Idag vÀljer mÄnga att sitta pÄ caféer och andra offentliga platser för att arbeta eller ha möten, men fÄ caféer Àr anpassade för detta. I mitt examensarbete jobbar jag med möbler för dessa platser och behov.Denna rapport som Àr en del av examensarbetet beskriver vÄra nya arbetsvanor och varför de har uppkommit. Det handlar om förÀndringar i arbetsorganisation, digital utveckling och olika faktorer som gör att mÄnga dras till platser mellan jobb och fritid.Ett designprojekt genomfördes i samarbete med arkitektbyrÄn Code Concept Development riktat mot restaurangen Urban Deli och deras utökade verksamhet pÄ SveavÀgen 44 i Stockholm. Resultatet blir ett förslag med bord och stolar som bygger pÄ flexibilitet och möjlighet till förÀndring pÄ en plats dÀr mÄnga aktiviteter pÄgÄr..

Humor har visat sig ha mÄnga positiva effekter för individers hÀlsa och kan Àven ge positiv utdelning i arbetet. Den har nÀmligen visat sig bidra till ökad produktivitet och kreativitet i arbetslivet, dÀrför kan man anta att det frÄn företagens sida kan finnas ett intresse av att undersöka humor i arbetet nÀrmare dÄ det kan ge bÀttre utdelning frÄn de anstÀllda. Tidigare forskning om humor i arbetslivet riktar sig frÀmst till anstÀllda inom olika serviceyrken samt vÄrd- och omsorg. Av den hÀr anledningen beslutade vi oss för att göra en kvalitativ studie pÄ en arbetsplats inom offentlig sektor och undersöka mer om hur individer upplever och eventuellt anvÀnder sig av humor pÄ arbetet. VÄr förhoppning Àr att det kan bli ytterligare ett forskningsbidrag till hur organisationer och HR-avdelningar bör förhÄlla sig till humor eftersom den kan bidra till mer glada och produktiva anstÀllda.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Barns Behov I Centrum (BBIC) Àr ett utredningsverktyg inom social- tjÀnsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste Ären. Det finns tre viktiga omrÄden som verkar inom BBIC vilka Àr "barnets behov", "förÀld- rarnas förmÄga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa omrÄden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har anvÀnts för att komma fram till resultatet. För att ta reda pÄ vad dessa socialsekreterare ansÄg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns mÄnga likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas Äsikter och att mÄnga av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen.

PÄ frÄgan om vad verksamhetscheferna har för Äsikt om hur de skulle kunna förhindra lÄngtidssjukskrivningar, förtidspension eller sjukpension pÄ sin avdelning sÄ tar mÄnga i likhet med ambulanscheferna upp fysisk trÀning och ergonomi som omrÄden dÀr de lÀgger stor vikt. Ingen nÀmner handledning eller stödjande samtal som metoder man arbetar med.Ser man till resultatet pÄ vad den vanligaste orsaken till lÄngtidssjukskrivningarna Àr, nÀmligen muskel ? skelettskador, sÄ kan fysisk trÀning och ergonomi vara riktiga metoder. StÀmmer dessutom arbetsgivarnas bedömning att skadorna uppkommit till stor del pÄ fritiden sÄ Àr arbetsplatsen och dess belastning inte skyldiga till lÄngtidssjukskrivningarna. Men det finns skÀl att tro att denna bild inte riktigt Àr sann..

Syftet med studien var att undersöka medarbetares instÀllning till organisationsförÀndring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. EnkÀt innehÄllande mÀtinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E anvÀndes. De anstÀllda fick ta stÀllning till pÄstÄenden gÀllande ledarskapet pÄ arbetsplatsen, instÀllning till förÀndring och hur de hade kÀnt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstÄ hur chefer bör förhÄlla sig till de anstÀllda för att lyckas i sina roller.

MÄnga ungdomars vardag prÀglas av hedersvÄld och förtryck (HVF) och problematiken anses svÄr och komplex att arbeta med. Studiens syfte Àr att undersöka hur skolkuratorer pÄ högstadieskolor och socialsekreterare pÄ socialtjÀnsten beskriver sitt stöd till och skydd av ungdomar som utsÀtts för HVF samt samverkan dem emellan. Metoden som anvÀnds för att besvara studiens syfte Àr kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer, tre socialsekreterare och en samordnare för en samverkansgrupp kring HVF. Studiens insamlade material analyseras genom tidigare forskning om myndigheternas arbete med HVF samt samverkan. Kulturellt och feministiskt perspektiv samt teori om riskbedömning och samverkan anvÀnds Àven för att analysera materialet.Resultatet visar att det finns en samsyn mellan professionerna gÀllande att stödbehovet hos HVF-utsatta ungdomar Àr stort.

