VÄrt arbete baserar sig huvudsakligen pÄ en fallstudie av prestationsmÀtning i sex fallorganisationer; tre fackförbund och tre insamlingsorganisationer. I dessa organisationer utförde vi semistandardiserade intervjuer med ekonomichef eller motsvarande. Valen grundade sig i vÄr önskan att fÄ en större förstÄelse för prestationsmÀtning i ideella organisationer och att utifrÄn fallen kunna beskriva och analysera aspekter inom omrÄdet. VÄr teoriram Àr uppdelad i tvÄ delar; en förklarande och introducerande del samt en praktiskt inriktad del dÀr processen och strukturen i prestationsmÀtningen tas upp. Empirin presenteras i sex avsnitt, ett för varje fallorganisation, med insamlingsorganisationerna först och fackförbunden dÀrefter.

Bakgrund: Balanced Scorecard (BSC) har blivit ett populÀrt sÀtt att mÀta ett företags prestationer, dÄ det inkluderar bÄde finansiella och ickefinansiella mÄl och mÄtt. Samtidigt ses styrkortet som ett verktyg för att kommunicera företagets strategi och skapa en förstÄelse i hela organisationen för vad företaget vill uppnÄ. Trots att BSC Àr ett mycket framgÄngsrikt begrepp saknas det empiriska studier kring hur modellen upplevs och anvÀnds av anstÀllda pÄ operativ nivÄ och hur styrningsverktyget pÄverkar dem.Syfte: Undersökningens syfte Àr att beskriva hur BSC anvÀnds pÄ operativ nivÄ i ett företag samt förklara hur strategi och mÄlformulering uppfattas av individen och pÄverkar dennes beteende. Vidare Àr undersökningens syfte att utveckla en modell för att öka den operativa relevansen i BSC.Slutsats: För att uppnÄ de fördelar som BSC kan erbjuda krÀvs en förankring i hela organisationen samt ett engagemang och involvering i styrkortsprocessen frÄn alla anstÀllda. Vi anser att problemen med BSC som uppkommer mÄnga gÄnger kan hÀrledas till svÄrigheter att tydliggöra och att koppla strategin och BSC till vad individen arbetar med i sin vardag.

Denna C-uppsats i socialpsykologi syftar till att undersöka hur en grupp gymnasieelever reflekterar kring sina egna och andras erfarenheter av grupptryck. Arbetet ska bidra till att fÄ en förstÄelse för socialpsykologiska interaktioner som Äterfinns i resonemanget kring grupptryck. Arbetet grundar sig pÄ intervjuer av fem gymnasielevers upplevelser av grupptryck och anvÀnder hermeneutiken i sin metodologi. Empirin analyseras genom tre teorier som behandlar olika perspektiv pÄ grupptryck; beteende, existentiellt och intersubjektivt. Dessa teorier Àr Social Proof, Sartres Ond Tro samt Meads intersubjektivitet.

Rapport syftar till att undersöka hur Instagram kan anvÀndas i marknadsföringssyfte för startup-bolag. Rapporten Àr en aktionsforskning eftersom den skrivs i samarbete med författarnas eget företag, Made in Majorna. Som startup-bolag har vi en begrÀnsad budget till marknadsföring och vÄr största marknadsföringskanal Àr Instagram. Problemet som uppstÄtt Àr att antalet nya följare och likes har stagnerat och vi vill undersöka ifall det finns en strategi som genererar ett större engagemang. En marknadsföringsmodell för Instagram har byggts upp utifrÄn den teoretiska referensramen och denna modell testas under tvÄ testperioder.

