Sökresultat:
137 Uppsatser om Socialdemokraterna - Sida 4 av 10
Vinster i välfärden : En studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets framställning av frågan inför valet 2014 och den eventuella påverkan på väljaren
Efter att Caremaskandalen uppdagades hösten 2011 brusade en häftig samhällsdebatt upp om huruvida vinster i välfärden skulle vara tillåtet eller inte. Flera undersökningar visade att majoriteten av svenskarna var emot vinstintresset, och Vänsterpartiet profilerade sig i frågan. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har framställt frågan om vinster i välfärden året innan riksdagsvalet 2014, samt om det finns några åsiktsmässiga skillnader mellan prenumeranter och icke prenumeranter. Syftet är även att undersöka överensstämmelsen mellan väljarens åsikt, tidningens journalistik och partiernas ståndpunkt i just frågan om vinster i välfärden.Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring hur väljare kan påverkas av medier. Teorier kring dagordning har legat till grund för denna uppsats utgångspunkt.
Lika men olika : Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i svensk rikspress på nätet 2010
AbstractTitle: Similar but different ? Sweden Democrats and Swedish Social Democratic Party in Swedish newspapers online during 2010 (Lika men olika ? Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i svensk rikspress på nätet 2010).Number of pages: 35 (40 including enclosures)Author: Magnus MjöhagenTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication studies CPeriod: Autumn 2010University: Division of Media and Communication, Department of Information and Media, Uppsala UniversityPurpose/aim: To discover any possible difference between the media report concerning The Sweden Democrats and the Swedish Social Democratic Party in Swedish news press.Material/method: A quantitative content analysis has been made with 64 articles from the homepages of the four biggest news papers in Sweden: Aftonbladet.se, Expressen.se, DN.se (Dagens Nyheter) and SvD.se (Svenska Dagbladet). The analysis focused on four themes: 1) framing in the articles, 2) impersonation in the articles, 3) the democratic task of journalism and 4) the expectations of journalism in an election campaign.Main results: The main results showed that the difference between the two parties either was nonexistent or very small. The articles were sometimes framed in specific ways, but a big amount of the articles were not framed. Impersonation occurred in about half of the cases, concerning both parties.
Vad är ett tydligt politiskt budskap : och hur arbetar man med det visuellt?
Jag har i den här uppsatsen främst fokuserat på hur man ska tänka när man arbetar fram en valaffisch och dess budskap. Jag tar både upp hur man ska tänka när man väljer motivet för en valaffisch men det jag främst har fokuserat på hur man ska arbeta med just budskapet så att det tilltalar så många potentiella väljare som möjligt. Jag hoppas att man efter att man har läst igenom min uppsats känner att man har en grundläggande tankegång kring hur man tänker kring valaffischer när man tar fram dem men också historien om hur man har tänkt när man tagit fram dem genom åren..
Tal med ideologi : En analys av socialdemokratiska företrädares utsagor mellan 1928 och 1939
I min uppsats så har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhällets särart. Detta ämne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger så långt tillbaka i tiden. Mitt val av detta ämne beror huvudsakligen på att jag önskar öka förståelsen för hur välfärden och folkhemsidealet kom att utmärka Sverige. För att uppnå detta har jag främst studerat socialdemokratin, då den som det framgår i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mån det påverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat även andra faktorer.
Den offentliga debattens böljegång : En analys av två svenska tidningars bild av gymnasiereformen 1991.
Denna undersökning analyserar debatten som försiggick i två svenska tidningar, valåret 1991, kring den av Socialdemokraterna föreslagna gymnasiereformen.Reformen var frukten av ett långt politiskt förarbete där viljan att förändra gymnasieskolan inte bara var en partipolitisk fråga utan även något fackförbund som bland annat TCO länge arbetat för den. Ambitionen med reformen var att skapa ett gymnasium där alla elever skulle gå i tre år. Genom detta ville Socialdemokraterna utjämna kunskapsklyftorna mellan elever som gick yrkesinriktade program och de som läste på mer teoretiskt inriktade linjer.Frågor började dock dyka upp under de första månaderna på det nya året. Hur skulle reformen finansieras? Hur skulle lärareresurserna fördelas för ett stort antal elever som nu också skulle läsa fördjupade teoretiska kurser under lika lång tid som alla andra? Den politiska opinionen i Sverige var inte sen med att blåsa till attack och i både Svenska Dagbladet och i Lärarnas tidning höjdes kritiska röster.Syftet med min undersökning blev att försöka analysera vilka huvudargument som fördes fram i tidningarna, för eller emot reformen.
