Syftet med vårt arbete är att undersöka hur den Sociala kompetensen yttrar sig i barns rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, rollek samt belyser hur den Sociala kompetensen yttrar sig i rolleken genom litteraturgenomgång och observationer. Vi har genom vårt arbete kommit fram till att den Sociala kompetensens yttringar i barns rollek är tydliga, då de i rolleken måste samarbeta med varandra för att föra leken framåt. Den Sociala kompetensen yttrar sig på många sätt i rolleken där de mest framträdande Sociala beteenden är samarbete, turtagande, förmåga att kunna lösa konflikter och samförstånd..

Vi har funnit skillnader i hur barnen upplever den Sociala och lärandesituationen i de respektive verksamheterna, framför allt vad gäller Sociala grupptillhörigheten och leken tillsammans med de äldre barnen. Resultatet genomsyras av att förskoleklassbarnen har olika förutsättningar gällande de Sociala och lärande situationerna beroende på förskoleklassens organisatoriska hemvist..

Idenna uppsats granskades de fem popula?raste Sociala na?tverksspelen pa? den Sociala na?tverkstja?nsten Facebook. Syftet var att genom att studera speldesignsmo?nster urskiljaeventuella skillnader mellan Sociala na?tverksspel och andra digitala spel. Dessa skillnader analyserades fo?r att kontrollera om de kunde vara bidragande faktorer till Sociala na?tverksspels popularitet.

I studien studeras hur komplexiteten kring Sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt Sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i Sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de Sociala medierna i fo?rha?llande till de Sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena Sociala na?tverk, elektroniska Sociala na?tverk och Sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att Sociala medier har vidgat det Sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Sociala medier innebär ett nytt och revolutionerande sätt att, för svenska serviceföretag, skapa en tvåvägskommunikation med ett stort antal användare. Genom Sociala medier når serviceföretagen ut till fler användare och kan skapa nöjdare kunder. Detta för att serviceföretagen förmedlar en service till kunderna i form av att möta dem i en kanal där de kan föra en dialog. Med rätt strategi, resurser och tillvägagångssätt kan användandet av Sociala medier skapa fördelar till svenska serviceföretag och stärka deras kommunikation och marknadskommunikation mot kunderna..

Syftet är att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser på sitt eget Sociala liv på internet.Materialet till arbetet består av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i åldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder på att internet fungerar som en förstärkning av respondenternas befintliga Sociala nätverk. Respondenterna är starkt förankrade i deras lokala miljö. Den främst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet är inget substitut för deras Sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett träningsfält för deras identitetsutveckling. .

I studien studeras hur komplexiteten kring Sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt Sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i Sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de Sociala medierna i fo?rha?llande till de Sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena Sociala na?tverk, elektroniska Sociala na?tverk och Sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att Sociala medier har vidgat det Sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Syftet med denna studie var att undersöka om och hur flickor påverkas av Sociala medier, med inriktning på fenomenen Facebook och Instagram. Studien omfattar 78 stycken enkäter besvarade av flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på olika högstadieskolor i norra Sverige. Resultaten visar att de flesta av flickorna har konton på Sociala medier och använder dessa regelbundet. Nästan alla har tillgång till internet via deras mobiltelefon vilket gör att Sociala medier ständigt är närvarande. Slutsatsen i vår studie visar på att flickornas utseende tycks spela en stor roll när de presenterar sig själva på Sociala medier.

Denna studie syftar till att underso?ka hur svenska myndigheter arbetade med kriskommunikationen i Sociala medier i samband med stormen Simone, samt vilka la?rdomar de har med sig in i arbetet med den och vad de la?rt sig av stormen. Metoden som anva?ndes fo?r studien var kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna har genomfo?rts med personer som arbetade med tre svenska myndigheters kriskommunikation i Sociala medier under stormen Simone.

