Bakgrund DÄliga matvanor Àr en viktig bakomliggande orsak till sjukdomsbördan i Sverige och undersökningar har visat att arbetsplatsen Àr en bra plattform att förbÀttra matvanorna för att frÀmja hÀlsan hos befolkningen. Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur matvanorna ser ut bland de anstÀllda samt hur matsituationen Àr pÄ olika arbetsplatser inom VÀsterbottens lÀns landsting. Metod En enkÀtstudie genomfördes vid VÀsterbottens lÀns landsting dÀr 79 arbetsplatser tillfrÄgades att delta. Efter bortfall ingick totalt 207 deltagare frÄn 18 olika arbetsplatser i studien. Data bearbetades och analyserades i SPSS 20.0 med chi-2 test och multiple response set, signifikansnivÄn sattes till p<0,05.

Konflikter Àr ett komplexet fenomen som existerar i alla delar av samhÀllet, de Àr inte minst vanligt förekommande i arbetslivet. Det Àr av största vikt att organisationer kan hantera dessa pÄ ett konstruktivt sÀtt. Syftet med denna studie var att belysa konfliktproblematik och konflikthanteringsprocessen i organisationer. Intervjuer genomfördes med personalansvariga, anstÀllda och en konsult och resultatet analyserades med tematisk analys. Resultatet pÄvisade att mÄnga negativa konsekvenser uppstÄr som följd av konflikter och att vilken metod företagen anvÀnder har betydelse, men ocksÄ att otydlighet som skapar osÀkerhet pÄ olika nivÄer Àr av avgörande vikt.

Due to the globalization and constant changes in society, competition has become a big factor in profit-driven companies and organizations. Innovation has become an effective way for the companies to increase their competitiveness. By adapting to the constant changes in society e.g. the technological advances, companies can retain their competitiveness on the market.The purposeof this study is to exemplify and describe how a profit-driven company managesinnovationbyinterviewing four office managers in different work units in the same company.The resultsshows, among other things,that interactive learning can bean initiation to innovation processes and that the participating company in this study workshard to promote innovation in work units..

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvÀgledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med nÄgra verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats Àr att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvÀgledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor nÀr det gÀller skolornas studie- och yrkesvÀgledning.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Syftet med denna studie har varit att analysera socialsekreterares erfarenheter av bakomliggande orsaker till att barn i familjer med utlÀndsk bakgrund blir aktuella för utredning enligt SocialtjÀnstlagen (SFS 2001:453). Studien behandlar skillnader mellan familjer med utlÀndsk bakgrund och familjer med svensk bakgrund vad gÀller bakomliggande orsaker för aktualisering hos socialtjÀnsten. Studien Àr kvalitativ och grundar sig pÄ fem semistrukturerade intervjuer. Till grund för analysen har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori anvÀnts vilken har kompletterats med begrepp som behandlar migrationsprocess, socialisationsprocess och kultur.Resultatet visar att det inte finns nÄgon större skillnad gÀllande bakomliggande orsaker för aktualisering beroende pÄ hÀrkomst. Det framkommer att social utsatthet Àr vanligt förekommande hos de familjer som aktualiseras och dÄ frÀmst i form av ekonomisk utsatthet, boendesituation och arbete.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

AnvĂ€ndningen av tillfĂ€llig arbetskraft ökar och Ă€r numera ofta en integrerad del i mĂ„nga verksamheter. TillfĂ€lligt anstĂ€llda har generellt sett sĂ€mre förbindelser med verksamheterna dĂ€r de arbetar. I samband med att fenomenet ökar uppkommer frĂ„gor kring vad det skapar för sorts arbetsklimat och relationer pĂ„ arbetsplatsen. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilken sorts psykologiskt kontrakt som finns mellan tillfĂ€lligt anstĂ€llda och verksamheterna som de arbetar pĂ„.FrĂ„gestĂ€llningar:Har bemanningspersonalen ett transaktionellt eller relationellt kontrakt till enheterna som de arbetar pĂ„?Är kontraktet mellan enheterna och bemanningspersonalen balanserat?Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n personal frĂ„n bemanningscentrum i NynĂ€shamns kommun samt de verksamheter som de arbetar pĂ„.

