Titel: Det som händer på Facebook stannar på CV:t ? En kvalitativ studie kring arbetssökandesinställning till social rekryteringFörfattare: Jenny Svensson och Emelie CarlssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Patrik WikströmSidantal: 46 inklusive bilagaSyfte: Syftet med vår studie är att undersöka arbetssökandes inställning till social rekryteringMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: 14 samtalsintervjuer. 8 intervjuer med Invision Media Groups säljare och 6 intervjuermed arbetssökande.Huvudresultat: Vår undersökning visar att arbetssökande har begränsad kunskap om socialrekrytering. De har mestadels inte reflekterat över möjligheten att söka arbete via sociala medier.De arbetssökande använder sig i stort sett enbart av Facebook på grund av att de inte har någotbehov av eller kunskap om att använda övriga sociala medier.

The subject of this essay is the target audience consisting of males in the ages of 25-40 living inStockholm with academic background. The main subject is to describe the target audience in awider perspective and to look at their social media habits and see if there are any differencesbetween the younger and older half of the target audience and to compare the results with theoryabout generation x and y. The split of the target group is made in the middle of the target age rangeso the two subgroups consists of informants in the age of 25-32 and 33-40. The study will beconducted through semistructured qualitative interviews. The aim of the study is to see if there areany differences in social media habits and some basic values between the two subgroups..

Denna studie tillämpar en paneldataanalys för att undersöka huruvida det finns ettsamband mellan utvecklingen av inkomstojämlikhet och ett landsfackförbundsanslutning, arbetslöshet, storlek på offentlig sektor och socialautbetalningar. Studien omfattar 16 europeiska länder och data har använts för åren2000 ? 2010.Studiens syfte är att försöka ge en djupare insikt hur variabler som har anknytning tillarbetsmarknad och finanspolitik påverkar inkomstojämlikhetens utveckling.De resultat som denna studie presenterar överensstämmer delvis med tidigareforskning inom arbetsmarknadens och finanspolitikens påverkan påinkomstojämlikhet.Resultatet visar att inkomstfördelningen bland studiens 16 länder påverkas främst avandelen fackförbundsanslutna och andel anställda i offentlig sektor och till viss del avarbetslöshet och sociala utbetalningar. Studien kan inte bevisa, med denunderliggande data som använts i denna studie, att variablerna arbetslöshet samtsociala utbetalningar har en signifikant påverkan på inkomstojämlikhet..

Brist på djupare sociala relationer på arbetsplatsen kan leda till lägre social tillfredsställelse och därmed lägre arbetstillfredsställelse. Den här empiriska studien har undersökt om det är någon skillnad i arbetstillfredsställelse mellan kontorsbaserade och fältbaserade läkemedelskonsulter, då möjligheterna till socialt umgänge med kollegor är lägre för fältbaserade konsulter. Hypotesen var att kontorsbaserade konsulter upplever högre arbetstillfredsställelse då de har möjlighet till mer social kontakt med sina kollegor. I studien ingick 112 personer. Signifikant samband uppvisades mellan social tillfredsställelse och arbetstillfredsställelse.

I takt med att den offentliga välfärden fått snävare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fått en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett på såväl europeisk som nationell nivå och uppmärksammats av både EU och den svenska regeringen. Från EU: s sida har olika åtgärder tagits för att stärka den sociala ekonomin ställning. Den svenska regeringen har också tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen träffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som är verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker på det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhändertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks även tillämpning av tvångsvårdslagstiftning i förhållande till gravida missbrukare och socialsekreterares förhållningssätt till etiska aspekter när beslut om tvångsvård av gravida missbrukare tas. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av intervjuer med socialsekreterare och även med hjälp av officiella dokument från olika myndigheter. I studien används teorier som empowerment och företrädarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006).

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet.Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna.

Syftet med uppsatsen är att genom närläsning av Magdalena Graafs självbiografi Det ska bli ett sant nöje att döda dig, studera hur stereotypa föreställningar kommer till uttryck. De stereotypa föreställningar som valts är synen av polisens och de sociala myndigheters arbete.     Hermeneutisk metod har används för att få en så fullständig uppfattning av bokens innehåll som möjligt. Därtill har också närläsning av texten gjorts med syfte att hitta alla ställen i boken då Magdalena Graaf talar om polisen eller de sociala myndigheterna. I resultat och analysdelen jämförs den stereotypa bild som finns i Magdalena Graafs bok med liknade studier av stereotyper inom faktionslitterturen. Uppsatsen avslutas sedan med en slutdiskussion där jag sammanfattar och svarar på uppsatsens syfte och frågeställningar.

Girls in honour cultures have been the subject of many studies and are often debated in the media. The purpose with this study was to focus on boys in honour cultures. I wanted to understand the situation of boys in honour cultures with a perspective of the rights of children. My central questions were: How is it to be a boy in honour cultures? Are boys in honour cultures exposed? How are they exposed? My study was a qualitative study in which I interviewed four professionals who meet boys in honour cultures in their work.

Örebro UniversitetInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 61-90 pSAMMANFATTNINGTitel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektivFörfattare: Högberg, Helena och Korhonen, LjubicaHandledare: Karlsson, UrbanInom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen?Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer.

Syftet med studien är att undersöka det sociala arbetet som syftar till att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck i Malmö. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex respondenter. Respondenterna representerar fyra organisationer som på olika sätt arbetar förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av tidigare forskning i ämnet och olika teoretiska förklaringsmodeller. De teoretiska förklaringsmodellerna syftar till att tolka hedersrelaterat våld och förtryck, både dess orsaker och uttryck.

Genom hela 1900- och början av 2000-talet har det tillkommit lagar eller gjorts lagändringar för att säkerställa att barn som är familjehemsplacerade får så bra vård som möjligt. År 2006 sändes dokumentären ?Stulen barndom? som visade på hur illa barn hade haft det under en barnhemsplacering. Den debatt detta skapade resulterade i nya paragrafer i Socialtjänstlagen och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Målet med denna studie var att undersöka om socialtjänsten i tre kommuner i Sverige hade implementerat den nya lagen och om arbetet hade förändrats och i sådana fall hur.