Syftet med studien är att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och på vilka sätt pedagoger i förskolan arbetar med språket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat på att synliggöra faktorer som påverkar barns språkutveckling, hur pedagoger arbetar för att främja och stärka barns språkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gällande alla barns rätt att utveckla sitt språk. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar på betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta på ett positivt sätt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns språkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gällande hur en inkludering kan genomföras med hjälp av språket som verktyg.

I detta arbete fokuseras förhållandet mellan bilder och språk. Litteraturstudien behandlar vad en bild är, bildämnets historik, bild och inlärningsstilar. Här belyses hur bilden påverkar vårt minne och vår förmåga att förstå omvärlden. Möjligheter och svårigheter i arbetet med bilder lyfts också fram. Vidare redovisas resultatet från observationer gjorda i år 1-3 och i år 7-8.

Syftet med den här studien är att, med utgångspunkt i våra fallföretag, identifiera och beskriva de verktyg koncernledningar har att arbeta med och analysera hur dessa verktyg kan användas för att uppnå organisk tillväxt. Detta ska sedan mynna ut i konkreta råd till Trelleborgs koncernledning samt bidra till forskningen kring organisk tillväxt i koncerner. För att uppfylla detta syfte har vi gjort en kvalitativ fallstudie, omfattande två koncerner, där semistrukturerade intervjuer utgjort grunden för insamlandet av primärdata. Då få studier tidigare gjorts kring organiskt tillväxt i koncerner är studien gjord utifrån en abduktiv ansats med växelvis insamlande av data och relevanta teorier från flera olika forskningsområden. En teoretisk syntes har därefter byggts upp för att ligga till grund för analysen.

Världen krymper i och med ökad globalisering, ska vi kunna leva tillsammans på ett hållbart sätt måste vi alla ta vårt ansvar, stora som små, företag som privatpersoner. Detta medför starka argument för att ta fram lättanvända metoder för hållbarhetsgranskning. Sustainable Sweden Southeast AB (SSSE) är ett nätverksföretag som samlar och marknadsför sina delägares miljöteknikkompetens under ett gemensamt varumärke. SSSE har ett hållbarhetsråd som hjälper till att granska nya potentiella delägare, dock saknas i dag en fungerande metod för detta. På uppdrag av SSSE:s VD har en ny metod för granskning arbetats fram, en checklista med hållbarhetskriterier, vilket också är detta examensarbetes syfte.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Många människor har husdjur som sällskap och fritidsintresse och allt fler forskare har på senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för människans livskvalitet. Antrozoologin är en relativt ny vetenskap där man ägnar sig åt att studera relationen mellan djur och människa. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt på människans fysiska och psykiska välbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för många (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsställelse hos äldre personer med och utan husdjur. Finns det något samband mellan ägande av husdjur, livstillfredsställelse och sociala relationer? Är äldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet än äldre personer utan husdjur? Känner sig äldre människor med husdjur mindre ensamma än de som inte har husdjur? Kan man se någon skillnad mellan män och kvinnor?.

Debatten om den stigande arbetslösheten och det försvårande inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper är högst aktuell. Med det som bakgrund riktade vi in oss på gruppen, individer med nedsatt funktionsförmåga och på gymnasiesärskolan. Vårt syfte med studien är att analysera hur studie- och yrkesvägledare på gymnasiesärskolor arbetar med vägledningsprocessen. Frågeställningen lyder; Hur arbetar man som studie- och yrkesvägledare för att hjälpa elever med funktionshinder att lära sig hjälp till självhjälp? Används kreativa verktyg i vägledningssamtal för att underlätta processen och i så fall, vilka? För att besvara våra frågor valde vi att göra en kvalitativ undersökning med 7 olika studie- och yrkesvägledare.

Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tänker kring sociala relationer och självförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var också att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det här har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stärka elevernas tro på sig själva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ?en skola för alla? innebär.

Syftet med vår studie är att synliggöra förskolepedagogers inställning till och användande av musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. För att samla relevanta empiriska data har vi använt intervju och observation som metoder. Urvalsgruppen består av 6 pedagoger från två förskolor. Vi har valt att undersöka en förskola med musikinriktning och en som inte har någon speciell inriktning. I vår undersökning har vi kommit fram till intressanta resultat så som att pedagoger har positiv inställning till musik och använder musik i sitt pedagogiska arbete både som mål och pedagogiskt medel. I båda förskolorna använder pedagoger musik för att det gynnar barns språkutveckling, sociala och emotionella utveckling.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nå upp till skolans olika mål; kunskapsmål och sociala mål. Vad vi blev extra nyfikna på var om de olika målen har samma prioritering. Studien syftar även till att undersöka hur viktigt det är att samarbetet mellan resursskola, hemskola och föräldrarna fungerar. För att genomföra studien så valde vi att utföra intervjuer med en lärare, en specialpedagog och områdeschefen som alla är kopplade till den här resursskolan. Empirin från intervjuerna har vi sammanställt i en resultatdel utifrån tre teman; skolans mål, miljöer för lärande och samverkan/relationer.

Stress och träning är ett omdiskuterat fenomen bland människor, i media och i reklam i dagens samhälle. Allt fler människor studerar också på universitet och högskolenivå för att lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. På högskolenivå krävs det stor ambition av individen för att klara av de krav som finns. Vår studie vill öka förståelsen för hur unga högskolestudenter upplever stress samt hur deras fysiska träning kan vara ett verktyg för stresslindringen och identitetsskapandet. Socialpsykologiska teorier om identitetsskapande i ett senmodernt samhälle var utgångspunkten för att belysa fenomenet.

I denna uppsats undersöks designmönster. Tidigare, erkända designmönsterbibliotek har använts som grund för att ta fram en ny designmönstermall. Sedan har sex designmönster identifierats och skapats från sociala medier med hjälp av mönsteridentifikation, dessa är: gilla-knapp, hashtag, dela, kommentera, lägga upp bilder och nyhetsflöde. Vidare har intervjuer med sju respondenter från olika Stockholmbaserade webbyråer genomförts för att undersöka huruvida de identifierade mönstren från sociala medier påverkar deras webbdesign. Centralt för undersökningen var dessutom att ta reda på om webbyråer idag överhuvudtaget använder sig av designmönster när de bygger en webbplats.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Syftet är att få insikt i vad som motiverar företag till att använda Social CRM, och hur de arbetar med detta för att kommunicera med sina kunder med hjälp av sociala nätverk. En kvalitativ ansats har använts där tre företag inom olika branscher har blivit intervjuade; Röda Korset, Komplett ASA och Ving Sverige AB. Intervjuer har genomförts med två olika personer på varje företag. Studien visar att företag som är verksamma i Sverige har börjat anamma de möjligheter som arbetet med Social CRM i sociala medier innebär. De möjligheter företagen tar upp är att de kan nå en större målgrupp på ett mer kostnadseffektivt sätt, underlätta dialoger och skapa en informell och personlig kontakt vilket kan leda till ökad varumärkeslojalitet och värdefulla konkurrensfördelar.