Uppsatsen beskriver hur undersköterskor i hemvården ser på sig själv som yrkesarbetande undersköterskor samt varför de har valt att arbeta inom detta yrke. Deras uppfattning av deras arbete utifrån yrkets status i samhället, maktupplevelse på arbetsplatsen samt hur de klassdefinierar sitt yrke. Detta jämförs med godtagbara teorier om respektabilitet och klassteori byggd på maktupplevelser.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka interaktionen mellan lärare och elever i flerspråkiga klassrum. En grundskolelärares boksamtal i två klasser med flerspråkiga elever observerades och spelades in vid två tillfällen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus på vilka pedagogiska arbetssätt läraren använder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka språkutvecklande. Mer precist studeras lärarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara språkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras också i vilken utsträckning läraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmål i diskussionerna.

Bakgrund Arbetsrelaterad stress ?r ett v?xande problem inom slutenv?rden d?r sjuksk?terskor dagligen m?ter h?ga krav, etiska dilemman och resursbrist. L?ngvarig stress p?verkar b?de sjuksk?terskans h?lsa, yrkesut?vning och v?rdkvalitet negativt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksk?terskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenv?rden.

The study aims to gain insight into how social workers perceive their psychosocial work environment and examine whether this effects the performance of their duties. The study mainly addresses the shortcomings of the psychosocial work environment of Social Services and the implications it entails for social workers health and wellbeing. The psychosocial work environment includes physical and psychological factors therefore the study's interpretive framework consists of organizational theoretical and social psychological concepts and previous research on the subject. We examined the organizational and social psychological connections to social workers perception of their work environment with a qualitative approach. The empirical data was collected through interviews with four social workers in a municipality in central Sweden using a semi-structured interview guide.

Placed in an institution, what happens next? A study concerning how social workers handle the after-care of adolescents who earlier has been placed in an institution is written by Therese Wester and Sanna Sjölander Wirlöf. The purpose of the study is to understand and explain how social workers handle the after-care. This study is based on an organizational perspective since the after-care has been studied in relation to the structure of the organization and the laws and guidelines that the organization has to relate to. The method that has been used is semi-structured interviews with six social workers in different municipalities in Stockholm.

The opinion of social workers towards their work with children and young persons wasstudied in this essay. Even their point of view with reference to the term the child?s bestinterest has being considered and special focus was laid on the social workers attitudestowards media coverage and its criticism towards their work. A qualitative approach was usedconsisted of six interviews. The theoretical frameworks were based on the theory aboutfreedom of action and the theory of social representations.

Denna uppsats utgår från tidigare forskning som har konstaterat fyra huvudsakliga faktorer som bidragit till uppkomsten av ensamhetskänslor, dessa är ?utan närrelation?, ?otillräckliga vänskapsband?, ?avvikande? och ?alienerad?. De två faktorerna ?utan närrelation? och ?otillräckliga vänskapsband? behandlas under samma tema i uppsatsen. Syftet är att utifrån dessa faktorer förklara hur känslor av ensamhet kan uppstå i samhället.

Problem och syfteOrganisationer's interkommunikation är idag viktigare än någonsin och detta vetorganisationer och företag själva om. Det satsa's mer och mer på professionella resurser somska ta hand om informationen inom företaget. Ändå klagar medarbetarna på att informationenär bristfällig. Vad beror detta på? Med utgångspunkt från detta är vårt syfte att undersöka huren organisation kan optimera den interna kommunikationen med hänsyn till medarbetarna'suppfattning.MetodMed hjälp av samtalsintervjuer har vi intervjuat olika medarbetare på olika arbetsplatser omdera's syn på internkommunikationen på respektive arbetsplat's.

Children's Need In Focus (BBIC) is a processing and documentation system used in child welfare cases to investigate, plan and monitor interventions. The BBIC has had a breakthrough in Sweden and out of the country's 290 municipalities, there are 284 that use the system daily as a tool in cases involving children. The purpose of this study was to examine how social workers experience the BBIC as a working system and what strengths and weaknesses there are in the BBIC concept. We wanted our study to examine how the BBIC could possibly enhance the quality of childcare matters, but also how the BBIC could potentially increase children's participation in cases. We have performed qualitative interviews with eight social workers who work in four different municipalities where the BBIC is applied daily.

De flesta är överens om medarbetarnas viktiga roll i ett företag. Det är personalen som kan påverka företagets ekonomiska situation, då personalens välmående på arbetsplatsen påverkar företagets lönsamhet och effektivitet. Många ställer sig frågan varför inte personalen tas upp i redovisningen? Den här uppsatsens syfte är att undersöka vad som gjorts inom redovisning av personalhälsa samt diskutera en ny infallsvinkel i arbetet med hälsa i företag..

Förändringsarbete är något som de flesta företag tvingas hantera i dagens samhälle. En grundförutsättning för att en omorganisation skall bli lyckad är att personalen accepterar vad som skall ske och finner det motiverande att arbeta. Om personalen upplever sig bli illa behandlade kan detta få stora konsekvenser för arbetsglädjen och attityden gentemot företaget vilket i slutändan kan leda till sämre lönsamhet, eller till och med personalavgångar. En av nyckelfaktorerna för att motverka detta är kommunikation. Vi har genom vår fallstudie studerat hur kommunikationen under ett stort förändringsprojekt påverkad personalens motivation till sin arbetsuppgift och om deras attityd gentemot sin arbetsplats påverkats.

The purpose is to examine social workers view of vulnerable children and their needs. We are also interested to know how social workers think and discuss concerning the help these children are given. Our main questions in our study are; How do social workers define vulnerable children? Which needs do vulnerable children have according to social workers? Which opportunities and difficulties might there be in the decision making when trying to help these children? Which public authorities do social workers cooperate with? Which opportunities and difficulties do social workers find in the cooperation?This study is based upon interviews with ten social workers in the social childcare division in different municipalities in Skåne region, Sweden. Our results are explained and analyzed with a qualitative approach through different aspects of power- and Human Service Organization theories.

During 2010, 1446 people committed suicide in Sweden. Research shows that groups that are less favored in society have an increased risk of suicide. Social services often encounter groups of people that have a high risk of suicide, for instance welfare recipients or substance abusers. The purpose of this study was to shed light on how social workers talk about suicide and how this might affect interactions with suicidal clients. The study is based on qualitative interviews with five social workers in Stockholm.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur rektorer och socialsekreterare ansåg att samverkan dem emellan fungerade samt om det fanns utrymme för utvecklingsmöjligheter. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra rektorer och fyra socialsekreterare. I tolkningen av empirin låg hermeneutiken som grund och i analysen kopplade vi empirin till Berth Danermarks modell och tidigare forskning. Vår undersökning visade på att respondenterna ansåg att samverkan fungerar väl till en början när en anmälan utreds men att samverkan sedan försvåras genom att tystnadsplikten kräver ett samtycke från vårdnadshavarna. Om samtycke inte ges försvåras samverkan mellan parterna och socialsekreterarna kan inte ge feedback till rektorerna i ärendet.

A large number of children and teenagers are placed in foster care for various reasons. Social services have a responsibility to follow up youths and ensure that they have the same opportunity for positive development as other young people. A qualitative study was conducted with an abductive perspective by gathering material from social workers in this particular field. The research design of this study is an interview study. The theoretical premise was Bronfenbrenners ecosystem theory and Maslows hierarchy of needs theory.