Studien med titeln Aspergers Syndrom ? En konstruktion i text har en kvalitativ ansats och dess syfte är att undersöka hur Aspergers Syndrom, AS, konstrueras i självbiografiska böcker skrivna av personer som själva fått diagnosen AS. Vi har en Socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Den metod vi använder oss av är inspirerad av manifest textanalys. Självbiografierna har valts ut genom två uppställda kriterier, att de ska vara skrivna av personerna själva som har fått diagnosen AS samt att det klart och tydligt ska framgå att det är just AS, eller högfungerande autism, de har.

SAMMANFATTNINGFöräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta.

AbstraktEntusiasm eller ointresse - vad är det som förorsakar lust eller motvilja för skapande ämnen? Frågan jag ställer är väldigt omfattande och berör flera samhällsområden. Tid - den historiska och i individens utveckling; Plats - i världen och individrelaterat tillsammans med tillhörande närmiljö, traditioner och relationer, samt individer med sina personligheter. Därför väljer jag att koncentrera mig på fyra ungdomars utsagor, som är minnen från deras viktigaste uppväxtmiljö hemmet och skolan, i samband med frågan om hur de uppfattar lust för skapande i ämnet bild och vad som var lustfyllt i ämnet bild. Denna avgränsning resulterar i en undersökning som är en kvalitativ studie i form av en diskursanalys.

Studiens syfte är att beskriva hur förskollärarna konstruerar förskolan som en inkluderande verksamhet. Forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärarna att de förhåller sig gentemot barnen för att undvika utanförskap? Vilka faktorer beskriver förskollärarna som försvårande respektive gynnnsamma i konstruktionen av en inkluderande verksamhet? Genomförande: Vår teoretiska utgångspunkt är Socialkonstruktionistisk och vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi utfört parintervjuer med totalt 6 Reggio-Emilia inspirerade förskollärare. Intervjuerna har transkiberats och bearbetats hermeneutiskt. Resultatet visade att en inkluderande verksamhet förutsätter att förskollärarna respekterar barnens olika tanker, kompetenser och egenskaper.

Jag har här försökt göra en projektredogörelse med utgångspunkt i en Socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhållande till ämnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gängse uppdelning mellan trä- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsättning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssätt ? genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget.

Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för naturkunskap på gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda på hur lärare talar om de nya kursplanerna och hur lärarna konstruerar kursen, eleverna och sig själva när de får tala om kursplanen.Fokus i kursplanen har lagts på ämnets syfte som är övergripande för hela naturkunskapen och på kursen naturkunskap 1a1 vad gäller centralt innehåll och kunskapskrav.Den tidigare forskning studien knyter an till rör läroplansteori och ?det professionella objektet?. Läroplansteorin sammanfattas i de delar som är relevanta för studien och dessa är: läroplansformulering och makt, läroplanskoder, transformering av läroplanen och läroplanens fem ansiktenArbetet var en Socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via två gruppintervjuer av lärare.Resultatet av undersökningen visade att lärarna konstruerade sig själva som de som ska ?ge? undervisning och eleverna blir således ?mottagare?.

Uppsatsens syfte är att ur ett personalperspektiv undersöka och beskriva kunskapsläget i äldreomsorgsarbete inom hemtjänsten med brukare som har alkoholproblematik. Syftet belyses via följande frågeställningar; 1) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren generellt i forskningen? 2) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen? 3) Hur beskrivs arbete med vård och omsorg hos brukaren med alkoholproblematik i forskningen? 4) Hur påverkas brukarens självbestämmande och livskvalitet generellt vid behov av vård och omsorg från äldreomsorgen om brukaren har alkoholproblematik? För att besvara frågeställningarna valdes selektiv kunskapsöversikt som består av 11 utvalda primärdokument. Syfte och frågor i vår uppsats analyserades och besvarades via Socialkonstruktionistisk och DBO-teorin, en handlingsteori. Resultatet av uppsatsen visar att: relationen mellan personal och brukare är avgörande för brukarens självbestämmande och livskvalitet.

