Uppsatsens syfte var att fÄ en bild av förestÀllningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien Àr uppbyggd kring en fokusgrupp bestÄende av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer Àn i en individuell intervju dÄ beskrivningarna av begreppet vÀxer fram genom en mellanmÀnsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har anvÀnts.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och belysa socionomstudenters beskrivande av klienter. Studien har en socialkonstruktivistisk utgÄngspunkt och syftar till att genom diskursanalys studera om och hur de benÀmningar av klienter, som vi kunde identifiera i valda c-uppsatser producerade pÄ Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet kan ses som en del av objektifierande diskurser. Genom att dekonstruera anvÀndandet av benÀmningen klienter ville vi se ifall alternativa framstÀllningar av klienter Àr möjliga i det empiriska material som vÄr studie grundade sig pÄ. Studien har en kvalitativ ansats. Studiens empiriska material bestÄr av fem c-uppsatser som Àr producerade av socionomstudenter pÄ Institutionen för socialt arbete i Göteborg.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vad och hur det skrivs om kvinnor och feminism i texter inom socialt arbete. Studiens frÄgestÀllningar handlade om vilka omrÄden och sammanhang kvinnor frÀmst beskrivs inom, vad och hur det skrivs om kvinnor samt vilken relation feminism och socialt arbete har i texter. Empirin bestod av 24 nummer av tidskriften ?Socionomen?, frÄn Är 2009 till 2012. De texter som valdes ut var brukstexter i form av annonser, notiser och reportage med kvinnor i fokus.

Det hÀr Àr en uppsats vars syfte Àr att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare nÀr man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handlÀggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handlÀggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist pÄ kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhÄller sig till. DÀr de teoretiska begreppen som man anvÀnder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli pÄverkad av mÄnga olika subjektiva faktorer. En klient mÄste dÀrför har mycket tur för att kunna fÄ hjÀlp.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

 SAMMANFATTNING: Att skiljas/separera Àr inget ovanligt i Sverige. Som socialarbetare kan vi möta mÀnniskor som befinner sig i kris efter en skilsmÀssa/separation. Dessa mÀnniskor kan vi komma i kontakt med pÄ olika arenor, exempelvis inom familjerÄdgivningen och familjerÀtten. Syftet med uppsatsen var att fÄ en ökad förstÄelse för hur mÀn och kvinnor som genomgÄtt en skilsmÀssa/separation upplevt denna samt hur de hanterat situationen. Utöver genomgÄngen av tidigare forskning gjordes sex kvalitativa intervjuer med tre mÀn och tre kvinnor som gÄtt igenom en skilsmÀssa/separation.

SAMMANFATTNINGFörÀldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgÄngspunkt i det aktuella samhÀlle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjÀnsten bedöms mödrar och fÀders förmÄga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojÀmlik avseende makt. I samhÀllet överlag finns en norm som förordar det jÀmstÀllda levnadssÀttet och förÀldraskapet. Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gÀllande förÀldraskapet i behandling inom socialtjÀnsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med förÀldrar kan pÄverka detta.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur diskurserna om kön och ras/etnicitet ser ut idag i domar frÄn lÀnsrÀtten i Göteborg. UtgÄngspunkten Àr att kön och ras/etnicitet konstrueras sprÄkligt och att vi som socialarbetare behöver vara medvetna om hur vi Àr med och konstruerar kategorierna och vilken makt som ligger i vÄrt tal. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka diskurser om kön förekommer i lÀnsrÀttens tal? Vilka diskurser om ras/etnicitet förekommer i lÀnsrÀttens tal? Förekommer dominerande, underordnade eller konkurrerande diskurser om kön och ras/etnicitet i talet?PÄ vilket sÀtt samverkar ras och kön med varandra? Hur kan man förstÄ diskursernas förekomst?Uppsatsen Àr en textanalys av lÀnsrÀttsdomar som gÀller §3 Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Jag har anvÀnt diskursanalys som metod och utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt och diskursteoretiskt perspektiv.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och belysa socionomstudenters beskrivande av klienter. Studien har en socialkonstruktivistisk utgÄngspunkt och syftar till att genom diskursanalys studera om och hur de benÀmningar av klienter, som vi kunde identifiera i valda c-uppsatser producerade pÄ Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet kan ses som en del av objektifierande diskurser. Genom att dekonstruera anvÀndandet av benÀmningen klienter ville vi se ifall alternativa framstÀllningar av klienter Àr möjliga i det empiriska material som vÄr studie grundade sig pÄ. Studien har en kvalitativ ansats. Studiens empiriska material bestÄr av fem c-uppsatser som Àr producerade av socionomstudenter pÄ Institutionen för socialt arbete i Göteborg.

Syftet med studien var dels att övergripande beskriva bidragspopulationen i tvÄ utvalda kommuner, dels att undersöka huruvida socialtjÀnsten tar sÀrskild hÀnsyn till barn i samband med handlÀggning av socialbidrag. Vidare syftade studien till att uppmÀrksamma hur ett sÄdant hÀnsynstagande kunde komma till uttryck samt belysa om sÀrskilda organisatoriska villkor hade nÄgon pÄverkan pÄ detta. För att uppfylla syftet anvÀndes kvantitativ metod och sekundÀrdata frÄn Institutet för utveckling av metoder (IMS) vid Socialstyrelsen. Databearbetningen gjordes i statistikprogrammet SPSS och resultaten analyserades sedan utifrÄn organisationsteori, med inriktning pÄ grÀsrotsbyrÄkrati. Resultaten visar att det i viss mÄn tas sÀrskild hÀnsyn till barnen i socialbidragsÀrenden.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser pÄ fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt pÄ fyra kvalitativa intervjuer gjorda pÄ en skolkurator, en högstadielÀrare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt tvÄ kuratorer  pÄ BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om Àmnet e-mobbning. Rapporter frÄn etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har ocksÄ studerats. Resultatet visade att e-mobbning Àr ett vÀxande problem bland barn och unga bÄde i skolan och pÄ deras fritid.

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Studien syftar till att undersöka attityderna kring polygyni bland unga ogifta mÀn i Gambia. Kvalitativa enskilda intervjuer har utförts pÄ mÀn i landets stadsomrÄden, och svaren har sedan analyserats utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet pÄvisar att polygyni har mÄnga negativa aspekter och inte alltid Àr frivilligt, ens för mÀnnen. Det indikerar Àven att traditionen hÄller pÄ att avta i landets urbana delar. Attityderna förÀndras och polygyni anses, av mÄnga, vara ett problem mer Àn ett privilegium.

Socialarbetare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd tenderar att utsÀttas för vÄld och hot oftare Àn andra yrkesgrupper. Syftet med studien var att ur olika aspekter undersöka sÀkerhetsrutiner kring vÄld och hot inom ekonomiskt bistÄnd utifrÄn socialarbetarnas perspektiv. Tidigare forskning presenteras utifrÄn de fyra omrÄden som Àr utmÀrkande för studiens Àmne. De teoretiska utgÄngspunkterna som ligger till grund för studien Àr organisations- och sÀkerhetskultur samt kommunikationsteori. En kvantitativ ansats har valts utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar.