Syftet var att belysa kunskap och uppfattningar hos sjuksköterskor pÄ en akutmottagning angÄende papperslösas tillgÄng och rÀtt till vÄrd. Papperslösa Àr en benÀmning pÄ personer som lever i ett land utan legal status. I Sverige finns ingen lag som direkt nÀmner papperslösa men tillsammans med turister ges de enlig HÀlso- och sjukvÄrdslagen rÀtt till omedelbar vÄrd. PÄ Sahlgrenska universitetssjukhuset och i vissa andra landsting finns det riktlinjer som behandlar hur man ska bemöta papperslösa. Det ligger en etisk konflikt i det faktum att sjuksköterskornas etiska vÀrdegrund och de mÀnskliga rÀttigheterna stÄr i konflikt med lagstiftningen.

PÄ grund av dagens snabba utveckling och moderniserade organisationer blir det mer och mer viktigt med bra samarbete. Det ska gemensamt nÄs upp till verksamhetsmÄl och styrningen Àr idag inte lÀngre sÄ detaljerad som den var förr. Ett av mÀnniskors största behov Àr sociala relationer och uppskattning frÄn andra mÀnniskor dÀrför Àr det viktigt med ett fungerande samarbete mellan chef och övrig personal. Ett icke fungerande samarbete skulle leda till dÄligt utvecklade verksamheter och framförallt mycket otrevliga arbetsplatser.Studiens undersökningsomrÄde Àr dÀrför hur man kan skapa ett bra samarbete pÄ arbetsplatsen. Syftet med studien om bra samarbete har varit att yrkeskategorin chefer ska fÄ en inblick, idéer och kunskap i vad bra samarbete Àr för nÄgot och hur man kan skapa ett bra samarbete.Metoden för att ta reda pÄ detta har varit personliga intervjuer med chefer frÄn olika verksamheter, nÀrmare bestÀmt sex olika, privata som offentliga.

AnvÀndandet av e-posthantering i arbetet har ökat kraftigt under de senaste Ärtiondena. Studier har visat att alltför hög grad av informationsflöde kan leda till minskad jobbtillfredsstÀllelse och kÀnslor av stress. Individer i chefsposition har rapporterats vara sÀrskilt drabbade av detta informationsöverflöd och syftet med denna studie var att undersöka avdelningschefers upplevelser av e-posthanteringen i arbetet.En kvalitativ ansats har antagits i studien dÄ verkligheten tolkas pÄ olika sÀtt och en kvalitativ studies syfte Àr att förstÄ Àmnet frÄn intervjupersonernas subjektiva perspektiv. Urvalet till denna studie har gjorts strategiskt och valts till att bestÄ av fem personer; tre mÀn och tvÄ kvinnor. StorleksmÀssigt var antalet intervjuade för fÄ för att göra nÄgra könsjÀmförelser, vilket heller inte ingick i studiens syfte.

NÀtverksarbete har vÀxts sig allt starkare under de senaste trettio Ären i Sverige. Arbetet syftar till att se individen i sin helhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur socialsekreterare och klienter vid barn- och ungdomsenheten i en specifik kommun upplever deltagande i nÀtverksmöten. Syftet Àr Àven att undersöka vilka positiva och negativa aspekter gÀllande nÀtverksmöten som socialsekreterare samt klienter lyfter fram. Metoden som anvÀnts för att besvara syftet Àr kvalitativ.

The overall aim of this study is to investigate how social workers who are dealing with financial assistance are experiencing discretion in their daily work. The aim of the study is also to examine how social workers who are dealing with financial assistance relates to the controlling and the supporting functions of their daily work and how this in turn affects the attitude to the client. In order to examine the aim of the study, qualitative method was used. Eight social workers have been interviewed and presented with two fictitious cases that they have been able to discuss. Theories regarding the street-level bureaucrat and its discretion have been used to interpret and understand the collected material.

