Bakgrund: Socialt företagande utmÀrks av entreprenörens förmÄga att identifiera samhÀllsproblem och tillmötesgÄ de sociala behoven i samhÀllet. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrÄn de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna Äterspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en pÄverkan i strÀvan efter företagets uppsatta mÄl, vare sig deÀr socialt, miljömÀssigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att genom fallstudie skapa ökad förstÄelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras pÄ en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgÄr ifrÄn socialt entreprenörskap.

Studiens syfte var att med utgÄngspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan pÄverka det sociala klimatet i en kör, fÄ en förstÄelse för hur körledare ser pÄ de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstÄr. Analysen har gjorts med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som pÄverkar gruppens sammanhÄllning.

Syftet med studien Àr att belysa fritidspedagogers uppfattning om lekens betydelse för utvecklande av barns sociala kompetens. Respondenterna Àr fritidspedagoger i en kommun i Norrbottens lÀn. Totalt 4 stycken respondenter stÀllde upp i denna studie. I detta arbete har jag anvÀnt mig av intervjuer som metod. Fritidspedagogerna i denna studie anvÀnder sig av lek för att stÀrka social kompetens genom att erbjuda drama övningar och gruppstÀrkande övningar.

Hur kan ett klÀdesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? vÀcka sÄ starka kÀnslor? Det hÀr Àr en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berÀttelser om det samhÀlle de vÀxte upp i och det samhÀlle de lever i idag, hur det formar och förklarar en förestÀllning om kvinnan i hijab. Med hjÀlp av postkolonial diskurs analyseras synen pÄ jÀmstÀlldhet och frihet. Den förestÀllda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon Àr just en förestÀllning.

TitelTraditionella medier och den digitala agendan, konsten att kontrollera allmÀnhetens gestaltning av en organisationskris i sociala medier SyfteSyftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur allmÀnheten gestaltar en organisationskris i sociala medier genom den typ av inlÀgg som görs. MetodVia en kvantitativ ansats har vi samlat in och analyserat de statusuppdateringar som allmÀnheten gör via sina egna Facebookflöden. Vi har sedan sammanstÀllt detta i SPSS för att ge oss en blick över det insamlade materialet och möjlighet att fÄ fram statistik pÄ de inlÀgg som görs. Vi har samlat inlÀgg om den ubÄtsjakt som försvarsmakten gjorde i oktober 2014 samt den skandal som drabbade SCA dÀr de ovarsamt har hanterat företagets ekonomiska resurser. ResultatI det insamlade materialet kan vi se att det Àr media som via de artiklar man publicerar sÀtter agendan för den bild av organistionernas kriser som kommer spridas i sociala medier. En majoritet av de inlÀgg som görs Àr artiklar som allmÀnheten delar vidare via sina egna sociala medier. Vi kan ocksÄ se att det Àr organisationen som fÄr ta en stor del av smÀllen i de inlÀgg som görs.

Syftet med undersökningen Àr att studera personalens sociala scheman angÄende en underhÄllshandbok som finns pÄ intranet pÄ Volvo östra. Problemet Àr att underhÄllshandboken inte anvÀnds i nÄgon stor utstrÀckning. Syftet Àr att med hjÀlp av en kartlÀggning av personalens roll- och hÀndelsescheman angÄende anvÀndningen av handboken, kunna hitta bakomliggande problem till varför inte handboken anvÀnds. UnderhÄllshandboken finns dels pÄ intranet och dels i pÀrmar. I enkÀtundersökningen deltog 23 försökspersoner som arbetar vid underhÄllssektionens alla avdelningar.Resultatet visar att de som nÄgon gÄng anvÀnt underhÄllshandboken anvÀnder handboken frÀmst vid situationer nÀr de blir tillsagda att anvÀnda den.

Studien grundar sig i problemen med omplaceringar inom NordvÀstra SkÄnes Polisdistrikt. Det har flera gÄnger rapporterats om att fÄ, eller inga, poliser frÄn Helsingborg varit villiga att omplaceras till Landskrona och det Àr detta problem som uppsatsen behandlar. Vad Àr det som gör att flertalet poliser inte vill förflyttas till Landskrona och hur tÀnker poliser kring kriminalitet, sitt arbete och om förflyttning i allmÀnhet?Genom en kvalitativ gruppintervju med poliser stationerade i Helsingborg framgick tre teman och dessa har varit genomgÄende för uppsatsen; bÄde nÀr det gÀller teoretiska aspekter och uppsatsen upplÀgg. ProblemomrÄdena Àr oviljan att bryta de sociala relationer man skapat pÄ sin nuvarande arbetsplats, praktiska problem vid förflyttning samt den sortens kriminalitet som Àr utmÀrkande för just Landskrona.Med utgÄngspunkt i sociologiska teoribildningar behandlas ovanstÄende teman och genom studiens gÄng blev det tydligt att Landskrona, som stad, inte var problemet.