Sammanfattning Titel: Studie av sociala medier pÄ Arbetsplatsen. NivÄ: Kandidatuppsats i Informationssystem, 15 HögskolepoÀng. Författare: Tobias Larsson Handledare: Bengt Nilsson Examinator: Bengt Nilsson ProblemomrÄde ProblemomrÄdet i studien Àr det eventuella sambandet mellan sociala medier och samhörigheten pÄ en arbetsplats. Genom att studera detta undersöks vilken effekt sociala medier kan ha pÄ samhörigheten och vilka teoretiska modeller som gÄr att koppla till det som framkommer under analysen av studien. Metod Studiens intresse och fokusomrÄde finns i att studera det som gÄr att studera via en kvalitativ undersökningsmetod. Det som undersöks i en kvalitativ undersökning Àr de mÀnniskor och grupper som studeras genom dessa undersökningar. Kvalitativ undersökningsmetod har sin grund i sociala antaganden och hur man studerar det som de vill beskriva som verklighet. Kvalitativundersökningsmetod innebÀr att studien undersöker beteende samt mönster genom intervjuer eller observationer av eller med de berörda personerna. Resultat UtifrÄn den studie som presenteras menar författaren att sociala medier pÄverkar samhörigheten.

Syftet med studien var att undersöka medarbetares instÀllning till organisationsförÀndring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. EnkÀt innehÄllande mÀtinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E anvÀndes. De anstÀllda fick ta stÀllning till pÄstÄenden gÀllande ledarskapet pÄ arbetsplatsen, instÀllning till förÀndring och hur de hade kÀnt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstÄ hur chefer bör förhÄlla sig till de anstÀllda för att lyckas i sina roller.

För de barn som behöver vÄrdas utanför det egna hemmet Àr placering i familjehem den vanligaste insatsen. Familjehemsplacering Àr en insats som pÄverkar, förutom det berörda barnet, barnets omgivande nÀtverk. NÀr ett beslut Àr fattat att ett barn skall placeras utanför det egna hemmet, skall socialsekreterare undersöka barnets befintliga nÀtverk och övervÀga om barnet kan familjehemsplaceras hos en anhörig eller annan nÀrstÄende, enligt 6 kap. 5§ SoL. Syftet med denna studie var att med utgÄngspunkt i 6 kap.

Att nÀstan varje dag konfronteras genom sitt yrke med t ex tragedier, allvarligt skadade eller dödfall upplevs olika av oss alla. Syftet med föreliggande studie var att beskriva krisreaktioner samt möjligheten till krishantering hos vÄrdpersonalen efter traumavÄrd vid en akutmottagning. En enkÀt anvÀndes för datainsamling. Resultatet visar att personalen upplever krisreaktioner i samband med omhÀndertagandet av skadade barn samt yngre patienter och vid omhÀndertagandet av deras anhöriga. Möjlighet till krishantering finns pÄ arbetsplatsen men alla Àr inte nöjda.

SammanfattningEftersom mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha friska och hÀlsosamma medarbetare. HÀlsa Àr en förutsÀttning för ett sunt arbetsliv. En god hÀlsa och vÀlmÄende ökar prestationen och bör dÀrmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatser.

Studien avser att genom ett kvalitativt fÀltarbete fÄ förstÄelse för hantering av kÀnslor för socialsekreterare inom socialt arbete pÄ en socialförvaltning. Syftet Àr Àven att fÄ en inblick i vilka faktorer som eventuellt har en inverkan pÄ denna hantering och vad denna emotionella hantering kan ha för konsekvenser för socialsekreteraren. Det insamlade materialet i studien baseras pÄ intervjuer för att fÄ en detaljrik uppfattning om informanternas arbetssituation. Intervjuerna utfördes med Ätta socialsekreterare som utreder Àrenden angÄende barn, unga och familjer inom en specifik kommun. Att de arbetade under en gemensam arbetsstruktur och kultur underlÀttade ytterligare vÄr undersökning.Resultatet visar att det som minskar risken för psykisk ohÀlsa hos socialsekreterarna Àr social respons och stöd frÄn bl.a.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.