Mitt syfte med denna intervjustudie var att ta reda pĂ„ hur arbetsledningen motiverar deanstĂ€llda och hur de anstĂ€llda ser pĂ„ ledningens sĂ€tt att motivera. Studien har en kvalitativansats, dĂ€r intervjuer anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att ledningenförsöker motivera sina anstĂ€llda men att det Ă€r svĂ„rt dĂ„ de av ekonomiska skĂ€l hindras. Detvisade sig Ă€ven att alla Ă€r överens om att det finns en god kommunikation mellan ledare ochmedarbetare. Övrigt visade resultatet att sĂ„vĂ€l ledare som medarbetare anser att bĂ„de lönenoch arbetsklimatet Ă€r viktigt för att man ska trivas pĂ„ arbetsplatsen.

I föreliggande studie undersöks hur anvÀndare upplever anvÀndbarheten i ett sÀkerhetskritiskt system ? Luftfartsverkets flygledningssystem SIGMA. UtifrÄn litteraturstudier definieras begreppen anvÀndbarhet och sÀkerhetskritiska system. Empirin utgörs av intervjuer med anvÀndare av SIGMA-systemet. Studien visade att anvÀndarna upplever att systemet i vÀsentliga delar har bra anvÀndbarhet, vilket utifrÄn litteraturstudier, intervjuer och efterföljande analys frÀmst tycks bero pÄ att systemet arbetats fram med stor anvÀndarmedverkan och att det var utarbetat specifikt för arbetsplatsen.

Syftet med undersökningen var att hitta faktorer i arbetslivet som frÀmjar hÀlsa. FörhÄllanden som belystes i undersökningen var uppfattning hos vÄrdpersonal om tid, möjlighet att pÄverka, relationer och psykosocialt klimat, kunskap och motivation samt belöning.Den undersökta gruppen utgjordes av vÄrdpersonal inom Àldreomsorgens sÀrskilda boende i TrollhÀttans Stad. Samtliga yrkeskategorier ingick i studien; sjukvÄrdsbitrÀden, undersköterskor och sjukvÄrdsbitrÀden. LÄngtidsfrisk definierades som ingen sjukfrÄnvaro alls under ett Är. LÄngtidssjuk definierades som mer Àn tre mÄnaders men mindre Àn tvÄ Ärs sjukskrivning under ett Är.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Studien handlar om brukarmedverkan, brukarinflytande och makt utifrÄn frukostmöten som anordnas av utredningsgruppen inom individ- och familjeomsorgen vid socialtjÀnsten iBiskopsgÄrden, Göteborg.Syftet har varit att ta reda pÄ hur makt, brukarmedverkan och brukarinflytande tar sig uttryck under utredningsgruppens frukostmöten, med hjÀlp av brukares och socialsekreterares beskrivningar avdessa samt med hjÀlp av observationer under tvÄ frukostmöten. För att kunna besvara syftet har vi haft hjÀlp av följande frÄgestÀllningar;? Vad Àr syftet med frukostmötena?? Vems agenda styr frukostmötena?? Hur ser kommunikationen ut under frukostmötena?? Hur ser rollfördelningen ut under frukostmötena?? Vad fÄr man ut av att delta pÄ frukostmötena?? Vilka förvÀntningar och kÀnslor Àr förknippade med frukostmötena?Uppsatsen bygger pÄ ett kvalitativt material dÀr vi anvÀnt oss av observationer och intervjuer som metoder. Vi har intervjuat tre brukare och tre socialsekreterare samt gjort deltagande observationer under tvÄ frukostmöten.Det vi funnit Àr att brukarmedverkan och brukarinflytande tycks vara svÄra begrepp och svÄra saker att arbeta med. Trots detta Àr det nÄgot som upplevs som positivt av sÄvÀl brukare som socialsekreterare.

Titel: Stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv Författare: Lina Jonsson, Kristian Olsson, Mattias Olsson,Shabnam Tahajjod Handledare: Marie Aurell Institution: Institutionen för ekonomi och management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, FEC 007 FrÄgestÀllning: Hur kan vi förstÄ stresshantering ur ett ledarskapsperspektiv? Metod: För vÄr uppsats har vi valt en kvalitativ metod med intervjuer som kvalitativ datainsamling. Intervjuerna hade en lÄg grad av standardisering. Slutsatser: UtifrÄn vÄr frÄgestÀllning har vi kommit fram till att det Àr vik-tigt att skapa trivsel pÄ arbetsplatsen, att det finns en trygghet och kÀnsla av att klara av arbetsuppgifterna samt att det sker ett rikligt informationsflöde mellan chef och anstÀllda för att kun-na hantera arbetsplatsens stressituation. .

The main purpose of this paper is to describe and analyse how social worker on a specific Social Service Agency describe their experiences. My focus has been to concentrate on social worker, whose task is related to young people. The paper is presented from three different themes; work assignments, professional roles and projects in life. The central questions are; Which are the socialworkerÂŽs main tasks? How does the social worker see himself in his professional role? Have their expectations been fulfilled? Where do they get their motivation from? Which are the reasons why the job as social worker is so strenuous? I have interviewed four social workers (semi-structured interviews), and a qualitative method is used.

