Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, är ett begrepp som används allt oftare i det svenska näringslivet. Men vad är egentligen företagens sociala ansvar? Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv. Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter. Slutsatser: Vi har funnit en i många avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter på vad företagens sociala ansvar är.

En undersökning syftad till att ge en bild av hur arbetsgivare använder sociala medier inom sin rekrytering och hur detta användande skulle kunna förbättras. Baserat på en litteraturstudie samt en enkätundersökning gjord bland butiker i Visby centrum presenteras en prototyp över en webbaserad tjänst ämnad för att underlätta rekryteringsprocessen genom att samla information om arbetssökande från sociala nätverk. Informationen skulle sedan kunna användas som ett komplement till, exempelvis, en arbetsintervju..

Smartboard är en modern teknik som blir allt vanligare i våra svenska klassrum. Studiens syfte är att studera hur lärare i förskoleklass och årskurs 1-2 på en skola använder smartboard som ett verktyg/läromedel för barns språkutveckling. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ studie där observation och intervju används för att tolka och förstå människors uppfattningar. Observationer genomförs vid tre lektionstillfällen där smartboard används som ett verktyg i undervisningen. Intervjuer sker med sex lärare som använder sig av smartboard i sin undervisning.

I denna uppsats undersöks hur ett företag med global strategi, Oriflame, överför kunskap om sin kärnkompetens: försäljning. Företaget som har en global strategi förutsätter att alla enheter inom företaget ska agera likadant oberoende av marknad. För att denna strategi ska lyckas blir kunskapsöverföringen avgörande. Nationell kultur, organisationsdesign samt kunskapstyp kan alla utgöra hinder för en lyckad kunskapsöverföring. För att komma förbi dessa hinder kan företag använda sig av olika verktyg.

Syftet med denna undersökning var att se hur lärplattan användes i förskolan. Hur tänker pedagoger kring användandet och fungerar det på liknande sätt mellan olika förskolor i samma företag? Lärplattan benämns som ett pedagogiskt verktyg men är det ett pedagogiskt verktyg med en planerad användning utifrån de didaktiska frågorna och med ett mål och ett syfte eller är det i grunden ett administrativt verktyg som pedagogerna använder sporadiskt i verksamheten? För att få reda på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning med 5 individuella intervjuer och en gruppintervju med 3 pedagoger i förskolor inom samma företag och som ligger i samma kommundel. Förutsättningarna är på så sätt lika mellan förskolorna men hur mycket spelar den privata kunskapen varje pedagog besitter in? Påverkar det pedagogernas tankar och värderingar när det finns en uttalad pedagogik med utomhusverksamhet? Resultatet visar på starka värderingar kring barns användning av lärplattan och en bristande planering utifrån de didaktiska frågorna.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger tänker kring sitt förhållningssätt i konflikter och vilka effekter de tror att förhållningssättet kan få i barngruppen. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer där sex pedagoger från olika förskolor har deltagit. Resultatet visade att deltagarna hela tiden reflekterar över sitt förhållningssätt till konflikter och varför konflikter uppstår. Något som alla deltagare belyste var att det är viktigt att barnen ges verktyg för att klara konflikter själva. Flera olika strategier kunde ses på hur konflikthantering går till men mycket handlar om bemötande, förklaringar och att alla i slutändan ska känna sig nöjda.

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa på vilka uppfattningar som påverkar professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. Vårt metodval är hermeneutiskt då vi använder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar få fram en så verklig bild som möjligt. Vi använder oss av Bourdieus teoretiska begrepp habitus samt klasstrukturen och Trondmans teoretiska begrepp utsatthetens villkor, erfaren utsatthet samt utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och våra teoretiska ramverk. I vårt resultat visar vi på hur ekonomisk utsatthet går i arv från barn till föräldrar.

Mycken tid och energi bör läggas på personalrekrytering då de anställda är företagets viktigaste tillgång. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför både den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen där även realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingår (Bolander, 2002). Syftet är att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frågeställningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga på 13 privata företag i Luleå och Piteå.

Mycken tid och energi bör läggas på personalrekrytering då de anställda är företagets viktigaste tillgång. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför både den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen där även realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingår (Bolander, 2002). Syftet är att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frågeställningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga på 13 privata företag i Luleå och Piteå.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildspråket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhävs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelärare samt en grundskolelärare. En kvalitativ forskningsmetod har använts. Arbetets innehåll är koncentrerat till skolår F-2.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om lärare ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lärande. Uppsatsen fokuserar på lärandet i individuell utvecklingsplan. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer där fem olika lärare från grundskolan fick komma till tals och skildra sin syn på individuell utvecklingsplan utifrån sin verklighet i skolan. Då individuell utvecklingsplan är i ett startskede utgår undersökningen från nyckelord som vi funnit i Allmänna råd (Skolverket 2005) och som vi anser vara avgörande för elevens lärande så att denne når målen i skolan. Resultatet visar att intervjupersonerna ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lärande.

Missbruk av droger finns i alla samhällsklasser och förekommer bland personer i varierande åldrar. Missbruk skapar både sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik är ett stort samhällsproblem. Arbetet baseras på en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet påverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhället kan befästa ett destruktivt socialt identitetsskapande. Frågeställningarna var: Vad är huvuddragen i tidigare forskning vad gäller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och Luleå tekniska universitets egen databas Primo.

SAMMANFATTNINGSociala medier har sedan uppstarten år 2004 använts flitigt världen över. Till en början var det ett nätverk designat för privatpersoner, men år 2007 började även företag utnyttja verktyget och till sist fick även myndigheter upp ögonen för kommunikationsverktyget. Sociala medier är ett ypperligt kommunikationsverktyg som har en egen karaktär och arbetssätt. Verktyget innehåller en rad olika kanaler, exempelvis Facebook, Twitter, LinkedIn, som var och en kan användas på sitt unika vis. Det finns oändliga möjligheter i sociala medier, men det är inte helt lätt att använda verktyget till dess fulla potential.

Att sociala medier och dess användarantal har ökat avsevärt de senaste åren kan knappast ha undgått någon. Som en konsekvens av detta produceras idag enorma mängder data som kommit att tituleras ?The Big Data?. Det råder idag en stor hype kring begreppet och de affärsmässiga möjligheter som fenomenet skapar. I relation till en explosionsartad användning av sociala medier och med den entusiasm som ?The Big Data? har mötts av, har vi observerat ett annat fenomen: konsumenter som hashtaggar sina Instagrambilder med varumärken och produktnamn.

Denna rapport behandlar utvärdering av urbana ekosystemtjänster på stadsdelsnivå. Eftersom ökad urbanisering leder till ökad belastning på urbana ekosystem är det viktigt att både exploatering och etablering av grönområden sker på ett hållbart sätt där ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer inkluderas. Detta kan delvis uppnås genom att villkor i verktyg och certifieringssystem inkluderar aspekter för urbana ekosystemtjänster. Det undersökts hur certifieringssystemen BREEAM Communities och CASBEE for Urban Development samt verktyget Grönytefaktormetoden behandlar sådana urbana ekosystemtjänster. Analysen utgår från en föreslagen kategorisering av urbana ekosystemtjänster.