Denna studie är ett försök att belysa samspelet mellan chefer och politiker i Åtvidabergs kommun, där man har tillämpat ett slags roterande kommunchefskap som består av en chefsgrupp på fem individer där man roterar på posten som formell kommunchef med två månaders intervaller. Studien baseras på kvalitativa interjuver med både kommunchefer och politiker verksamma i Åtvidaberg. Vi tillämpar ett maktperspektiv när vi analyserar våra informanters utsagor, genom att i synnerhet ställa dessa i förhållande till Dennis H. Wrongs maktformer..

Studiens syfte är att belysa det Sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vård och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna på arbetsplatsen? Vi speglar även den ordinarie personalens tankar och känslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur påverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de på vikarien och hur förändras deras arbetssituation?.

SammanfattningBegreppet integrering är något man ständigt kommer i kontakt med i skolans värld. Men vad innebär integrering? Och vad är skillnaden mellan integrering och inkludering?När man behandlar dessa begrepp hamnar man ständigt inom det specialpedagogiska fältet. I den specialpedagogiska forskningen finns det två perspektiv som är framträdande, dessa är det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det är det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

Det är en ständigt pågående debatt i media gällande genus och datorspel, den handlar bland annat om problematiken att spelets spelbara karaktärer inte är genusneutrala nog. Vårt syfte är att studera hur genus konstrueras i World of Warcraft med de spelbara karaktärerna som medierande redskap samt hur spelet uttrycker genustypifiering genom icke-spelbara karaktärer. Syftet är även att studera på vilka sätt identitetskapande hos spelaren sker genom det Sociala samspelet.  Vi har observerat hur icke spelbara karaktärer och spelbara karaktärer uttrycker genus genom deras utseende och utrustning. Vi har även observerat vilka förutsättningar som ges för att kunna konstruera genus på sin karaktär. Observationerna innefattade även hur det Sociala samspelet konstruerar genus genom användande av redskap som samlades in med utgångspunkt i två olika observationsscheman.  Observationsschemat för utseende kopplat till genus innehåller olika rubriker som gör det möjligt för oss att studera enskilda bitar var för sig, till exempel frisyrer eller vilket vapen karaktären har på sig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer gör för att nyanställda ska kunna skapa sin yrkesidentitet. Vi har i denna studie valt att betrakta yrkesidentitet som en social identitet som skapas och upprätthålls i en specifik yrkespraktik. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där mänskligt handlande och tänkande ses som situerat i sociala kontexter. Lärande betraktas utifrån detta perspektiv som en pågående social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra människor. Den empiriska datainsamlingen grundas på semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat sju HR-ansvariga inom olika organisationer.  Materialet är transkriberat och analyserat med hjälp av kodning och tematisering.

Den rådande trenden är att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nå en allt större publik. Främjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada än nytta?.

Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nätverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar på politik och huruvida politiskt deltagande främjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmänheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt ämne att studera i uppsatsen. .

Syftet med vårt arbete är att beskriva, analysera och förstå pedagogers arbete med förskolebarn som har svårigheter i leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det är barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De står ofta utanför leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera på barnens lek och varför de inte kan komma in i leken. I dag vet man hur viktig leken är för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra.

Det är en ständigt pågående debatt i media gällande genus och datorspel, den handlar bland annat om problematiken att spelets spelbara karaktärer inte är genusneutrala nog. Vårt syfte är att studera hur genus konstrueras i World of Warcraft med de spelbara karaktärerna som medierande redskap samt hur spelet uttrycker genustypifiering genom icke-spelbara karaktärer. Syftet är även att studera på vilka sätt identitetskapande hos spelaren sker genom det Sociala samspelet.  Vi har observerat hur icke spelbara karaktärer och spelbara karaktärer uttrycker genus genom deras utseende och utrustning. Vi har även observerat vilka förutsättningar som ges för att kunna konstruera genus på sin karaktär. Observationerna innefattade även hur det Sociala samspelet konstruerar genus genom användande av redskap som samlades in med utgångspunkt i två olika observationsscheman.  Observationsschemat för utseende kopplat till genus innehåller olika rubriker som gör det möjligt för oss att studera enskilda bitar var för sig, till exempel frisyrer eller vilket vapen karaktären har på sig.

Ett allt vanligare fenomen i dagens arbetsliv är inhyrning av personal. För många företag ses det som ett sätt att öka flexibiliteten och därmed minska osäkerheten i företaget, och för många människor ses det som en väg in i arbetsmarknaden. Men hur ser möjligheterna till lärande och utveckling ut för dessa individer? Syftet med denna studie har varit att belysa relationen bemanningskonsulter och deras lär- och utvecklingsmöjligheter i arbetet. För att belysa syftet utvecklades tre frågeställningar; ?Hur upplever bemanningskonsulten att lärande och utveckling sker på kundföretaget när denne är inhyrd??; ?Hur upplever bemanningskonsulten att kundföretaget bidrar till lärande och utveckling på arbetsplatsen för denne?? samt ?Hur upplever bemanningskonsulten att bemanningsföretaget bidrar till lärande och utveckling för denne??.

Syftet med vårt examensarbete är att studera leken och dess betydelse i förskolan. Vi har tagit del av litteratur som belyser leken på ett relevant sätt och det redovisar vi i vår teoriedel där vi tar upp olika perspektiv på leken som är: Fröbel, utvecklingspsykologiskt perspektiv och kulturpedagogiskt synsätt. Teoridelen avslutas med en jämförelse mellan de olika teoretikerna. Undersökningen som vi har gjort består av sju intervjuer på fyra olika förskolor som vi belyser i vår resultatdel. Resultatet av våra studier visar bland annat att det Sociala samspelet har stor betydelse i barns lek.

Syftet med studien är att ta reda på hur välgörenhetsorganisationer idag använder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar på att välgörenhetsorganisationer inte användersociala medier till dess fulla potential. Det främsta syftet föranvändningen av sociala medier är fortfarande främst att spridainformation och organisationens budskap. .

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen.

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur eleverna i åldern 7-8 år talar till varandra genom konstruktionsleken med materialet lego. Samt att se hur eleverna agerar i samspeletmellankompisar och lego. Vi använde oss utav en kvalitativ forskningsmetod i form av ett strukturerat observationsschema. Med hjälp av vårt teoretiska perspektiv Vygotskis sociokulturella perspektiv har vi analyserat vårat material.Resultatet i studien visade på att eleverna kommunicerar med varandra kring leken och använder sig av olika former av talspråk. Även att se hur elevernaagerargentemot varandra i samspelet.