Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).

The main purpose of this bachelor thesis is to analyse the publication- and citation patterns of the articles concerning bibliometrics, informetrics, scientometrics, and webometrics which can be found on Web of Science, and give a brief description of how the definition of the four terms has developed. I have looked at how the number of published papers have developed over the years and to what extent they have been quoted by other researchers. I have also briefly adressed what other research fields are referring to articles published in the four areas. The material I looked at includes articles that can be found on Web of Science with one (or more) of the four terms as topic and are categorised under library- and information science starting with the first bibliometrics article which was published in 1969, and ending in 2013. The results show that the publications in all four fields are continuously increasing.

Utifr?n ett planerings- och policyperspektiv finns det en stark uppfattning om att bostadsblandning p? grannskapsniv? kan bidra till en ?kad social sammanh?llning och en h?gre livskvalitet f?r de boende i dessa grannskap. Bland forskare r?der det d?remot en oenighet kring hur starkt sambandet mellan bostadsblandning och social sammanh?llning verkligen ?r, d? studier uppvisar varierade resultat. Denna studie ?mnar att unders?ka social sammanh?llning i urbana grannskap som tidigare dominerats av hyresr?tter, men som sedan millennieskiftet blandats upp med andra bostadstyper.

Denna underso?kning syftar till fo?rso?ka beskriva de faktorer som go?r att sa?ngare i amato?rko?rer va?ljer att sjunga i just ko?r. Den syftar a?ven till att underso?ka hur va?l amato?rsa?ngarnas ko?rledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som a?r viktigt i ko?rverksamheten. Studien bygger pa? enka?tunderso?kningar som ko?rsa?ngarna har svarat pa?, samt intervjuer med ko?rledarna.I bakgrunden sa? beskrivs ko?rsa?ngens historia och var amato?rko?ren kommer ifra?n.

Denna studie med titeln ?Boys will be boys - nÄgra exempel pÄ hur kön konstrueras i en skola? Àr en kvalitativt inriktad studie dÀr intervjuer och observationer har legat till grund för resultatet. Analysarbetet har skett utifrÄn olika teorier om hur kön konstrueras och befÀsts i samhÀllet. Syftet med undersökningen var att se hur nÄgra lÀrare ser pÄ kön och vilka konsekvenser detta fÄr för verksamheten i skolan. LÀrarna tyckte sig se skillnader mellan könen och dessa förklarades bero pÄ bÄde sociala faktorer och biologiska skillnader.

Syftet med denna studie var att belysa om avdelningarna inom SiS arbetar med klientens sociala nÀtverk i behandlingsarbetet och i sÄ fall hur. Skillnader i hur det arbetas mellan sÀrskilda ungdomshem och LVM-hem kom Àven att belysas. Studien omfattar 76 avdelningar, dÀr en respondent representerar en avdelning. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt var en kvantitativ metod dÀr webbaseradeenkÀter och strukturerade intervjuer genomfördes för att samla in data. Resultatet visade att majoriteten arbetar med nÄgon form av nÀtverksorienterat arbete tillsammans med sina klienter.

Det blir allt vanligare att kommuner anvÀnder sociala medier i sitt kommunikationsarbete. I denna uppsats har det undersökts hur sociala medier anvÀnds för spridning av krisinformation pÄ kommunal nivÄ samt vilka faktorer som bidrar till att krisinformationen nÄr kommuninvÄnarna. Vidare har det undersökts hur kommunernas delade krisinformation i sociala medier kan förtydligas genom aggregering till en annan plattform. Studien som innefattar intervjuer med tolv kommuner som Àr aktiva i sociala medier samt med tre i Àmnet insatta personer visar pÄ att sociala medier som kriskommunikationskanaler idag anvÀnds i relativt liten utstrÀckning. Det beror, enligt kommunerna, frÀmst pÄ att fÄ kriser drabbat kommunerna sedan anvÀndningen av sociala medier pÄbörjades.

NÀr sociala nÀtverk blir en del av mÀnniskors vardag öppnar sig mÄnga möjligheter till interaktion med vÀnner, kollegor och bekanta pÄ nÀtet. Medan sociala nÀtverk erbjuder en uppsÀttning av verktyg och forum för att dela med sig av vardagen kan de ocksÄ utsÀtta anvÀndaren för risk gÀllande den personliga integriteten och sÀkerheten. Denna uppsats behandlar hur anvÀndare kan vidta försiktighetsÄtgÀrder för att skydda sin personliga integritet och sÀkerhet pÄ sociala nÀtverk. Med detta i Ätanke genomfördes en kartlÀggning av tre sociala nÀtverk för att identifiera vilka risker som en anvÀndare kan utsÀttas för. Dessutom genomfördes en onlineundersökning dÀr anvÀndare svarade pÄ hur deras Äsikter angÄende instÀllning, medvetenhet och beteende ter sig i givna situationer.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.

Sociala medier ?r en del av dagens ton?rskultur, d?r Instagram, Snapchat och TikTok ?r de popul?raste apparna bland barn och unga. Forskning visar att anv?ndandet av filter p? sociala medier genererar m?jligheter att (om)f?rhandla sin identitet samt att anv?ndandet kan leda till att unga utvecklar orealistiska kroppsideal. F?r att f? en ?verblick ?ver f?ltet g?rs en strukturerad forsknings?versikt.

Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.

This thesis investigates how energy is used in three public baths today and suggests measures that could reduce the energy demand. The results show that there is a great poteltial for energy savings i public baths, and that it would be interesting to examine some of the proposed measures further..

Trots att intresset för att ha katt som husdjur Ă€r stort i Sverige lĂ€mnas tusentals katter in till olika katthem Ă„rligen. MĂ„nga av dessa katter uppges vara hemlösa. DĂ„ katternas bakgrund ofta Ă€r okĂ€nd finns en risk för bristande eller negativa mĂ€nskliga erfarenheter. NĂ„got som i sin tur kan leda till otillgĂ€nglighet och/eller skygghet hos dessa katter.Kattstallet i Åkeshov Ă€r ett av fĂ„ katthem i Sverige som tar emot Ă€ven skygga och till synes förvildade katter. De klassificerar inkomna katter, pĂ„ en femgradig skala, utifrĂ„n hur sociala och/eller hanterbara katterna bedöms vara.