SammanfattningDet hÀr arbetet handlar om skolkuratorernas arbetssituation frÄn skolkuratorers perspektiv, medbetoning pÄ den nya skollagen som tillkom 2011. Genom att anvÀnda humankapitalteorin, Àr tankenatt förklara behovet av skolkuratorer och hur arbetsplatsen psykosociala miljö pÄverkar kuratorerpositivt och negativt. Genom en kvantitativ enkÀtstudie som skolkuratorer inom tvÄ lÀn fick svara pÄ,kunde svaren analyseras och förstÄs i en vidare bild. Skolkuratorerna i studien kÀnner att de inte kanleva upp till skollagen och att det saknas ramar och förstÄelse över hus skolkuratorerna inomelevvÄrden ska arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande med de psykosociala frÄgorna inom skolan..

År 2007 var det högkonjunktur och ett bra Ă„r för svenska företag. Den finansiella krisen, vars effekter blev kĂ€nnbara i Sverige under Ă„r 2008, förde dock med sig ökad instabilitet i vĂ€rldsekonomin och finansiella risker sĂ„som kredit-, likviditets-, rĂ€nte-, valuta och prisrisk blev i hög grad aktuella. År 2009 var det lĂ„gkonjunktur och situationen för företagen sĂ„g dĂ€rmed mycket annorlunda ut. Denna studie undersöker i vilken utstrĂ€ckning företag i indexet Stockholm OMX 30 har förĂ€ndrat sin finansiella riskrapportering i Ă„rsredovisningen mellan Ă„ren 2007 och 2009. Mot bakgrund av de regelverk som finns för riskrapportering, samt tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det, har ett mĂ„tt pĂ„ kvalitet definierats.

Denna studie behandlar hur konflikthantering pÄ arbetsplatsen, ett alltid aktuellt ochekonomiskt viktigt omrÄde för mÄnga större organisationer, kan appliceras pÄ mindreföretag och deras förutsÀttningar. Forskningen har hittills varit fokuserad pÄ hur storaorganisationer kan hantera och förebygga konflikter, men det hÀr arbetet menar attmindre organisationer har fundamentalt annorlunda förutsÀttningar som gör att ettnytt synsÀtt mÄste tillÀmpas i deras fall. Det finns ekonomisk och social vinning Àvenför mindre företag att förebygga och hantera konflikter och studien visar att för attvara framgÄngsrika i det avseendet mÄste de fokusera pÄ att utveckla sina icke-pÄtagligaresurser..

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvÀgledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med nÄgra verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats Àr att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvÀgledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor nÀr det gÀller skolornas studie- och yrkesvÀgledning.

Mitt exemanesarbete besta?r av ett antal la?tar och musikproduktioner som jag har gjort mestadels under 2012-2013. Ma?let med musikproduktionerna har varit att, under ra?dande fo?rutsa?ttningar inom dom olika projekten, skapa musik vars enda egentliga syfte har varit att bero?ra den potentiella lyssnaren.I min text har jag lagt fokus pa? att underso?ka hur resultatet har pa?verkats av att med olika produktionsmetoder arbeta med tempo. Jag har och a?r framfo?rallt nyfiken pa? hur maskingenererat tempo, som i texten kommer bena?mnas som click eller clicktrack, pa?verkar slutresultatet av en musikproduktion.I tva? av mina produktioner har jag jobbat med tempo pa? flera olika sa?tt.

Denna C-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förÀndringsarbete. Under de senaste tio Ären har det skett stora förÀndringar inom den offentliga sektorn. Eftersom jag arbetar dÀr och dagligen möter mÀnniskor som upplever frustration, och maktlöshet, över alla stora förÀndringar som sker, kan de vara intressant att koppla följderna av denna stora förÀndring till ett av de centrala begreppen inom den jungianska psykologin, nÀmligen Skuggan. Skuggbegreppet myntades av upphovsmannen till den jungianska psykologin C. G.

The purpose of this essay is to examine how social welfare secretaries from the social service and welfare officers from adult psychiatry experience the cooperation between themselves in relation to mentally ill mothers and their children.Moreover, the study aims to shed light on social welfare secretaries and welfare officers views on potential gender related differences in the work with mentally ill mothers and fathers.Five qualitative interviews were performed in two separate municipals in the Stockholm area. Three of the respondents were social welfare secretaries in the social services and two were welfare officers in the adult psychiatry. Our theoretical starting point has been role theory and a model of different dimensions of cooperation.Our result showed that there were shortcomings in the cooperation between the two principals. How well the cooperation worked differed between the two municipals. In one of the examined municipals the cooperation could only be found on an individual client or individual patient case level, whilst in the other municipal the cooperation existed on a more general level in the form of project meetings.

The aim of this study was to describe and analyze how social workers working in social services using evidence based practice with special focus on the clients? experiences and wishes as source of knowledge in collecting information, assessment and decision. To get to the social workers experiences and descriptions we used a qualitative method with semistructured interviews. The empiric material of the study consists of eight interviews with social workers working in different social offices in different areas, in southern Sweden. The main result of this study was that social workers use clients? experiences and wishes differently in different parts of the investigations.