SammanfattningUppsatsen handlar om motivation utifrån ett lärarperspektiv. I ett försök att få en bild av begreppet motivation har idén varit att granska utgiven litteratur och publicerad forskning inom området. Med förhoppningen om att skaffa en verklighetsnära bild av hur lärare beskriver och resonerar kring begreppet har empiriska studier i form av intervjuer genomförts.Genom att välja Socialkonstruktionistisk teori som förhållningssätt har möjligheten givits att studera det som sägs i intervjuerna, utan att ifrågasätta huruvida detta är en korrekt beskrivning av verkligheten eller inte. Inom teorin ges språket en stor betydelse då det är genom detta förståelsen för omvärlden skapas.Resultatet bygger på två intervjuer som vid olika tillfällen genomförts med en och samma lärare. Avsikten med intervjuerna har dels varit att följa lärarens resonemang rörande motivation på ett allmänt plan och dels med utgångspunkt från hur denne arbetar med området.Undersökningen visar att det resonemang som förs tycks följa det som tidigare forskning redan beskrivit.

Studiens syfte är att undersöka vad som spelar in vid förhandling av föräldraledighet. Detta har vi valt att göra genom att spegla blivande föräldrars berättelser mot offentliga diskurser om föräldraledighet. Formulerat som en fråga lyder syftet: Hur förhandlar blivande föräldrapar diskurser om föräldraledighet? Studien baseras på två typer av material. Dels har vi intervjuat blivande föräldrar om vilka faktorer de anser har påverkat deras planer på fördelning av föräldraledigheten.

Studiens syfte är att undersöka vad som spelar in vid förhandling av föräldraledighet. Detta har vi valt att göra genom att spegla blivande föräldrars berättelser mot offentliga diskurser om föräldraledighet. Formulerat som en fråga lyder syftet: Hur förhandlar blivande föräldrapar diskurser om föräldraledighet? Studien baseras på två typer av material. Dels har vi intervjuat blivande föräldrar om vilka faktorer de anser har påverkat deras planer på fördelning av föräldraledigheten.

Syftet med studien är att belysa ett antal personers upplevelser kring sitt tidigare missbruk och sitt föräldraskap. Vi vill lägga fokus på vilket bemötande de fått och vilka attityder de upplevt att det finns i omgivningen kring deras missbruk samt föräldraskap. På analysen läggs ett könsperspektiv för att belysa de eventuella skillnader och likheter som kan finnas mellan kvinnor och mäns upplevelser. Utifrån detta syfte har vi formulerat frågeställningar som handlar om hur informanterna beskriver sig själva som missbrukare, hur de upplever omgivningens attityder och bemötande kring deras missbruk samt hur de beskriver sitt föräldraskap. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi genomfört sex individuella intervjuer med två män och fyra kvinnor.

Det här examensarbetet tar avstamp i metaforen ?att komma ut ur garderoben? och som blivande lärare intresserar jag mig för hur verksamma lärare som inte är heterosexuella väljer att agera i frågan om öppenhet.Syftet är att synliggöra ickeheterosexuella lärare genom att analysera och tolka tre lärares berättelser om sin yrkesvardag samt att diskutera resultatet ur ett didaktiskt perspektiv.Min empiri bestod av cirka 7 timmar videodokumenterade intervjuer med tre lärare från grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Som en del av intervjun tittade vi på min film, Garderoben, där jag undersökt garderobsmetaforen med min kropp. Filmen är även en del i min konstnärliga gestaltning. I uppsatsen finns också bilder från när jag använder min konstnärliga undersökningsmetod i ett klassrum med en garderob.Det här examensarbetet befinner sig i fältet för livsberättelseforskning och har en Socialkonstruktionistisk ansats, samtidigt som jag menar att språket inte kan skiljas från det materiella, det kroppsliga.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en Socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

Bakgrunden till att genomföra studien kom utav mitt skapandeintresse och mötet med ateljéristor under min förskollärarutbildning. Syftet var att undersöka hur fem ateljéristor uppfattar sin yrkesutövning i relation till arbetslag, barn och kvaliteten i förskolan. Inom Reggio Emilia pedagogiken, är ateljéristan en konstnärligt utbildad person, som specialiserat sig på barns bildskapande. Detta innebär dock inte att ateljéristan alltid har en pedagogisk utbildning. I denna studie har dock samtliga intervjupersoner genomgått en förskollärarutbildning.

Uppsatsen behandlar hur sociala problem konstrueras och förstås vid behandlingen av LVU-ärenden (LVU, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga), med fokus på ärenden som grundas på en ungdoms ?annat socialt nedbrytande beteende? enligt §3. Den syftar också till att klarlägga hur socialsekreterares föreställningar om och beskrivningar av kön, könsskillnader, beteende, sexualitet, utsatthet, normer och normbrott ser ut. Uppsatsens teoretiska grunder är Socialkonstruktionistisk teori, samt teorier om (socialt) kön. Den har en kvalitativ och hermeneutisk inriktning.