Syfte: Syftet är att kartlägga äldre människors beskrivningar av vänskap med hjälp av frågeställningarna: ? Hur beskriver äldre människor sina vänskapsrelationer? ? Hur tillfreds är äldre människor med sitt sociala nätverk med avseende på vänner?? Arbetar äldre människor med att skapa nya sociala kontakter? I så fall vart knyts dessa kontakter?Metod: ?Vänskap på äldre dar? utgår från en kvantitativ metod med instrumentet enkätundersökning. Enkäten är besvarad av 62 pensionärer inskrivna i Karlsborgs kommuns äldreomsorg varav 65 procent är kvinnor och 35 procent är män. Resultat/slutsatser: Slutsatser kring hur äldre människor i Karlsborgs kommun beskriver sina vänskapsrelationer är att de flesta pensionärer har vänner som de har kontakt med mer eller mindre ofta. Vidare kan slutsatser dras kring att pensionärerna är väldigt nöjda med sitt sociala nätverk med avseende på vänner.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrånvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte både hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i två delstudier med en enkätbaserad tvärsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket låg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade även att graden av ogiltig skolfrånvaro hängde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrånvaro hängde även till viss del samman med sociala och emotionella resurser.

Denna studie intresserar sig för barn i förskolan och hur dessa kommunicerar och samspelar med varandra i samtalet kring sociala fenomen och syftar till att studera barns perspektiv på vardagliga sociala processer utifrån teorier om identitet, relationer och social interaktion. Begreppen identitetsformering, relationsarbete och barns perspektiv används som en röd tråd genom arbetet och är grundläggande för uppsatsens olika avsnitt. För att undersöka detta har parintervjuer med barn genomförts, med barn i ålder fyra till fem år. Hälften av dessa par har bestått av barn som leker mer frekvent med varandra och de resterande av barn som leker mindre frekvent med varandra. Under samtalen framkommer mönster som kan diskuteras i relation till teorier kring identitetsformering och relationsarbete samt hur barns barns sociala interaktion kan förstås, dels utifrån det barnen själva säger och dels utifrån sättet de säger det på.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

This essay examine how temporal claims (past, present and future) are used in two Official Government Reports (SOU) in Sweden considering rape and sexual assault. The Official Government Reports constitute an important and particular system for long-term planning, and the reports are used as an instrument to achieve desirable changes within the nation. The temporal pretensions in SOU 1976:9 Sexual offences: proposed new wording of Penal provisions against virtue, and SOU 1982:61 Rape and other sexual assaults, are analyzed in relation to the concepts realization of the possible and actualization of the virtual, in order to see how the concepts correspond to the process of desirable change in the reports. The temporal claims are used in a spatially sense where space is assimilated to the concept of time which in return create notions of spatio-temporal images of the past, the present and the future. This is partly a problem for the reports in their aspiration to transform old norms and create innovatory values and ideals..

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema.

Denna uppsats är skriven på initiativ av Alkohol- och drogmottagningen i Umeå kommun. Syftet med studien är att undersöka hur före detta narkotikamissbrukare upplever omställningen till ett drogfritt liv. Enligt Socialstyrelsen finns uppskattningsvis drygt 100 000 personer med missbruk i något av samhällets vård- och behandlingssystem. I en studie påvisas mönster som innefattar att ett drogmissbruk leder till en avvikande identitet, som i sin tur leder till stigma. Vidare visar en annan studie att sociala relationer haft en stor betydelse där närheten till andra människor har varit en viktig beståndsdel för stöd och hjälp.Uppsatsen utgår från en abduktiv ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer där intervjuerna har bearbetats och analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys.

Facebook är världens mest erkända sociala medium med störst marknadsandel och flest användare. Nästintill 70% av 16-25-åringar i Sverige är dagligen aktiva på Facebook. I dagens samhälle har vi en delad identitet med en så kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet på sociala medier, som exempelvis på Facebook. Ett sätt att utveckla sin online-identitet är att dela personlig information.

