I Sverige finns idag ett stort utbud av konferensanla?ggningar och de flesta drivs av de stora hotellkedjorna, och i och med att marknaden a?r konkurrensutsatt a?r det viktigare a?n na?gonsin att differentiera sig. Fo?r att kunna go?ra detta och skapa ett merva?rde ma?ste konferensanla?ggningarna fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar fo?r att kunna skapa ett sa? attraktivt tja?nstekoncept som mo?jligt. Detta betyder att det a?r av vikt fo?r konferensanla?ggningar att fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar pa? konferensupplevelsen fo?r att skapa ett tja?nsteerbjudande som tilltalar ba?de beslutsfattare och konferensdeltagare.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka eventuella skillnader i instÀllning och motivation införÀmnet engelska hos elever i tvÄ klasser i Är 9 pÄ en svensk skola i ett engelsktalande land ochen svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i undervisningsmetoder iÀmnet engelska i de bÄda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivationtill sprÄkinlÀrningen. I studien har anvÀnts kvalitativ observation av engelsklektioner i de bÄdaklasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade medintervjusvaren visar att motivationen hos eleverna pÄ de bÄda skolorna skiljer sig marginellt,och att det som avgör Àr huvudsakligen undervisningsmetoderna..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur textila modeföretag kan anvÀnda sociala medier. Vi frÄgar oss ocksÄ hur företagen ska anvÀnda medierna för att fÄ en nÀrmre relation med kunder och hur sociala medier kan skada och stÀrka textila modeföretag. Vi gör en studie pÄ hur textila modeföretag ska lyckas skapa nÀrmre relationer utanför sociala medier och gÄr in pÄ budskap, word of mouth och lite om mediekanaler för att sedan se hur detta kan appliceras till sociala medier. För att fÄ svar pÄ vÄrt problem kÀnde vi att det var viktigt att undersöka textila modeföretags syn pÄ sin nÀrvaro i sociala medier. För att göra detta valde vi att göra en kvalitativ studie med fyra företag; Monki, Rut & Circle, Shelta och Blue Jeans Company.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Studien har som syfte att undersöka hur unga tjejer (13-15 Är) kommunicerar i samband med publicering av personliga fotografier pÄ Facebook. Interaktionen har under en och en halv mÄnads tid observerats nÀt-etnografiskt och jÀmförs med Fanny Ambjörnssons (2004) etnografiska observationer av gymnasietjejers kommunikation kring utseende offline. Materialet analyseras med stöd i teorier kring mÀnskliga samspel och ?sociala ansikten?, samt genom internets förÀndrade möjligheter till sjÀlviscensÀttning. Resultatet visar att en uppskattande, tillmötesgÄende och exemplarisk social jargong Àr ett mycket vanligt beteende i samband med uppladdning av personliga fotografier hos unga tjejer, vilket kan hÀrledas till Facebooks potential att upprÀtthÄlla sociala ansikten samt pröva och handla med sociala vÀrden.

Synen pÄ barns sociala nÀtverk och socialt nÀtverksarbete har förÀndrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nÀtverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nÀtverket hos barn som socialarbetare inom olika fÀlt mött. Syftet med föreliggande studie var att fÄ fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nÀtverk. Syftet var ocksÄ att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nÀtverkets betydelse för barns livssituation. Studien Àr kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lÄng yrkeserfarenhet inom omrÄdet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrÄn yrkesverksammas uppfattningar förstÄ och belysa fattiga underpriviligerade barns sociala livsvÀrld pÄ ön Phuket i Thailand. DÄ omrÄdet den 26 december 2004 drabbades av en Tsunamikatastrof, till följd av ett jordskalv i Sydostasien, var det Àven intressant att titta pÄ hur hÀndelsen pÄverkat slumbarnens villkor. En empirinsamlande studieresa till omrÄdet gjordes, dÀr intervjuer med nyckelpersoner intervjuades. Intentionen var att utifrÄn informanternas uppfattning kring det givna Àmnet, befintlig forskning och relevanta teorier, ge en bild av hur slumbarnens sociala livsvÀrld generellt ser ut. UtifrÄn fakta ur litteratur och informanternas berÀttelser beskrevs barnens sociala livsvÀrld prÀglas av en verklighet av missnöje med staten, sociala problem och djup misÀr.

Sociala medier fÄr en allt viktigare roll i samhÀllet. Detta gÀller Àven för organisationer och dÀr implementerandet av dessa medier innebÀr att kommunikationen med organisationens medlemmar övergÄr frÄn att vara en monolog till att istÀllet anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat anvÀnda sociala medier Àr Svenska kyrkan. Detta Àr en organisation som till stor del prÀglas av traditionellt tÀnkande, men som samtidigt har som mÄl att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhÄllningssÀttet till de sociala medierna av bÄde hur man ser pÄ lÀrande, men Àven hur man uppfattar teknikens pÄverkan pÄ omvÀrldens utveckling.

