I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berÀttelser av andrasprÄkselever pÄ Komvux att analyseras med hjÀlp av performansanalys. Syftet med studien Àr att se pÄ utvecklingen av bestÀmdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer Àven att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att ÄskÄdliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestÀmdhet.Resultatet visar att det finns belÀgg för processbarhetsteorin och att detta kan tillÀmpas pÄ nominalfraserna och dess bestÀmdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestÀmdhet nÀr det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framstÀllning. DÀremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna..

Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.

Denna studie gÄr ut pÄ att undersöka vilka mediekanaler unga förstagÄngsvÀljare anvÀnde sigav för att fÄ politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet Àr ocksÄ attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande kÀllan förpolitisk information, stÄr sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievÀrld vilever i idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utifrÄn Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagÄngsvÀljare och sociala medier. Metoddelen Àr kvantitativ iform av en frÄgeundersökning med gymnasieelever som lÀser sista Äret pÄ gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagÄngsvÀljare fortfarande anser att de traditionella medierna,frÀmst TV, Àr de viktigaste för deras politiska information. Det framgÄr ocksÄ i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valÄr.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusomrÄde. VÄrt övergripande syfte har varit att kartlÀgga och jÀmföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utstrÀckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utstrÀckning harmoniseringseffekter har uppnÄtts sedan införandet av IFRS. För att uppnÄ syftet har tvÄ hypoteser tagits fram med hjÀlp av vÄr teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 Ärsredovisningar fördelade pÄ svenska och brittiska företag frÄn 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vÄr studie Àr att harmoniseringen av finansiella rapporter fÄr anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi ocksÄ identifierat, om Àn i en mindre utstrÀckning Àn vad som varit förvÀntat.

Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.

Ungdomsbegreppet fÄr olika innebörd beroende pÄ vem som anvÀnder det och i vilken situation det anvÀnds. DÄ vi anser att sprÄket bestÀmmer hur vi tÀnker om olika fenomen anser vi att det Àr viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med.Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gÄng utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som Äterfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna frÄn det sociala arbetets fÀlt.VÄra teoretiska utgÄngspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrÄn tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgÄr.

Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar det centrala nervsystemet och det levŽder ofta till förlamningssymtom. Det Àr fler kvinnor Àn mÀn som drabbas och det finns en stor utbredning av sjukdomen i de tempererade klimatzonerna. Livskvalitet Àr en subjektiv upplevelse som har olika betydelse för olika personer. Det innefattar personers fysiska och psykiska hÀlsa, personliga övertygelser, sociala relationeroch grad av sjÀlvstÀndighet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som pÄverkar personers upplevelse av livskvalitet vid multipel skleros.

Empowerment har blivit ett modebegrepp och anvÀnds i en mÀngd olika sammanhang och har dÀrigenom ocksÄ fÄtt olika innebörder. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur betydelsen av begreppet empowerment har förÀndrats och belysa vad de olika betydelserna kan bero pÄ.IfrÄgavarande litteraturstudie fÀster sin uppmÀrksamhet pÄ tvÄ kontexter, inom vilka empowerment tillskrivs skilda innebörder, den freirianska kontexten och folkhÀlsokontexten.Genom uppsatsen har fyra fundamentala skillnader detekterats mellan de tvÄ kontexterna; mÄlet (frihet kontra ökad hÀlsa), empowerments roll (mÄl gentemot metod), metoden (folkrörelse frÄn grÀsrotsnivÄ i förhÄllande till myndighetsutövning) och inriktningen (kollektivistisk visavi individualistisk). Alberto Meluccis verk Nomader i nuet - sociala rörelser och individuella behov i dagens samhÀlle har utgjort det teoretiska ramverket, med vars hjÀlp kontexternas skillnader har tolkas och förklaras.I diskussionen framkommer att det Àr de olika etiska aspekterna de skilda kontexterna beaktar, kontexternas vÀsenskilda förhÄllande till behov och de skilda tidsströmningarnas förutsÀttningar, som pÄverkar den innebörd empowerment fÄr sig tillskrivit de tvÄ kontexterna..

Namnet web 2.0 refererar till ett relativt nytt sÀtt att kommunicera och dela information pÄ Internet. Utvecklingen av web 2.0 har lett till en uppkomst av sociala nÀtverk pÄ Internet, sÄ som de populÀra nÀtverken Facebook och myspace. Med över 130 miljoner anvÀndare Àr facebook utan tvekan det största och mest kÀnda sociala nÀtverk som finns idag. Vi tror, och vet, att det finns kommersiella intressen inom denna nya genre, PR industrin Àr ett exempel. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan företag och deras kunder ur ett sociala medier perspektiv.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera eventuella skillnader mellan flickors och pojkars skriftsprÄk nÀr det gÀller antal verb och variationsgraden i verbens anvÀndning i skrift. Syftet Àr vidare att utröna huruvida flickors och pojkars val av uppsatsÀmne vid fri skrivning pÄ nationella prov i svenska skiljer sig Ät. Slutligen Àr syftet att undersöka huruvida man ur resultaten av undersökningen kan dra nÄgra pedagogiska slutsatser. Efter det att 106 gymnasisters uppsatser undersökts visade resultaten att det inte fanns nÄgra större skillnader mellan könen i anvÀndningen av verb. Vad gÀller val av uppsatsÀmne fanns det dock vissa skillnader mellan könen.

