Denna studie Àr en kvalitativ analys av relationen mellan identitetsskapande, sociala normer och punken som subkultur. Denna studie undersöker hur de normer som reproduceras inom och utom subkulturen punk pÄverkar de som identifierar sig med denna, samt hur de resonerar kring dessa normer. För att göra detta har jag anvÀnt mig av en narrativ metod, dÀr jag intervjuat fyra individer som identifierar sig som punkare. Resultaten visar att alla de respondenter jag intervjuat talar varmt om de normer och ideal som verkar kreativt och sammanordnande inom gruppen, eftersom dessa har en positiv effekt pÄ individernas sjÀlvkÀnsla och grupptillhörighet. De talar dock negativt om destruktiva beteenden som ibland sammankopplas med subkulturen, exempelvis drogmissbruk och nihilism.

The current research examined whether motives, traditional mass media consumption and individual differences (social activity and political interest) predicted the use of social media among a group of university students in China. In coherence with Uses and Gratifications assumptions the study found that the factors differentially predicted the extent of media use. Information seeking, social interaction and affinity were the main reasons for using social media. There was a negative correlation between television viewing and use of social media, in addition to a negative correlation between information seeking and use of the media. Results further suggest that social media are used to enhance social capital, since student?s being socially active offline, tend to use the media to a greater extent than those less active..

Studien har syftat till att skapa förstĂ„else för hur verkligheten kan upplevas för personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner och/eller queer (H/B/T/Q), idag i Sverige. Vi hade en explorativ ansats utifrĂ„n detta syfte och anvĂ€nde oss av Grounded theory som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 11 H/B/T/Q-personer i Örebro, och vi fann ett antal centrala teman som var Ă„terkommande i intervjuberĂ€ttelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen pĂ„verkade den egna processen mot ett öppet liv som H/B/T/Q-person eller ett mer dolt. Det framkom ocksĂ„ att det fanns en koppling mellan öppenhet i detta avseende och psykiskt vĂ€lbefinnande.

Med vÄr studie vill vi belysa de potentiella nackdelarna som finns med att marknadsföra sig som företag via Facebook. I och med webb 2.0 och den sociala revolutionen, dÀr alla kan dela med sig av vad de vill nÀr de vill, sÄ ökar mÀngden data sÄ pass mycket att markandsförare mÄste lÀra sig hantera detta. All data, statusuppdateringar, flera typer av media samt lÀnkningar har fÄtt termen ?de sociala bruset? tilldelat sig. Detta brus mÄste företagen lÀra sig att utnyttja eller bryta igenom.

Dagens samhÀlle blir alltmer mÄngsprÄkigt. Ungdomar frÄn olika delar av vÀrlden och med olika bakgrund och sprÄk samlas inom en och samma sociala praktik för att lÀra, i skolan. De nyanlÀnda eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och Àven att de utvecklas olika sprÄkligt. Hur pÄverkar olika sociala praktiker elevernas andrasprÄksutveckling? Varför Àr sprÄkinlÀrningen sÄ varierad hos olika elever? Jag har valt att utgÄ frÄn sÄdana frÄgor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andrasprÄksperspektiv.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien Ă€r att undersöka i vilken grad elever pĂ„ Bernadottegymnasiet i Stockholm uppfattar att de nĂ„r ett antal ett antal sociala mĂ„l i LĂ€roplanen för de frivilliga skolformerna frĂ„n 1994, och deras uppfattning om hur mĂ„luppfyllelsen gĂ„tt till. FrĂ„gestĂ€llningar:? ?Produkten.? Är eleverna medvetna om vad de lĂ€r sig under sina tre Korsöveckor, vad gĂ€ller de sociala mĂ„len, och i sĂ„ fall i vilken utstrĂ€ckning och pĂ„ vilket sĂ€tt?? ?Processen.? Har eleverna en bild av den egna lĂ€rprocessen, och hur ser den i sĂ„ fall ut? Hur ter sig deras förestĂ€llningar om nĂ€r de uppnĂ„dde olika mĂ„l och hur det gick till?MetodUppsatsen som helhet Ă€r resultatet av en genomförd aktionsforskningscykel. Observationsdelen i cykeln byggs pĂ„ fokusgruppssamtal som genomfördes med tre grupper med elever ur Ă„rskurs tre pĂ„ Bernadottegymnasiet. Samtalen spelades in, och elevernas samtal grupperades till tvĂ„ huvudsakliga frĂ„gestĂ€llningar och undergrupper med hjĂ€lp av meningskategorisering.

Bakgrund: Postpartum depression har lÀnge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas ocksÄ av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fÀder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehÄllsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fÀder var frÀmst psykologiska och sociala faktorer dÀr mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en anstrÀngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna.

