The purpose of this essay is to explore the social services work with crime victims in Sweden, according to Chapter 5, § 11 of the Social Services Act. The study examined how social workers define the victim and assessing and prioritizing victims' needs. It has also been central to study how social workers interpret and understand the regulation of social services responsible for crime victims.Qualitative interviews with 18 social workers is the basis for the study. The analysis of the social services work with victims based in the above-mentioned interviews. The interviews analyzed using the sociology of law theory.

Det talas ofta om vilket jämställt samhälle Sverige är och hur långt vi har kommit när det gäller kvinnors och mäns lika rättigheter. Trots detta visar forskning att könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män fortfarande är vanligt förekommande inom socialt arbete och att klienter bemöts och behandlas olika utifrån kön. Vi undrade därför hur medvetenheten om genus och jämställdhet ser ut hos socialsekreterare i deras arbete med klienter och hur socialsekreterare ser på den forskning som menar att klienter behandlas olika utifrån kön. Våra resultat visar att medvetenheten bland socialsekreterarna är väldigt ojämn och bristfällig. De flesta reflekterar inte alls över genus- och jämställdhetsaspekter i sitt arbete med klienterna och de socialsekreterare som reflekterar över det upplever svårigheter i att arbeta med dessa frågor gentemot klienterna.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

SammanfattningTitel: Självständigt arbete, en studie ur fastighetsmäklarens vardag.Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Oscar Hallbygård & Oscar HammenstålHandledare: Jonas KågströmDatum: 2014 ? MajSyfte: Författarna till denna studie har valt att undersöka fastighetsmäklarens självständiga arbete och vilket stöd arbetstagaren får av arbetsgivaren. Förmånen att ha kontroll och kunna styra över sitt eget arbete, möjlighet till självständighet samt varierande arbetsuppgifter är viktiga parametrar för att trivas på arbetet. Uppsatsen syfte lyder: Syftet med detta examensarbete är att ur ett arbetstagarperspektiv analysera huruvida chefer i praktiken stödjer/uppmuntrar sina anställda att bli mer självgående på arbetsplatsen.Metod: Uppsatsen har tillämpat ett kvantitativt metodval med hjälp utav en enkätundersökning. Inhämtad rådata har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS och redovisas i kapitel 3, 4, 5 & 6.

SammanfattningUtifrån en uppmärksammad efterfrågan av mer feedback i en kommuns medarbetarenkät syftar uppsatsen till att undersöka hur man som enhetschef inom en statlig verksamhet kan hitta handlingsutrymme och strategier för att framgångsrikt implementera feedback som någonting naturligt på arbetsplatsen. För att kunna ge svar på syftet har uppsatsen utgått från tidigare forskning i form av aktuell litteratur samt intervjuer av två doktorander med fördjupad kunskap inom området feedback eller ledarskap. Fyra narrativa intervjuer genomförde även med enhetschefer inom LSS som ansåg sig arbeta framgångsrikt med feedback. Tidigare forskning analyserades tillsammans med enhetschefernas uppfattningar där sedan gemensamma faktorer för ett lyckat arbete med feedback tematiserades, samtidigt som olikheter och effekter analyserades. Uppsatsens resultat kopplades ihop med teorierna KASAM och Behovsteorin.

The purpose of this study was to examine how social services in Örebro working with young people vulnerable to honor- related violence and oppression. Further the purpose was to investigate recognition of guidelines that could act as support in the work with honor- related violence and oppression, and also however the work with these honor-related cases could have an emotional impact on the social worker. To answer these questions a qualitative study using interviews was performed with four social workers in Örebro. The results have been analyzed and interpreted in relation to previous research conducted in the field of honor research. Further three theoretical perspectives have been used in the interpretation of the results; implementation theory, sociology of emotion and coping.

Studiens syfte är att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vård och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna på arbetsplatsen? Vi speglar även den ordinarie personalens tankar och känslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur påverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de på vikarien och hur förändras deras arbetssituation?.

Vatten a?r en fo?rutsa?ttning fo?r allt liv, men det a?r inte bara vatten som kra?vs, utan a?ven att vattnet a?r rent och ga?r att dricka. Det finns goda tillga?ngar till vatten pa? va?r jord, men bara en bra?kdel av detta vatten a?r av tillra?ckligt god kvalite? fo?r att det ska kunna drickas. Idag saknar fler a?n 700 miljoner ma?nniskor i va?rlden tillga?ng till tja?nligt dricksvatten.

