Elever i skolan mÄste kunna samarbeta i mÄnga olika situationer för att lÀra och utvecklas. Det kan till exempel handla om olika grupparbeten, problemlösningar, lagaktiviteter i idrotten och lek. Att kunna samarbeta med andra Àr en del av den sociala kompetensen, men det Àr inte sjÀlvklart att alla elever kan samarbeta utan svÄrigheter. Detta har vi sett pÄ skolorna och vi har Àven pratat med pedagoger som pÄvisar att flera elever idag har samarbetsproblem och brister i den sociala kompetensen. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i grundskolans tidiga Är ser pÄ begreppet social kompetens, hur de arbetar för att elever ska utvecklas socialt och om lek anvÀnds i skolan för utvecklingen av den sociala kompetensen.

Dagens medielandskap har inneburit en förÀndring i kommunikationen mellan konsument och företag. Denna kommunikation tar sin form pÄ sociala medier dÀr företag har möjligheten att etablera ett starkt varumÀrke genom direktkontakt med konsumenterna. Men sociala mediers potential Àr ocksÄ ekvivalent med utmaningen att utnyttja det effektivt. En bransch som möter fler hinder Àn andra Àr alkoholbranschen, som regleras av alkohollagens bestÀmmelser för hur marknadsföringen fÄr gÄ till. Vi anser det dÀrför vara spÀnnande och intressant att undersöka hur marknadskommunikationen pÄ sociala medier ser ut för ett nyetablerat företag inom alkoholbranschen.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Detta Àr en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats, som beskriver kvinnor med Irritable Bowel Syndrome (IBS) och deras upplevelser av sjukdomen. VÄrt syfte med studien Àr att öka kunskapen och förstÄelsen hos sjuksköterskor och övrig vÄrdpersonal, genom att lÄta kvinnor med diagnosen IBS beskriva sina upplevelser av att leva med syndromet samt hur de blivit bemötta vid kontakter med sjukvÄrden. MÄlsÀttningen Àr att det holistiska omhÀndertagandet av patienten skall förbÀttras. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med sju diagnostiserade kvinnor. Materialet har sedan bearbetats utifrÄn Philip Burnards modell för textanalys.

Företagens kommunikation pÄ sociala medier Àr en relativt ny företeelse och som sÄdan Àr den outforskad och bruket varierar mellan företagen. VÄr studie syftar till en ökad förstÄelse för företagens kommunikation pÄ sociala medier, frÀmst genom en kartlÀggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har anvÀnt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bÀr drag av grundad teori.Materialet bestÄr av 1318 inlÀgg pÄ Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlÀgg har analyserats med hjÀlp av parametrar bÄde av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att dÀrefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation pÄ sociala medier. Ett tydligt resultat Àr att inlÀggens innehÄll domineras av ?Information om företaget och dess tjÀnster?, samtidigt som inlÀggen pÄ olika sÀtt signalerar att företagen söker dialog med lÀsaren.Företagens kommunikation kontrasterar dÀrför delvis mot de rÄd som finns att tillgÄ frÄn den litteratur med rÄd och ?best practice?, dÀr företagen fÄr rÄden att söka dialog och att strÀva efter relevant innehÄll.I nÄgon mÄn kan vi alltsÄ sÀga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Vi har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt hur gymnasiestuderande 18-Äriga ungdomar i Sundsvall reflekterar över bilder och bildpublicering pÄ det sociala mediet Facebook. Tre fokusgrupper bestÄende av kvinnor, tre fokusgrupper bestÄende av mÀn har resonerat kring frÄgor som berör fyra teman: medialisering, integritet, sjÀlvbild och etik. Totalt ingick 24 ungdomar i undersökningen.Studien besvarar frÄgor kring varför ungdomar publicerar bilder pÄ Facebook och vilka problem och konsekvenser denna bildpublicering kan resultera i, samt om det finns nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor i deras svar.Studiens ungdomar lever ett medierat liv. De ÄterberÀttar hÀndelser ur verkliga livet pÄ Facebook med hjÀlp av bilder. Studiens ungdomar anvÀnder sig Àven av bilder för att skapa sina digitala jag, och ser dessa bilder som en viktig del av hur de uppfattas av andra.

Föreningsidrotten ökar men fortfarande Àr det mÄnga ungdomar som inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva. MÄnga undersökningar har gjorts angÄende motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det Àr som motiverar ungdomar att börja idrotta Àr inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, skulle detta kunna hjÀlpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det Àr ocksÄ viktigt att undersöka om det Àr nÄgon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder.

I den hÀr studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat pÄ samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgÄngspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framtrÀdande pÄ vissa avdelningar i detta företag. Med hjÀlp av Asplunds (1987) teori har vi stÀllt oss frÄgan: hur ser de sociala relationerna ut pÄ detta företag? Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsÀttningarna för upprÀtthÄllandet av sociala relationer och att skapa förstÄelse för gemenskapens betydelse pÄ den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrÄgan undersökte vi, utifrÄn en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck pÄ företaget samt hur de inverkar pÄ relationerna bland personalen.

Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrlÀndskt landsbygdsomrÄde, samt att Àven undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. MÀnniskor i byarna har med hjÀlp av samverkan över bygrÀnserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera pÄ lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjÀlp av förtroende, tillit och gemensamma vÀrderingar.

Syfte:  Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna.  Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.