Bakgrund: Fysisk aktivitet Àr en viktig faktor för att upprÀtthÄlla och ÄterstÀlla en god hÀlsa. Flera olika faktorer finns som kan försvÄra utövandet av fysisk aktivitet. Arbetsplatsen ses ofta som en bra arena för fysisk aktivitet och trÀning pÄ arbetstid implementeras ofta av arbetsgivare i syfte att förbÀttra de anstÀlldas hÀlsa och minska kostnader relaterade till sjukdom. Dock Àr forskningsresultaten inom omrÄdet inkonklusiva.Metod: Kvantitativ enkÀtstudie, enkÀten IPAQ.Syfte: Denna uppsats undersöker vilka faktorer som pÄverkar utnyttjandet av trÀning pÄ arbetstid, sjuksköterskors och undersköterskors fysiska aktivitetsnivÄ och hur den fysiska aktivitetsnivÄn pÄ arbetet pÄverkar aktivitetsnivÄn pÄ fritiden.Resultat: Resultatet visar ej statistiskt signifikanta samband mellan Älder, tjÀnstgöringsgrad, antalet arbetade Är pÄ avdelningen och den fysiska aktivitetsnivÄn pÄ arbetet och pÄ fritiden mot att utnyttja trÀning pÄ arbetstid. Deltagarna i denna studie Àr en högaktiv grupp som frÀmst utmÀrker sig genom en hög aktivitetsnivÄ pÄ fritiden.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka interaktionen mellan lÀrare och elever i flersprÄkiga klassrum. En grundskolelÀrares boksamtal i tvÄ klasser med flersprÄkiga elever observerades och spelades in vid tvÄ tillfÀllen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus pÄ vilka pedagogiska arbetssÀtt lÀraren anvÀnder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka sprÄkutvecklande. Mer precist studeras lÀrarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara sprÄkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras ocksÄ i vilken utstrÀckning lÀraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmÄl i diskussionerna.

Uppsatsen beskriver hur undersköterskor i hemvÄrden ser pÄ sig sjÀlv som yrkesarbetande undersköterskor samt varför de har valt att arbeta inom detta yrke. Deras uppfattning av deras arbete utifrÄn yrkets status i samhÀllet, maktupplevelse pÄ arbetsplatsen samt hur de klassdefinierar sitt yrke. Detta jÀmförs med godtagbara teorier om respektabilitet och klassteori byggd pÄ maktupplevelser.

The study aims to gain insight into how social workers perceive their psychosocial work environment and examine whether this effects the performance of their duties. The study mainly addresses the shortcomings of the psychosocial work environment of Social Services and the implications it entails for social workers health and wellbeing. The psychosocial work environment includes physical and psychological factors therefore the study's interpretive framework consists of organizational theoretical and social psychological concepts and previous research on the subject. We examined the organizational and social psychological connections to social workers perception of their work environment with a qualitative approach. The empirical data was collected through interviews with four social workers in a municipality in central Sweden using a semi-structured interview guide.

Placed in an institution, what happens next? A study concerning how social workers handle the after-care of adolescents who earlier has been placed in an institution is written by Therese Wester and Sanna Sjölander Wirlöf. The purpose of the study is to understand and explain how social workers handle the after-care. This study is based on an organizational perspective since the after-care has been studied in relation to the structure of the organization and the laws and guidelines that the organization has to relate to. The method that has been used is semi-structured interviews with six social workers in different municipalities in Stockholm.

The opinion of social workers towards their work with children and young persons wasstudied in this essay. Even their point of view with reference to the term the child?s bestinterest has being considered and special focus was laid on the social workers attitudestowards media coverage and its criticism towards their work. A qualitative approach was usedconsisted of six interviews. The theoretical frameworks were based on the theory aboutfreedom of action and the theory of social representations.

Denna uppsats utgÄr frÄn tidigare forskning som har konstaterat fyra huvudsakliga faktorer som bidragit till uppkomsten av ensamhetskÀnslor, dessa Àr ?utan nÀrrelation?, ?otillrÀckliga vÀnskapsband?, ?avvikande? och ?alienerad?. De tvÄ faktorerna ?utan nÀrrelation? och ?otillrÀckliga vÀnskapsband? behandlas under samma tema i uppsatsen. Syftet Àr att utifrÄn dessa faktorer förklara hur kÀnslor av ensamhet kan uppstÄ i samhÀllet.

Problem och syfteOrganisationer's interkommunikation Ă€r idag viktigare Ă€n nĂ„gonsin och detta vetorganisationer och företag sjĂ€lva om. Det satsa's mer och mer pĂ„ professionella resurser somska ta hand om informationen inom företaget. ÄndĂ„ klagar medarbetarna pĂ„ att informationenĂ€r bristfĂ€llig. Vad beror detta pĂ„? Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n detta Ă€r vĂ„rt syfte att undersöka huren organisation kan optimera den interna kommunikationen med hĂ€nsyn till medarbetarna'suppfattning.MetodMed hjĂ€lp av samtalsintervjuer har vi intervjuat olika medarbetare pĂ„ olika arbetsplatser omdera's syn pĂ„ internkommunikationen pĂ„ respektive arbetsplat's.

Children's Need In Focus (BBIC) is a processing and documentation system used in child welfare cases to investigate, plan and monitor interventions. The BBIC has had a breakthrough in Sweden and out of the country's 290 municipalities, there are 284 that use the system daily as a tool in cases involving children. The purpose of this study was to examine how social workers experience the BBIC as a working system and what strengths and weaknesses there are in the BBIC concept. We wanted our study to examine how the BBIC could possibly enhance the quality of childcare matters, but also how the BBIC could potentially increase children's participation in cases. We have performed qualitative interviews with eight social workers who work in four different municipalities where the BBIC is applied daily.