Denna studie har syftat till att underso?ka hur ett antal grafiska formgivare upplever pitchenur ett yrkesrollsperspektiv; na?got som inom forskningen a?r ett relativt a?sidosatt omra?de.Studien baseras pa? tio respondentintervjuer samt en informantintervju. Samtligarespondenter arbetar pa? byra?er med en tydlig inriktning pa? grafisk form i Stockholm.Ansatsen i studien a?r kvalitativ med fallstudiekarakta?r och datainsamling och analys skeddemed inspiration fra?n Grounded Theory och abduktion. Efter empirisk insamling togstudien avstamp i tre teoretiska utga?ngspunkter; yrkesrollen, designprocessen ochkundrelationen.Underso?kningen visar att pitchen a?r ett komplext och sva?rdefinieratfenomen som framkallar ma?nga a?sikter bland de grafiska formgivarna.en o?vergripande kartla?ggning av fenomenet bland annat pa? en komplex process ?Studien visar efterpitchprocessen ? som delas upp i fyra steg: briefen, problemformulering, ide?- ochkonceptutveckling samt presentation.

Prefabricering eller platsbyggt hus? MÄnga stÀller sig den frÄgan. Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med prefabgentemot platsbyggt hus? Vilka ritningar behövs och hur gÄr man tillvÀga?Detta examensarbete Àr en framtagning pÄ hur man anpassar ett smÄhus till prefabricering.Platsbyggt hus Àr ett hus som byggs pÄ plats. Material fraktas dit, förvaras och kapas.Den vanligaste byggmetoden för byggande av hus.Prefabricering av hus Àr dÀremot ett hus som byggs i en fabrik eller industri.

Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens Àr och vad stress Àr. Sambandet har undersökts med hjÀlp av enkÀt med 16 slutna frÄgor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen frÄga pÄ slutet. Urvalet, som var ett bekvÀmlighetsurval, var 60 anstÀllda pÄ olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjÀlp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan social kompetens och stress.

Missbruk av alkohol och droger förekommer pÄ alla arbetsplatser. I samband med rehabiliteringsutredningar gÀllande missbruk- och beroendeproblem framkom det i flera fall att arbetskamrater och Àven chefer under flera Ärs tid hade kÀnt till eller misstÀnkt att medarbetaren haft missbruksproblem. FöretagshÀlsovÄrden Previa i Malmö sammanstÀllde en utbildning som riktades till chefer samt fackliga företrÀdare pÄ Universitetssjukhuset i Malmö, UMAS. Syfte: Avsikten med denna rapport var att följa upp vad de som deltagit i utbildningen ansÄg om upplÀgget med att arbetsgivaren och företagshÀlsovÄrden höll utbildningen tillsammans och vad man ansÄg om att utbildningen var obligatorisk. Det var Àven intressant att fÄ veta om man kÀnde till att det fanns en alkohol- och drogpolicy pÄ arbetsplatsen och om man upplevde att utbildningen haft ett vÀrde för egen del.

In Sweden the divorce rates has increased during the latter part of the 20th century. For many children it?s everyday life growing up with parents no longer living together. The Parental Code states that "The child's best interests must be central to any decision in custody, residence and access." But what does the child?s best interest really mean and how do we investigate it? We decided to investigate its meaning by interviewing social workers regarding their interpretations of the child's best interests from a family law perspective.

För att kunna hantera konflikter krÀvs olika kompetenser, vilka som krÀvs och hur vi behÀrskar dessa genom olika erfarenheter som vi skapat oss i olika sammanhang Àr en central frÄga i denna studie. Denna studie syftar till att undersöka vilka kompetenser sektionschefer inom statliga myndigheter upplever sig behöva för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen mellan sina medarbetare. Vi vill ocksÄ belysa under vilka omstÀndigheter de samlat pÄ sig dessa erfarenheter. För att besvara syftet tog vi hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: ?vilka kompetenser anser sektionschefer vara relevanta för att hantera en konflikt??, ?vilka tidigare erfarenheter anser de vara anvÀndbara?? samt ?hur anvÀnder de sig av tidigare erfarenheter för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen??.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ personalens relation till brukarna pÄ ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men ocksÄ utifrÄn ett sjÀlvetnografiskt förhÄllningssÀtt. Analysmetoden som anvÀnts Àr Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vÄrdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivÄ av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna pÄ korttidshemmet. Den relationella tryggheten pÄverkas i sin tur av vÄrdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vÄrdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.