Privat Tystnad ? Offentlig Transparens? ? Redaktionellt ansvarigas syn pÄ journalisters privata aktivitet pÄ sociala medierFörfattare: Sofi Engström och Thina GrotmarkUppdragsgivare:Dagspresskollegiet. Ett forskningsprogram pÄ institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG). Programmet genomför, sedan 1979, forskning om medieanvÀndning med fokus pÄ dagstidningar och dess publikKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet (JMG)Termin:Höstterminen 2009Handledare: Ulrika AnderssonSidantal: 46 exklusive bilagorSyfte: Att undersöka redaktionellt ansvarigas syn pÄ journalisters privata aktivitet pÄ sociala medierMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med 6 stycken redaktionellt ansvarigaHuvudresultat: Resultatet visar att man bland vÄra respondenter anser att den största pÄverkan av privat anvÀndning av sociala medier Àr att trovÀrdigheten och den journalistiska objektiviteten riskerar att ifrÄgasÀttas. Endast en respondent menar att en sÄdan problematik inte existerar, dÄ man pÄ den specifika redaktionen endast anvÀnder sociala medier i yrkesmÀssigt syfte.Vi ser bland respondenterna ocksÄ en hög grad av medvetenhet om vilken betydelse de yrkesetiska reglerna har för det journalistiska arbetet och det förefaller vara av vikt att stÀndigt ta reglerna i beaktning nÀr man i egenskap av privatperson rör sig pÄ sociala medier.Resultatet visar ocksÄ tendenser till att det existerar en grÄzon mellan privat och offentligt och hur man som journalist bör förhÄlla sig till de olika sfÀrerna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och söka förstÄelse för avstÄndstagande frÄn sociala medier. Detta Àr en företeelse som idag tycks bli allt vanligare fenomen bland anvÀndare av sociala medier, i synnerhet pÄ Facebook. Med anledning av detta har jag dÀrmed valt att begrÀnsa studien genom att undersöka avstÄndstagande frÄn just detta sociala nÀtverk. För att undersöka fenomenet har jag studerat hur anvÀndare av sociala medier förklarar orsakerna till avstÄndstagande, hur de upplever att de har pÄverkats av det samt undersökt pÄ vilket sÀtt avstÄndstagande kan tolkas och förstÄs som politiska eller apolitiska handlingar och resonemang.För att ge svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av enskilda samtalsintervjuer som bidrar till en djupare förstÄelse för respondenternas avstÄndstagande. Studien tar sin utgÄngspunkt i José van Dijcks teorier kring de sociala mediernas normalisering, teorier om digitala kommunikationsteknologiers pÄverkan av socialitet och identitetskapande som bland annat beskrivs av Sherry Turkle samt Anne Kaun och Laura Portwood-Stacers tankar kring mediekritisk aktivism och livsstilspolitik.

Missbruk av alkohol och droger ökar i Sverige och missbruket begrĂ€nsar aktiviteter och sociala interaktioner. I utförande av dagliga aktiviteter och delaktighet i sociala sammanhang kan miljön pĂ„verka frĂ€mjande eller hindrande. Syftet med denna studie var att förstĂ„ och beskriva hur personer med substansmissbruk upplever den sociala miljöns frĂ€mjande och hindrande aspekter för missbruk och dagliga aktiviteter. Genom elektronisk och manuell sökning har 7 biografier inkluderats i studien. Biografierna analyserades utifrĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i sex kategorier: ?De viktigaste personerna i familjen Ă€r barnen?, ?Öppenhet och Ă€rlighet frĂ„n vĂ€nnerna?, ?KĂ€rleksförhĂ„llanden pĂ„verkar missbruket?, ?Att bli sedd som mĂ€nniska av andra?, ?MedmĂ€nsklighet och förstĂ„else frĂ„n professioner i vĂ„rden? och ?Arbetskamraternas stöd Ă€r viktigt?.

I denna uppsats undersöks katalogtexter producerade eller reproducerade av Moderna Museet i Stockholm om Pablo Picasso och Marcel Duchamp. Texterna undersöks, med utgÄngspunkt i museets egna pÄstÄende att konstnÀrerna ofta utmÄlas som varandras motsatser, ur ett narratologiskt perspektiv. Förekomsten av argumenterande passager, performativa yttranden, textagentens positionering samt vÀrdering av konstnÀrskapen undersöks och en jÀmförelse görs mellan katalogerna och de tvÄ konstnÀrskapen. Undersökningen syftar till att ge en ingÄng till en förstÄelse för hur katalogtexter genom en aktiv narration skapar en normerande bild av konstnÀrskap..

Syftet med denna uppsats var att utröna om det finns skillnader mellan könen nÀr det gÀller konsekvenser av att vara utsatt för mobbing. FrÄgestÀllningarna var: Hur pÄverkas flickors respektive pojkars hÀlsa av att vara utsatt för mobbing? Hur kan mobbing forma flickors respektive pojkars syn pÄ framtiden? Finns skillnader mellan mobbade flickors respektive pojkars alkohol- och drogmissbruk? Finns skillnader mellan mobbade pojkars respektive flickors upplevda trygghet? Mobbing sÄgs i föreliggande arbete som en form av stress. FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av en korrelationsanalys av enkÀtsvar givna av högstadieelever. I resultaten framkom inga större skillnader mellan mobbade och icke-mobbade eller mellan könen, vilket delvis förklarades av att mobbade hade socialt stöd pÄ annat hÄll.