I den hÀr studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat pÄ samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgÄngspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framtrÀdande pÄ vissa avdelningar i detta företag. Med hjÀlp av Asplunds (1987) teori har vi stÀllt oss frÄgan: hur ser de sociala relationerna ut pÄ detta företag? Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsÀttningarna för upprÀtthÄllandet av sociala relationer och att skapa förstÄelse för gemenskapens betydelse pÄ den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrÄgan undersökte vi, utifrÄn en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck pÄ företaget samt hur de inverkar pÄ relationerna bland personalen.

Detta Àr ett resultat av ett forskningsarbete jag genomförde under hösten 2013. Jag undersökte Stockholms sociala streetdancekultur och tolkade denna utifrÄn ritteori. Jag granskade dess definitioner, ursprung och sociala knytpunkter för att vidare undersöka hur den upplevs av de som tar del av och bygger upp den. Materialet samlade jag in genom personliga intervjuer med mÀnniskor som pÄ olika sÀtt Àr med och skapar detta sociala nÀrverk och som alla kunde berÀtta om dess olika bestÄndsdelar, aktiviteter och betydelsen av dessa. Att tolka detta utifrÄn en förstÄelse om att de aktiviteter som ingÄr i streetdancekulturen kan liknas vid rituella handlingar gav förstÄelse för hur verkningsfulla aktiviteterna Àr gÀllande social integration.

Syfte:Att kartlÀgga vilka skillnader som föreligger mellan IASCs standards och RedovisningsrÄdets rekommendationer samt att faststÀlla i vilken utstrÀckning dessa förklaras av svensk lagstiftning eller av andra faktorer. Metod:Först har en empirisk undersökning i form av en dokumentstudie genomförts under vilken skillnader identifierats och grunden lagts för fortsatt undersökning av orsakerna till dessa. Sedan har en kvalitativ studie av skillnaderna genomförts, understödd av en dokumentstudie, under vilken förklaringsfaktorerna framkommit och faststÀllts.Slutsatser: Vi finner att svensk lagstiftning inte förklarar alla de skillnader som föreligger mellan de bÄda regelverken. Ett tiotal övriga faktorer Àr troliga förklaringsfaktorer; av vilka de mest framtrÀdande Àr sambandet mellan redovisning och beskattning, förekomsten av ett redovisningsteoretiskt ramverk, försiktighets- och matchningsprincipen, principen om rÀttvisande bild samt principen om öppenhet i finansiella rapporter..

Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera möjliga utfallspĂ„verkande faktorer som möjliggör ett framgĂ„ngsrikt implementerat utfall avseende social hĂ€nsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger pĂ„ en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ fall dĂ€r utfallet utgör den gemensamma nĂ€mnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primĂ€rt pĂ„ intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och politiker i Sigtuna och i Örebro.De teoretiska analysverktygen som anvĂ€nds i denna uppsats Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har anvĂ€nts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa Ă€r spelregler, preferenser och resurser.Resultatet visar pĂ„ att fallen har fler möjliga utfallspĂ„verkande faktorer gemensamma Ă€n de har utfallspĂ„verkande faktorer som skiljer dem Ă„t.En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frĂ„gan om sociala krav har hanterats pĂ„ ledningsnivĂ„ som en strategisk frĂ„ga, snarare Ă€n som en juridisk eller teknisk frĂ„ga.Fallen kan Ă€ven förstĂ„s som att behovet av upphandling och behovet av sociala Ă„tgĂ€rder har vĂ€xt fram oberoende av varandra innan sjĂ€lva upphandlingsprocesserna och att det Ă€r genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrĂ„gan och den sociala frĂ„gan har kombinerats.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Studien undersöker tre strategiskt valda Facebook-kampanjer dÀr projektledarna blivit intervjuade om deras uppfattningar av kampanjerna. Fyra grupper undersöktes sedan med fyra deltagare i varje för att se hur denna publik uppfattade kampanjerna. DÀrefter jÀmfördes skillnader och likheter i uppfattningarna mellan projektledarna och den utvalda publiken. I studien undersöks Àven vad bÄda parter anser karaktÀrisera en lyckad Facebook-kampanj.Teorierna som anvÀnds Àr technology-image expectancy gap teorin som uppmÀrksammar hur publikens förvÀntningar kan mötas upp av organisationen och virtuellt kampanjskapande samt marknadsföring i sociala medier. Kvalitativa analyser av projektledarna och den valda publiken har genomförts för att undersöka skillnader och likheter i deras uppfattningar av de utvalda kampanjerna och vad de anser karaktÀriserar en lyckad Facebook-kampanj.I analysen av resultatet kunde vi utifrÄn teorierna hitta skillnader och likheter i projektledarnas och publikens uppfattning av de kampanjer vi undersökte.