Titel: Politik i Sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund använder Sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlénHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssäte: Högskolan i Halmstad, Sektion Hälsa och SamhälleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstå hur politiska ungdomsförbund använder sigav Sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, Tvåstegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehållsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier är och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras användning. Utvecklingspotentialen hos Sociala medier ärstor. Det personliga mötet är stort och ökad användningav Sociala medier hänger ihop med en ökad användningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

Termen Sociala medier har fått mycket uppmärksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA år 2008, detta har väckt ett intresse att ta reda på vad Sociala medier egentligen innebär och på vilket sätt det tillämpas vid svenska förhållanden och i den svenska politiken. Detta är inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort ämne att undersöka. För att avgränsa ämnet har denna studie för avsikt att kartlägga användningen av Sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvåstegshypotesen används som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer.

Kulturskolan i Kungsbacka kontaktade medieproducent-studenten Erik Iversen för att få hjälp med att ta fram en handlingsplan för Sociala medier. Skolan vill börja använda sig av Sociala medier och locka fler besökare till skolans evenemang men vet inte hur de ska använda Sociala medier.Handlingsplanen skulle hjälpa lärarna att kommunicera via Sociala medier och lägga upp strategi för hur mediet kan användas som ett verktyg.Projektet inleddes med en förstudie där tidsplan och krav för arbetet satts upp. Det arbetet följdes upp av intervjuer med lärare på kulturskolan och därefter ett genomförande i form av skrivande av handlingsplan.Resultatet av projektet blev en handlingsplan med personlig prägel för Kulturskolan i Kungsbacka med riktlinjer och förslag för hur användande av Sociala medier ska gå till.Projektets slutsatser är att det är viktigt att göra en bra planering för hur arbetet ska ske och i vilka steg det ska ske.Rapportens teoretiska delar fokuserar på hur marknadsföring via Sociala medier ser ut på olika plan i form av strategisättande men även en del om hur manualer skrivs och vad man ska tänka på..

Syftet med denna undersökning har varit att titta på hur uppfattningar kring Sociala medier ser ut på en mediekoncern i Östergötland samt hur Sociala medier används. Vi har även studerat behovet av en policy som kan vägleda användningen av Sociala medier och vad denna i så fall bör innehålla. Detta har undersökts genom åtta djupgående intervjuer samt en mindre enkät.Resultatet visar att det råder en positiv syn kring Sociala medier men även en viss skepticism. Användningen av Sociala medier skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden och organisationskulturen spelar en avgörande roll. Ett dilemma som har framkommit är svårigheten att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Slutsats. Eftersom vår huvudfråga var hur de Sociala medierna påverkar journalistiken, hade vi inga förväntningar på att få ett entydigt, självklart svar. Frågan är bred, med många aspekter. Ett medvetet kardinalfel. Och svar har vi faktiskt fått..

Syfte:Att undersöka ungdomsförbundens attityd till- och användning av Sociala medier. Samt avgöra huruvida Sociala medier som ett nytt kommunikationsmedel underlättat deltagandet i de politiska ungdomsförbunden och därmed påverkat antalet nya medlemmar.Metod:Kvantitativ webbenkätsundersökningMaterial:Respons från 65 (av 170) partidistriktHuvudresultat:De distrikt som deltog hade överlag en mycket positiv inställning till Sociala medier; de ansåg att Sociala medier var viktiga för deras verksamhet och användes i stor utsträckning. De flesta instämde också med påståendet att Sociala medier kommer att få större betydelse för den politiska diskursen och distrikten var benägna att satsa mer på Sociala medier.Jag kunde konstatera att det fanns en korrelation mellan Sociala medier och andelen nya medlemmar; de distrikt som i hög grad använde sig utav Sociala medier hade också fått en markant större andel nya medlemmar. Även om man tog hänsyn till partitillhörighet, distriktens storlek och hur viktigt distrikten tyckte rekrytering var. Vidare forskning inom området anser jag vara angeläget..