Diagnoser Àr ett Àmne som diskuteras bÄde pÄ skolor och i samhÀllet, det finns mycket forskning om bland annat för- och nackdelar kring medicinering, kosthÄllning, pedagogiska förhÄllningssÀtt samt uppfostringstekniker. LÀrare och pedagoger möter oftast dagligen barn i behov av sÀrskilt stöd samt deras förÀldrar. Men hur prÀglas och utformas familjens vardag nÀr det finns ett barn med atypiskt beteende, det vill sÀga nÀr ett barn har ett beteende som inte passar in i alla situationer? Vilka tankar har syskon, förÀldrar och barnet sjÀlv angÄende familj, vÀnner och relationer? För att undersöka detta togs kontakt med fem familjer. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjÀlp av diktafon som senare transkriberades.

Avsikten med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vilken betydelse Internet har för ungdomar vad gÀller deras formande av identitet och sociala relationer. För att ta reda pÄ vilken effekt Internet har i dessa avseenden behövde vi ta reda pÄ hur mycket tid tonÄringar tillbringar pÄ Internet, vad de gör pÄ Internet och hur mycket insyn vuxenvÀrlden har i deras InternetanvÀndande. VÄr undersökningsgrupp Àr tonÄringar i Äldern 13-16. Vi har bedrivit en tvÄdelad undersökning varav den ena delen utgjorts av en enkÀtundersökning och den andra delen av en fÀltstudie pÄ mötesplatsen Lunarstorm. EnkÀten, som innehöll frÄgor kring ungdomarnas Internetvanor, fylldes i av 65 högstadieelever.

Denna studie Àr en kvalitativ flerfallsstudie som utreder hur beroendeförhÄllandet kan ta sig i uttryck mellan ideella organisationer inom den sociala sektorn och kommunen med hjÀlp av resursberoendeteori. Studien baseras pÄ dokument och fyra semistrukturerade intervjuer medrepresentanter som Àr ansvariga för de ideella organisationernas stödjande verksamheter för missbrukare. Studies resultat visar att det finns ett beroende av ekonomiska resurser frÄn kommunen men att detta beroende inte leder till att de ideella organisationernas sjÀlvstÀndighet gÄr förlorad..

Syftet med studien Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förstÄelse och förklaring för hur medarbetarna pÄ kundservice "En vÀg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförÀndring. Urvalet bestod av sex medarbetare och tvÄ personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förÀndringsledarskap och motstÄnd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvÄfaktorsteori (Aronsson m.fl.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar frĂ„n de tvĂ„, publikmĂ€ssigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna anvĂ€nder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller anvĂ€nder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och pĂ„ vilket sĂ€tt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning Ă€r intressant för att den Ă€r aktuell och berör ett Ă€mne som det inte skrivits om i nĂ„gon större utstrĂ€ckning..

Undersökningen syftar till att med kvantitativ innehÄllsanalys besvara frÄgestÀllningarna: Vilka synliga kÀllor förkommer i den svenska nyhetsrapporteringen? Hur ser fördelningen mellan de undersökta kÀllorna ut? I vilken utstrÀckning anvÀnds sociala medier som kÀlla?Uppsatsen bygger pÄ en explorativ totalundersökning av samtliga kÀllor förekommande under den svenska nyhetsrapporteringen om revolutionen i Egypten under perioden 2011-01-26 ? 2011-02-12. Materialet bestÄr av nyhetsartiklar frÄn Sveriges sex största nyhetstidningar (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan).Teoretiska utgÄngspunkter Àr teoribildningar runt journalistikens roll i samhÀllet, demokrati och kÀllteori.Resultaten visar pÄ att Twitter och de sociala medierna har slagit igenom som kanal för nyhetskÀllor i Sverige och i Àn större utstrÀckning anvÀnds dessa kanaler som omvÀrldsbevakningsverktyg av journalister. De undersökta nyhetstidningarna har sammanslaget anvÀnt Twitter som primÀrkÀlla vid tolv tillfÀllen.  .

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram nÄgra företags syn pÄ sitt sociala ansvar i debatten kring Àmnet och att tydliggöra vad företag avser med sitt sociala ansvar i en global ekonomi. Vidare vill vi se vad ett nationellt etikprogram erbjuder för hjÀlp till företag med det sociala arbetet och se vilken nytta ett deltagande innebÀr. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi har samlat in vÄr empiri genom telefonintervjuer med en respondent frÄn varje företag. De studerade företagen (H&M, ICA, Löfbergs Lila och Vattenfall) Àr positiva till den utveckling som finns inom omrÄdet och att socialt ansvar fÄr en större plats i företagen. Företagen inbegriper framförallt arbetsförhÄllanden, mÀnskliga rÀttigheter och miljö i sitt globala ansvar.

This work is about the rights of children, how students use social media and how effective teachers are using social media in their work against abusive treatment. The purpose of this work is to examine what students have rights in school, what and how students use social media and how schools and teachers are working to prevent the abuse that takes place over the internet and via mobile phones. The method used to investigate this is partly a survey of students in grades five and six at four different schools and interviews with four practicing teachers, working as a teacher in each class who made survey. My conclusion is that children have a variety of rights in school, and all schools and teachers are working on this through rules, values ??clarification and collaborative exercises. More and more younger children use out of social media, the survey shows that many of the students in grades five and six uses much social media.