Syftet: Syftet med denna uppsats var att se hur Nordiska Afrikainstitutet anvÀnder sig av sociala medier och hur de tillÀmpar den information som organisationen kommunicerat via de sociala medierna.Teoretisk ram: Uppsatsen utgÄr ifrÄn teorier som ger överblick i hur traditionella och moderna kommunikationsredskap fungerar. DÀrutöver har ett analytiskt instrument anvÀnts som kartlÀgger kommunikationsprocesser i organisationer samt hur dessa tar tillvara pÄ ny kunskap. Den teoretiska referensram bestÄr av följande teorier: Media Richness modellen samt de tvÄ artiklarna On using organizational knowledge capabilities to assist organizational learning samt Virtual worlds as platforms for communities of pratices frÄn antologin Knowledge management and organizational learning.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom respondentintervjuer, dessa bestod av telefonintervjuer samt epostkorrespondens. För att urskilja respondenterna har ett snöbollsurval anvÀnts. Intervjuerna har dÀrefter analyserats utifrÄn den teoretiska referensramen.Resultat: Resultatet av undersökningen visar att bÄde traditionella och sociala medier anvÀnds vid institutet dÀr de traditionella medierna anses trovÀrdiga men inte alltid flexibla. De sociala medier som anvÀnds Àr Facebook, Twitter och institutets egna forum kallat NAI-forum.

Bakgrund: Genom historien har personer med allvarlig psykisk störning ofta tvingats leva avskilda och utstötta frĂ„n samhĂ€llet, en stigmatisering som finns kvar Ă€n idag.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med allvarlig psykisk störning upplever sin sociala situation samt hur dessa personer upplever att sociala relationer pĂ„verkar Ă„terhĂ€mtningen frĂ„n allvarlig psykisk störning.Metod: Till studien eftersöktes kvalitativa artiklar i relevanta databaser, nio stycken artiklar som passade studiens syfte valdes ut. Artiklarna genomgick manifest innehĂ„llsanalys, tvĂ„ huvudkategorier och ett flertal underkategorier kunde urskiljas.Resultat: I litteraturstudien framgick att personer med allvarlig psykisk störning kĂ€nner sig utstötta frĂ„n samhĂ€llet och upplever fördomar riktade mot sig. SvĂ„righeter med sociala kontakter leder till ensamhet. Önskan om meningsfulla aktiviteter fanns för att fĂ„ en mer meningsfull vardag och lĂ€ttare kunna knyta kontakter med andra. De sociala relationernas betydelse för Ă„terhĂ€mtningen frĂ„n allvarlig psykisk störning framkom tydligt i litteraturstudien.

Grön omsorg Àr ett relativt nytt begrepp i Sverige och definieras av LRF som meningsfull sysselsÀttning pÄ gÄrdar i lantlig miljö för mÀnniskor med behov av sÀrskilt stöd (www, LRF, 2012,1). Det innebÀr i stora drag att mÀnniskor som berörs av socialtjÀnstlagen fÄr möjlighet att arbeta pÄ lantbruk. Ur lantbrukarens perspektiv betyder det nya kunder. Grön omsorg gör det möjligt för lantbrukare att fÄ ta del av kommuners budget för omsorgsarbete. Det innebÀr en stor omstÀllning vad gÀller den sociala situationen pÄ gÄrden, och lantbrukaren mÄste anpassa arbetet pÄ gÄrden efter varje brukares individuella behov.

Studien undersökerhur sociala medier pÄverkar vÄra respondenter och hur stort behov de har av det i dagens samhÀlle. Till en början av undersökningen har vi endast behandlat ett intresseomrÄde som Àr sociala medier. I och med att vÄr mÄlsÀttning har varit att gÄ in sÄ förutsÀttningslöst som möjligt samt komma nÀra vÄr undersökningsgrupp har vi anvÀnt oss utav grundad teori som metodologiskt angreppssÀtt. I motsvarighet till grundade teorins grundidéer har vi lÄtit vÄr frÄgestÀllning vÀxa fram ur datamaterialet. DÀrför har frÄgestÀllningen kommit att Àndras i takt med studiens utveckling dÀr frÄgestÀllningen har grundats utifrÄn materialet vi har haft.