Sammanfattning: Min studies syfte Àr att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter Àven fram pedagogernas syn pÄ leken och hur de hjÀlper till för att stötta barnen under tiden de Àr i fritidshemmet.FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr vad leken innebÀr för eleverna och hur den pÄverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser pÄ leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling.En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gÄnger med olika barn. Jag intervjuade Àven fyra pedagoger som arbetar i verksamheten.

Syftet med denna studie var att belysa om avdelningarna inom SiS arbetar med klientens sociala nÀtverk i behandlingsarbetet och i sÄ fall hur. Skillnader i hur det arbetas mellan sÀrskilda ungdomshem och LVM-hem kom Àven att belysas. Studien omfattar 76 avdelningar, dÀr en respondent representerar en avdelning. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt var en kvantitativ metod dÀr webbaseradeenkÀter och strukturerade intervjuer genomfördes för att samla in data. Resultatet visade att majoriteten arbetar med nÄgon form av nÀtverksorienterat arbete tillsammans med sina klienter.

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande pÄ sÀrskilt boende utifrÄn litteraturen och vilka effekter de hade pÄ Àldres livssituation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehÄller 18 antal artiklar.Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan pÄ livskvalitén, men Àven pÄ de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmÄga förbÀttrades ocksÄ i form av att de lÀttare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trÀdgÄrdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik.

Studien har som syfte att undersöka hur unga tjejer (13-15 Är) kommunicerar i samband med publicering av personliga fotografier pÄ Facebook. Interaktionen har under en och en halv mÄnads tid observerats nÀt-etnografiskt och jÀmförs med Fanny Ambjörnssons (2004) etnografiska observationer av gymnasietjejers kommunikation kring utseende offline. Materialet analyseras med stöd i teorier kring mÀnskliga samspel och ?sociala ansikten?, samt genom internets förÀndrade möjligheter till sjÀlviscensÀttning. Resultatet visar att en uppskattande, tillmötesgÄende och exemplarisk social jargong Àr ett mycket vanligt beteende i samband med uppladdning av personliga fotografier hos unga tjejer, vilket kan hÀrledas till Facebooks potential att upprÀtthÄlla sociala ansikten samt pröva och handla med sociala vÀrden.

Syftet med uppsatsen har varit att hitta förhÄllningssÀtt och arbetsmetoder för att skapa en god lÀrmiljö för barn som vÀxer upp under sociala svÄrigheter. I litteraturdelen belyser vi olika faktorer som kan vara avgörande för barnets uppvÀxt. Vi vill i vÄr lÀrarroll tidigt kunna upptÀcka signaler och symtom hos dessa barn. För att möta barnet pÄ ett naturligt sÀtt har vi valt att redogöra för leken och kommunikationens betydelse som arbetsmetoder. Undersökningen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer dÀr de intervjuade har bestÄtt av sex kvinnliga lÀrare med lÄng erfarenhet inom förskola/skola.

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse för identitetsskapande via sociala medier, och hur detta identitetsskapande pÄverkar individens sjÀlvbild. FrÄgestÀllningen var: ?Vilka strategier anvÀnder unga vuxna i konstruerandet av sin nÀtidentitet pÄ Facebook genom statusuppdateringar?? och ?Hur förhÄller sig denna nÀtidentitet till deras sjÀlvbild?? Som metod valdes Multi-Grounded Theory. Sex personer i Äldern 18-23 Är deltog i studien. Datainsamling skedde genom observation av informanternas statusuppdateringar, och personliga intervjuer kring dessa.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhÀlsan pÄ tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhÄller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar dÀr det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsÀttningar för ett sÄdant förhÄllningssÀtt. Hur ser elevhÀlsan och BUP pÄ orsaksförklaringar för denna mÄlgrupp dÀr misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och Àr baserad pÄ sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhÀlsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansÄg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

Titel: Det Ă€r vi som Ă€r Piratpartiet ? ett system för kollektiv handlingFörfattare: Jan-Olof RuuskaHandledare: Eva SchmitzExaminator: Lars-Olof HildingUtbildningssĂ€te: Högskolan i HalmstadSektion: HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Sociologi C, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2010Syfte: Att beskriva och förstĂ„ Piratpartiet utifrĂ„n Alberto Meluccis teorier om kollektivt handlande.Teori: Alberto Meluccis teori om kollektivt handlandeMetod: Kvalitativ metod, teorinĂ€ra förhĂ„llningssĂ€tt, fallstudiedesignResultat: Piratpartiet beskrivs och förstĂ„s i uppsatsen utifrĂ„n Meluccis teorier om kollektivt handlande. UtifrĂ„n sex viktiga processer trĂ€der en bild fram av hur det gĂ„r till nĂ€r systemet för handling kontinuerligt förhandlas fram av aktörerna sjĂ€lva, i det sociala och historiska sammanhang i vilket de befinner sig i opposition mot makten. I och med denna interna förhandling om mĂ„l, medel och metoder, i opposition mot motstĂ„ndaren, formas ett ?vi?, ramverket för vad som Ă€r en piratpartist, ramverket för kollektiv handling.Nyckelord: InformationsĂ„ldern, sociala rörelser, kollektivt handlande, kollektiv identitet, system för handling, social konstruktion.