Barnfattigdom : En retorisk analys av begreppet barnfattigdom i svensk politik och media
Denna uppsats tar upp begreppet barnfattigdom och försöker gå till grunden med begreppets betydelse och härkomst. Med retorikern Kenneth Burkes teorier om språk och hermeneutikens tolkningsteorier som grund genomförs sedan en klusteranalys på Socialdemokraternas förre partiledare Håkan Juholts debuttal som under våren 2011 satte fokus på barnfattigdomsfrågan i Sverige. Som en avslutning redovisas hur argumentationen mellan Socialdemokraterna och Moderaterna skiljer sig angående begreppet barnfattigdom samt hur vissa medier diskuterade begreppet efter Juholts tal..
"Det ska löna sig att plugga" : En studie av det nya betygssystemet och partiernas syn på betyg i ett ideologiskt perspektiv
Syftet med uppsatsen är att redogöra för det nya betygssystemet och de två politiska blockens syn på betyg utifrån ett ideologiskt perspektiv.Det nya betygsystemet kommer att innebära flera betygssteg än de vi har idag. Fem betygssteg för Godkänd och däröver i form av bokstavsbetyg från A till E. F innebär Icke Godkänd och horisontellt streck innebär Underkänd. Betygen kommer även fortsättningsvis att vara mål- och kunskapsrealterade.Skolan har kommunaliserats med styrs ändå av centralt uppsatta styrmedel. Det innebär att betygen och dess utformning beslutas av Sveriges riksdag.
Socialdemokratin och Arbetsmarknadspolitiken : En idéanalys om Socialdemokraternas politik utifrån Valmanifest och Partiprogram från 1990-2010
Vårt samhälle präglas av demokrati och politik. Sveriges riksdag och regering styrs av politiska parti som, vart fjärde år, ställer upp på val för att få så många röster som möjligt från väljarna. Ett steg i detta är att partierna sammanställer valmanifest och partiprogram för att förmedla sina ställningstaganden och sin ideologi. Denna kandidatuppsats riktar in sig på just dessa valmanifest och partiprogram. En idéanalys genomförs på Socialdemokraternas partiprogram och valmanifest, mellan 1990-2010, för att undersöka ideologi och ställningstaganden inom arbetsmarknadsfrågan..
Spela på olika villkor : En artikelserie om funktionshindrade datorspelare
Datorspel har under början av 2000-talet tagit världen med storm. Fenomenet har exploderat från att vara en angelägenhet främst för de redan frälsta till en internationell miljardindustri. Sverige är en av de bästa länderna i världen på datorspelsutveckling. Alla som vill kan dock inte genast ta del av underhållningen. Ett funktionshinder kan försvåra eller helt förstöra spelupplevelsen.
Vänsterideologi i Sverige : En idé- och diskursanalys av konstruktionen av Vänsterideologi inom Sveriges partipolitik under 2001-2013 med anknytning till Ideologiernas Död
Denna uppsats behandlar konstruktionen av Vänsterideologi i den svenska partipolitiken under 2001-2013. Uppsatsen förhåller även sitt material och sina fynd till teoretiseringar om Ideologiernas Död och Vänsterns Pånyttfödelse. Det är främst Socialdemokraterna (S) Vänsterpartiet (V) och Kommunistiska Partiet (KP) som undersöks i denna studie. Detta görs med idé- och diskursanalys på partiprogram, valmanifest och TV-sända debatter. Konstruktionen av Vänsterideologi ställs sedan i förhållande till teorin om Ideologiernas Död kontra teorin om Vänsterns Pånyttfödelse..