Syftet med denna uppsats Àr se om upplevelsen av dans Àr en individuellt upplevd erfarenhet inom tre perspektiv ? fysisk, psykisk och social. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder. Dels av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter frÄn tre olika danskontexter, motionsdans, mogendans och FUB-dans.Samt av deltagande observationer. Att anvÀnda sig av tvÄ metoder gör att jag fÄr en bredare bild av hur dansen kan pÄverka den enskilda individen ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.

Syfte: VÄrt syfte Àr att besvara vÄr problemformulering och se hur lojalitet kan skapas genom sociala medier dÄ lojalitet Àr en grundsten i skapandet av lÄngsiktiga kundrelationer. Vidare Àmnar vi besvara problemformuleringen genom att undersöka hur företag kan anvÀnda sociala medier för att skapa och bevara potentiella och befintliga lÄngsiktiga kundrelationer.Metod: Ett kvalitativt och abduktivt förhÄllningssÀtt Àr det som ligger till grund för den hÀr uppsatsen. Undersökningen utgÄr frÄn ett positivistiskt synsÀtt och kvalitativa intervjuer har valts som metod för att samla in empirisk data.Teoretiskt perspektiv: Denna undersökning baseras pÄ erkÀnda teorier och modeller frÀmst inom internetmarknadsföring, relationsmarknadsföring samt kundlojalitet dÄ dessa Àmnen ligger som grund för vÄr undersökning. Vidare anvÀnds teorier och modeller kring sociala medier som ett verktyg för integrerad kommunikation.Empiri: Semistrukturerade, kvalitativa intervjufrÄgor har utformats för denna undersökning. FrÄgestÀllningarna har besvarats av framstÄende webbkonsulter samt av företag, framgÄngsrika inom omrÄdet.Slutsatser: UtifrÄn vÄr undersökning har vi besvarat vÄr frÄgestÀllning; hur skapar ett företag kundlojalitet och konkurrenskraftiga kundrelationer via sociala medier? UtifrÄn vÄr undersökning ser vi företagens nÀrvaro i sociala medier som en god förutsÀttning för att skapa kundlojalitet och bygga relationer.

Denna uppsats handlar om anvÀndandet av sociala berÀttelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berÀttelser Àr smÄ korta berÀttelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förstÄelse kring en social situation. De syftar ocksÄ till att ge stöd för att Àndra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berÀttelse kan vara skriven med illustrationer, innehÄlla endast text eller endast innehÄlla bilder. Detta för att möta den berörda individen dÀr dess förstÄelse finns.Den svenska forskningen om detta Àmne Àr begrÀnsad, vilket leder till min uppsats.

Den sociala omgivningen spelar en viktig roll för designerns kreativa förmÄga. Framförallt har omgivningen en viktig inverkan för designerns emotionella tillstÄnd som i sin tur pÄverkar humöret och kreativiteten. Undersökningen visar ocksÄ att inspiration oftast hÀmtas frÄn arbetsgruppen snarare Àn den privata omgivningen, ett mönster som förstÀrks med erfarenhet och Älder..

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sÀtt att integrera pÄ webben. Transformeringen frÄn webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att Àven sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det Àr lÀtt att förbise att journalisterna inte enbart Àr sÀndare av information utan Àven mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister anvÀnder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshÀmtning och vad det ger för effekt pÄ journalistikens innehÄll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska kÀllor i dagspressjournalistik: tekniktillgÄng, teknikanvÀndning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jÀmförs anvÀndningen av Twitter och Facebook pÄ en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstÀckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera pÄ respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna anvÀnder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utstrÀckning.

Bakgrund: Svenska redovisningsregler för onoterade företag genomgĂ„r förĂ€ndring. PĂ„ förslag ligger nya redovisningsregler för onoterade företag. Genom Årsredovisningslagens definition av ett mindre företag har 97 procent av Sveriges företag möjlighet att vĂ€lja mellan K2 och K3. Marknaden efterfrĂ„gar en ökad kunskap om skillnaderna mellan regelverken.Syfte: Identifiera vĂ€sentliga skillnader mellan K2 och K3 samt undersöka vilka av dessa som har störst betydelse för företagen i sitt val av regelverk.Metod: En kvalitativ studie har genomförts, dĂ€r intervjuer och remissvar har anvĂ€nts som datainsamling. En urvalsmetod har anvĂ€nts för att identifiera vilka skillnader som Ă€r tydliga mellan K2 och K3.