UppmÀrksamhet/övervakning (monitoring) Àr en viktig komponent vid utvecklandet och vidmakthÄllandet av insomni. Genom medveten nÀrvaro (MN) kan förmÄgan att rikta uppmÀrksamheten trÀnas upp. Syftet med studien var att undersöka effekten av MN och beteendeterapi (BT) vid behandling av primÀr insomni hos personer med hög uppmÀrksamhet/övervakning av sömnrelaterade stimuli. Behandlingens effekt pÄ sömn och uppmÀrksamhet samt en eventuell sekundÀr effekt pÄ oro och ruminering undersöktes. En single-subject design med en konstruktiv strategi anvÀndes och tvÄ behandlingar gavs, dÀr hÀlften av deltagarna fick BT och hÀlften fick BT+MN.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga en grupp tonÄrskillars ridintresse samt att se hur detta intresse kan ha pÄverkat deras identitetsutveckling. Deltagare i studien var sex tonÄrskillar i Äldrarna 17 till 19 Är. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av öppna, explorativa tematiserade intervjuer. Resultaten visade att det framförallt var tvÄ saker som var viktiga för killarna med deras ridintresse, dels att prestera genom tÀvlande och dels kontakten med hÀsten. Andra saker som ocksÄ hade viss betydelse var det sociala umgÀnget med andra mÀnniskor som rider samt utövandet av en idrott.

Behandlare av barn som bevittnat vÄld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes pÄ fem behandlare. FrÄgorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjÀlp. Resultatet visar att behandlarnas frÀmsta syfte Àr att avlasta barnen frÄn skuld, bekrÀfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte Àr ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen anvÀnder flertalet behandlare lek och teckning i olika form.

Syftet med denna kvalitativa undersökning Àr att jag vill beskriva och analysera homosexuellas komma-ut-processer. Datainsamlingsmetoden som anvÀnts Àr intervjucitat med kvinnor frÄn den skrivna litteraturen, Lesbisk identitet, Dubbelliv och Komma ut, samt livsvÀrldsbaserade temaintervjuer med tre av mina vÀnner. I intervjuerna har jag utgÄtt frÄn dessa olika teman; upptÀckt, resans gÄng och dagslÀge. Jag har Àven med ett par citat frÄn egna erfarenheter.Mina teorier jag har anvÀnt mig av Àr, Fuchs Ebaughs Exitprocess, Pennebakers begrepp Disclosure och Inhibtion, jag har Àven anvÀnt mig av interaktion, roll- och stigma inom socialpsykologi. Jag kommer att göra ett försök till att beskriva och analysera dessa omrÄden inom mitt Àmne; komma-ut-process i sin helhet, Vad Àr det som pÄverkar kvinnornas agerande i en komma-ut-process och hur personer i det sociala nÀtverket involveras i en komma-ut-process.

Attitudes towards violence were assessed using both implicit (The Single Category Implicit Association Test; Karpinski & Steinman, 2006) and explicit measurements (a Feeling Thermometer). A group of criminals showed more positive explicit and implicit attitudes towards violence than a group of non-criminals. In addition, The Aggression Questionnaire (Buss & Perry, 1992) revealed significant differences in aggression between the groups; criminals' mean scores were higher on all four subscales (physical aggression, verbal aggression, anger and hostility). Furthermore, significant correlations were found between all the measures, including the implicit and explicit attitude measures. The findings support the validity of the SC-IAT as an implicit measure of violent attitudes.

Webben anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som en riktig applikationsplattform, mycket tack vare HTML5. Detta sta?ller ho?gre krav pa? webbapplikationens prestanda pa? klientsidan, da? nya tekniker mo?jliggo?r mer avancerade applikationer. Parallellisering a?r en metod fo?r att o?ka prestandan i applikationer, som dessutom tar nytta av de parallella arkitekturer som idag a?r vanliga.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka nulÀge och önskad förÀndring för Kalmar lÀns arbete med kultur i lÀrandet, identifiera hinder och möjligheter för arbetet samt komma med rekommendationer för hur kommuner och lÀnskultur tillsammans kan frÀmja utvecklingen av kultur i lÀrandet.Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och antagit en abduktiv ansats eftersom vi gjort tolkningar och skapat mening utifrÄn observerade fenomen baserat pÄ tidigare erfarenheter. De fÀlt vi valt att studera Àr kultur respektive lÀrande i grundskolan. Vi har granskat förÀndringar i deras gemensamma rörelse och rörelse i relation till varandra. För att illustrera rörelsens riktning och omfattning har vi anvÀnt oss av Koblancks (2009) ITKmodell. Vi har sedan analyserat förÀndringen med hjÀlp av teorier om organisationsförÀndring, frÄn bland andra Carnell (2003), Alvesson & Sveningsson (2008) och Jacobsen (2005). För att kunna komma med framÄtsyftande rekommendationer har vi anvÀnt oss av Jacobsens teorier om Strategi E och Strategi O.Vi har intervjuat rektorer och ansvariga tjÀnstemÀn inom skol- och kulturförvaltningar i de, av projektet ?Skola & Kultur?, utsedda pilotkommunerna Borgholm, Kalmar och Vimmerby, samt cheferna för lÀnsinstitutionerna i Kalmar lÀn.Den önskade förÀndring i arbetet med kultur i lÀrandet vi utlÀser ur vÄra respondenters svar Àr en rörelse frÄn fokus pÄ konstnÀrliga produkter som kommuniceras enkelriktat, till en kontinuerlig dialog dÀr det konstnÀrliga och det mÄlstödjande viktas lika högt.