Svensk kriminalpolitik: en partipolitisk fallstudie av socialdemokraternas och moderaternas kriminalpolitik
I Sverige har det under senare tid uppstått en het debatt om att den grova organiserade brottsligheten blir ett allt allvarligare samhällsproblem och att rättsväsendet inte förmår möta den nya brottsliga utvecklingen. Detta har skapat en oro och rädsla bland allmänheten som lätt leder till ökade krav på ?lag och ordning?. När medborgarna kräver kraftfullare insatser mot brottsligheten är det i slutändan till landets politiker som kraven riktas. De politiska partierna måste föra en för medborgarna legitim och förtroendefull kriminalpolitik för att bevara förtroendet till rättsväsendet och samhällssystemet.
?Tiggeri - Ett exporterat problem?? - En kvalitativ studie om Göteborgs politikers bild av tiggeri, samt dess kopplingar till samhällsdiskursen
En vanlig inställning är att ingen ska behöva tigga i dagens välfärdsamhälle. I och med ökadrörlighet och globalisering har dock tiggeri som fenomen blivit allt synligare på våra gator iGöteborg. Medierna uppmärksammar frekvent tiggeri vilket även gör det till en aktuell del avallas vår verklighet. I Göteborgs stad är även tiggarna en grupp människor som dykt upp påsocialpolitikens agenda. Syftet med denna studie är därför att undersöka lokala politikers bildav tiggeri i Göteborgs stad samt dess kopplingar till samhällsdiskursen.
Politisk TV-reklam : En jämförelse mellan partiernas valfilmer inför riksdagsvalet 2014
Politisk TV-reklam är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Mot bakgrund av att partierna i reklamen helt kan styra över meddelandet och att det finns en begränsad mängd svensk forskning på området, är det intressant att undersöka vilka strategier som används. Syftet med uppsatsen är att jämföra partiernas valfilmer inför riksdagsvalet 2014 och ta reda på vilka strategier som används för att övertyga väljarna i bild och text. Vilka är de centrala budskapen och använder partierna liknande eller olika grepp i sin kommunikation? Materialet består av sex av partiernas valfilmer som visades på TV4 inför riksdagsvalet.
Regionala röstningsmönster i riksdagsvalet 2010
Detta arbete handlar om regionala röstningsmönster i riksdagsvalet 2010 hos riksdagspartierna Socialdemokraterna och Moderaterna. Dessa mönster analyseras fram genom ett antal kartor och diagram som är framställda från statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB. Genom att välja ut fyra socioekonomiska faktorer; genomsnittsinkomst, eftergymnasial utbildning, industriarbetare samt befolkningstäthet, kunde en generell bild på kommunnivå skapas över vilka röstningsmönster som fanns vid riksdagsvalet 2010. Genom att kombinera dessa faktorer syntes mönster bland Sveriges 290 kommuner, var i landet de två partierna var starka respektive svaga. På detta lades de mönster som uppenbarades i de socioekonomiska faktorerna, varpå slutsatser kunde dras utifrån kombinationen av dem..
Återförstatligande av skolan : ? Från decentralisering till centralisering
Denna uppsats är ett examensarbete skrivet inom ramen för lärarprogrammet vid Uppsalauniversitet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka inställningar riksdagspartierna hadetill hur skolan ska styras under två debatter, decentraliseringen av skolan kring 1990-talet ochfrågan om ett återförstatligande av skolan 2013. Studien gjordes med hjälp av textanalys därmotioner från riksdagen och propositioner från regeringen analyserades för att belysa derasinställning i frågan till decentralisering. Vidare undersöktes riksdagspartiernas inställning tillett återförstatligande utifrån en textanalys där deras officiella politiska program och annandokumentation analyserades. Analysen av texterna gjordes genom att partiernas inställningkategoriserades utifrån de olika styrmedlen ekonomisk styrning, juridisk/ideologisk styrningoch styrning genom kontroll och utvärdering.