Denna studie har växt fram ur den utmaning som PR-utövarna står inför i och med den ökade användningen av de sociala medierna. Studien syftar till att undersöka hur de uppfattar att utmaningarna påverkar deras arbete.Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex PR-utövare som alla har erfarenhet av marknads-PR genom sociala medier och är yrkesverksamma i Stockholm.Studien utgår ifrån kommunikationsteori, teorier om PR-utövarnas roll och arbete, Internets påverkan på kommunikation och sociala medier. En viss del av studien har även hämtat stöd ur marknadsföringsteorier.Resultatet visar hur de sociala medierna till stor grad har påverkat hur de utvalda PR-utövarna arbetar. Kommunikationsprocessen har förenklats då PR-utövarna nu lättare kan komma i direkt kontakt med de individer eller grupper de söker kontakt med och det har skapats bättre tekniska lösningar för att driva dialog och bygga relationer med dessa. Denna förändring ställer dock även nya krav på kommunikatörerna, där transparens ökat i vikt.

I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen.Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet avsökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) ochförklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenskapingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om enperson skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält..

Undersökningens syfte har varit att kartlägga vilka strategier paren i de utvalda familjerna använder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmärksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta påverkas av den sociala kontexten.De frågeställningar som aktualiseras med uppsatsen gäller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. Därvid belyses även mer specifika frågor; vilken påverkan har den sociala kontexten på parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning är paren öppna för hjälp utifrån av familjerådgivare när det gäller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frågeställning:Hur ser strategier ut i en parrelation?Undersökningen bygger på tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur.Samtliga par i vår undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid.

Socialt ansvar är en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel är ett företag som måste ta ett stort socialt ansvar, dels på grund av sina produkter och dels sin ägarstruktur. Deras produkter lockar med spännig och möjligheter till rikedom men produkterna har också en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende där individen själv och andra människor i dess närhet påverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgänglighet över Internet har kraven på spelbolagens sociala ansvar stärkts.

Syftet med föreliggande studie är att analysera Bourdieus teori om den sociala och politiska reproduktionen i relation till det senmoderna svenska utbildningssystemet. Uppsatsens tes är att denna reproduktion begränsades och reglerades under den svenska välfärdsstaten, där skolan sågs som ett centralt verktyg för att motverka samhällets klasshierarki, men att den idag frigjorts genom modernitetens radikaliserade processer. Med utgångspunkt i den dialektiska metoden, samt i teorier om rationalisering, marknadsstyrning, individualisering och avpolitisering, utreds giltigheten i Bourdieus teori samt den senmoderna reproduktionens förändrade uttryck. Ett urval av de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformer och läroplaner utgör det primära empiriska materialet, men uppsatsen diskuterar och kompletteras även av tidigare studier i ämnet. Analysen av den senmoderna utbildningskonceptionen visar på en ökad rationalisering vad gäller styrning och kunskapssyn, samt en normalisering av och anpassning till marknadsprinciper i utbildningssystemet.

Personer med funktionsnedsättningar har visat sig stå vid sidan av den vardagliga samhällsgemenskapen i högre utsträckning än andra och dessa personer har också visat sig ha färre nära vänner än andra. Många personer med funktionsnedsättningar har behov av någon person som kan finnas till för dem och bryta deras sociala isolering genom samvaro. Just av denna anledning så kan personer med funktionsnedsättningar bli beviljade kontaktpersoner, som kan stötta dem på detta område. Syftet med studien var att undersöka hur insatsen kontaktperson kan inverka på det sociala livet hos personer med funktionsnedsättningar. En kvalitativ forskningsansats genom djupintervjuer har valts för att studera ämnet.

Sociala medier används mer än någonsin förr, och har utvecklats till en viktig, integrerad del utav samhället. I samband med detta har även möjligheten att utnyttja sociala medier i kombination med undervisning blivit en realitet. Utgångspunkten för vår studie är att undersöka hur en utav de mest populära sociala medierna, Facebook, upplevs i undervisningssyfte, utifrån lärarperspektivet. Syftet med vår undersökning är att granska hur väl lärare anser Facebook vara lämpligt att integrera i sin undervisning. Ett av delmålen var även att utifrån lärarnas åsikter skapa en konkret lista över risker och möjligheter kopplat till detta. Vi har därmed intervjuat sex stycken lärare på grundskole- och gymnasienivå.