Vi har studerat hur ledarskapet och arbetsmiljöarbetet hos ett företag ska se ut för att på bästa möjliga sätt skapa förutsättningar för att medarbetarna ska vara friska och trivas på arbetsplatsen. Utifrån vår teoretiska ram och genom en kvalitativ undersökning av Sparbanken Finns ledarskap och arbetsmiljöarbete, har vi kommit fram till en rad nyckelfaktorer som är av stor vikt för att ledarskapet skall anses hälsofrämjande. Avslutningsvis diskuterar vi hur det hälsofrämjande ledarskapet kan komma att förändras beroende på företagets organisation, verksamhet, historia, lönsamhet och makroekonomiska faktorer..

Uppsatsens syfte har varit att få förståelse för hur socialsekreterare tänker kring och arbetar med ärenden där barn och ungdomar skolvägrar. Frågorna som uppsatsen försökt besvara är hur socialsekreterare beskriver sin förståelse för fenomenet skolvägran och hur de arbetar med barn och ungdomar som skolvägrar, hur de ser på tillgängliga och alternativa arbetsmetoder kring skolvägran samt hur de beskriver sin kontakt med skolorna och barn- och ungdomspsykiatrin. Urvalet består av sju utredande socialsekreterare inom Stockholms stad som har erfarenhet av arbete med skolpliktiga barn och ungdomar som skolvägrar. Metodvalet är kvalitativa djupintervjuer som tolkats utifrån en fenomenologisk ansats. Analysen har haft sin grund i ett organisationsteoretiskt perspektiv.

Uppsatsen sta?ller fra?gor kring- och underso?ker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus ga?r tillva?ga fo?r att det man framfo?r pa? scenen ska ka?nnas som att det har fo?rankring i en sja?lv, trots att det a?r na?gon annan som a?r upphov till grundmaterialet. Syftet a?r att underso?ka hur musiker och ska?despelare ser pa? sitt arbete med sin respektive text fo?r att so?ka efter likheter, skillnader, motsa?ttningar och da?rigenom o?ppna upp fo?r vidare sa?tt att ta?nka kring interpretation. I uppsatsen finns ocksa? ett so?kande efter na?got som skulle kunna fungera som allma?ngiltiga strategier fo?r alla som arbetar med na?gon form av interpretation.En ma?ngd litteratur i a?mnet har genomga?tts och intervjusamtal har genomfo?rts med tva? musiker och tva? ska?despelare.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Det har blivit allt viktigare fo?r fo?retag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och da?rmed ta ansvar fo?r sin pa?verkan pa? samha?llet. Ma?nga fo?retag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa fra?gor utan a?gnar sig mer a?t va?lgo?renhets- arbete. Denna uppsats a?mnar ge nya perspektiv pa? hur fo?retag kan a?gna sig a?t CSR, genom att studera arbetet i Swedbank.

The purpose of this essay is to examine the concept of competence within the social services. More specifically it aims to find out how the social workers themselves look upon their own competence in social investigations concerning children. As the study was based on focus groups the main questions were vague at the beginning and were cleared later on during the group sessions.In three focus group interviews in three different municipalities in southern Sweden 11 social workers were asked to discuss this issue. The interviews were then thoroughly transcribed. In the data I identified 9 themes seeming to play a special roll in the discussions about competence: practice; experience; approach; intuition; responsibility; theories, methods and laws; reflection; resources and ethics; specialisation versus integration.The analysis made on these themes was based on two different kinds of perspective; one focusing knowing-in-action and the other focusing the organization framing the competence considered.As a conclusion the 7 first themes can be seen as a definition of the competence used in social investigations concerning children.

Målet med examensarbetet var att ta fram förslag på hur arbetsplatserna vid kärntillverkningen, på Cogent Surahammars bruk AB, skulle kunna byggas om för att på lång sikt säkerställa hög säkerhet och bra arbetsmiljö för operatörerna. Flera av de anställda har drabbats av värk i axlar och handleder och är i behov av rehabilitering på grund av brister i arbetsmiljön vid stationen. Arbetsuppgiften vid kärntillverkningen är att kapa elektroplåt i olika format för att sedan montera ihop dem till transformatorkärnor. Elektroplåten har speciella magnetiska egenskaper som gör att förlusterna i transformatorn blir väldigt låga. För att få en tydlig bild av de kritiska arbetsmomenten på arbetsplatsen utfördes osystematiska och deltagande observationer.