MĂ„nga mĂ€nniskor har husdjur som sĂ€llskap och fritidsintresse och allt fler forskare har pĂ„ senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för mĂ€nniskans livskvalitet. Antrozoologin Ă€r en relativt ny vetenskap dĂ€r man Ă€gnar sig Ă„t att studera relationen mellan djur och mĂ€nniska. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt pĂ„ mĂ€nniskans fysiska och psykiska vĂ€lbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för mĂ„nga (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsstĂ€llelse hos Ă€ldre personer med och utan husdjur. Finns det nĂ„got samband mellan Ă€gande av husdjur, livstillfredsstĂ€llelse och sociala relationer? Är Ă€ldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet Ă€n Ă€ldre personer utan husdjur? KĂ€nner sig Ă€ldre mĂ€nniskor med husdjur mindre ensamma Ă€n de som inte har husdjur? Kan man se nĂ„gon skillnad mellan mĂ€n och kvinnor?.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Syftet med studien Àr att diskutera hur förskollÀrare pÄ fem olika förskolor talar kring och beskriver blyga barn och deras sociala kompetens i förskolan. Tidigare forskning visar att arbetet med blyga barns sociala kompetens kan fÄ betydande följder för barnens framtid. Forskning visar Àven att förskollÀrare inte Àr medvetna om sin egen pÄverkan nÀr det kommer till barns sociala kompetens. Studien baseras pÄ underlag frÄn fem kvalitativa intervjuer av utbildade förskollÀrare. Analysen har genomförts med hjÀlp av diskurspsykologi.

Sociala medier handlar om interaktivitet och tvÄvÀgskommunikation. BÄde experter och riksdagspartierna sjÀlva hÄller med om att detta Àr ett gyllene tillfÀlle för politiker att ta direktkontakt med vÀljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar Àr ingenting annat Àn digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrÄn sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner frÄn lÀsarna..

Stenebergs sockerbruk is a large log-timber construction, purpose built as a sugar refinery in 1739 and is one of Sweden's oldest industrial buildings constructed entirely out of wood. Despite receiving the status of a listed building (in Swedish: Byggnadsminne) in 1977, there exists today a surprisingly low amount of documentation of the building itself. In order to enhance the existing and lacking building documentation, this case study aims to shed light on the building's log-timber built frame, focusing on how it was constructed, how the long lengths of its walls were handled and what type of joinery and tools were used. A thorough investigation of the building is conducted on site, followed by gathering of information which is then presented through text and illustrations. The findings indicate the orientation of timbers, location of joints and scarfs as well as tool marks which together contribute to the forming of a basis of understanding of the building's construction..

Aktuell Àldreforskning visar att det finns ett starkt stöd för att sociala relationer har ett positivt samband med Àldres livskvalitet. En form av förebyggande hÀlsoarbete Àr att skapa och frÀmja olika former av sociala mötesplatser för Àldre dÀr de kan uppleva meningsfulla möten med andra mÀnniskor. NÀrtrafiken Àr en offentlig miljö dÀr Àldre resenÀrer regelbundet möter andra passagerare och förare. Syftet med studien Àr att analysera vilka förutsÀttningar för meningsfull social interaktion som finns i nÀrtrafiken och dÀrigenom nÄ förstÄelse för nÀrtrafikens betydelse för Àldre resenÀrers möjligheter till sociala möten i den urbana miljön. Studien Àmnar besvara följande frÄgestÀllningar: Vilka mönster av social interaktion förekommer i nÀrtrafiken? Hur upplever de Àldre resenÀrerna den sociala interaktionen i nÀrtrafiken? Hur kan nÀrtrafikens offentliga rum beskrivas? Analysen sker med hjÀlp av teoribidrag frÄn frÀmst symbolisk interaktionism, Erving Goffmans rituella ansats samt teorin om interaktionsritualer.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.