbetsplatsen, instÀllning till förÀndring och hur de hade kÀnt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstÄ hur chefer bör förhÄlla sig till de anstÀllda för att lyckas i sina roller.

MÄnga ungdomars vardag prÀglas av hedersvÄld och förtryck (HVF) och problematiken anses svÄr och komplex att arbeta med. Studiens syfte Àr att undersöka hur skolkuratorer pÄ högstadieskolor och socialsekreterare pÄ socialtjÀnsten beskriver sitt stöd till och skydd av ungdomar som utsÀtts för HVF samt samverkan dem emellan. Metoden som anvÀnds för att besvara studiens syfte Àr kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer, tre socialsekreterare och en samordnare för en samverkansgrupp kring HVF. Studiens insamlade material analyseras genom tidigare forskning om myndigheternas arbete med HVF samt samverkan. Kulturellt och feministiskt perspektiv samt teori om riskbedömning och samverkan anvÀnds Àven för att analysera materialet.Resultatet visar att det finns en samsyn mellan professionerna gÀllande att stödbehovet hos HVF-utsatta ungdomar Àr stort.