Denna uppsats avser beskriva alignment, överensstÀmmelse, mellan Den nationella IT-strategin för vÄrd och omsorg och verksamhetsplaner som finns för de offentliga sjukhusen i VÀstra Götalandsregionen. Detta har gjorts av orsaken att det funnits en implementeringsproblematik gÀllande Den nationella IT-strategin. Genom jÀmföra dessa utifrÄn perspektivet alignment avses kunna bidra med en möjlig förklaring till dessa problem.Metoden utifrÄn vilken de lokala verksamhetsplanerna och IT-strategin har studerats utgjordes av en kvalitativ textanalys pÄ hermeneutisk grund. IT-strategin analyserades inledningsvis utifrÄn de centrala mjuka parametrar (vÀrderingar och mÄl) som denna innehöll. DÀrefter analyserades och jÀmfördes de lokala verksamhetsplanerna utifrÄn samma mjuka parametrar.Resultatet pekar mot att det rÄder en viss brist pÄ alignment mellan Den nationella IT-strategin och de lokala verksamhetsplanerna.

Purpose/Aim : The aim of this study is to investigate and describe "kontaktmannaskapet" in the Swedish correctional system. I also aim to investigate if there are any differences between how the different actors involved in the correctional system look at this phenomena and how different sociological theories can be applied on "kontaktmannaskapet" in order to make it more comprehensible for the actors involved.Material/Method : This investigation is based on a larger qualitative inquiry consisting of several personal interviews. Further material has been used, such as literature and reports about "kontaktmannaskapet" inside and outside the correctional system.Main results : The overall opinion about the "kontaktmannaskapet" is positive. "Kontaktmannaskapet" as a working method of the correctional officer has a potential to become a useful instrument in rebuilding the lost identy of the inmate as well as reducing the stereotypes often associated with the relationship between inmates and prison personnel..

Vilken betydelse har en arbetssökandes etnicitet och beslutsunderlagets diagnosticitet (informationskvalitet) för en granskarens benÀgenhet att rekommendera anstÀllning? 172 studenter fick lÀsa en utskrift frÄn en anstÀllningsintervju och skatta hur pass anstÀllbar den arbetssökande (svensk eller utlÀndsk) var utifrÄn den information som erhölls (diagnostisk eller ickediagnostisk). Hypotesen om att sÀmre information om den sökandes personlighetsegenskaper medför lÀgre skattad anstÀllningslÀmplighet för sökande med invandrarbakgrund (p.g.a. av negativa stereotyper) men inte för svenskar kunde inte bekrÀftas. TvÀrtom skattades den utlÀndske sökanden som mer anstÀllbar Àn den svenske nÀr informationen var ickediagnostisk (p = .03).

Denna studie Àmnade studera sambandet mellan sjÀlvinsikt, attributioner och relationskvalité. Tidigare studier har visat att det finns ett tydligt samband mellan attributioner och relationskvalité. VÄrt syfte var att expandera och replikera detta fynd och placera in det i ett större sammanhang, kultur-relationskedjan, dÀr Àven sjÀlvinsikt och kultur ingÄr. Femtiosex personer (28 par), majoriteten studenter, deltog i studien som utfördes individuellt i enkÀtform. Resultatet visade pÄ en replikering av tidigare fynd i sambandet mellan attributioner och relationskvalité (r(56)=-0,320, p < 0,05).