Detta examensarbete handlar om hur närvaron på sociala medier ser ut för svenska morgonprogram på radio. Hur mycket interagerar de med sina lyssnare? Studien är till för att delvis ge radiokanalerna en medvetenhet om hur de arbetar, men också att lära att det inte bara är att skriva några inlägg ibland utan att det krävs en strategi för att vinna hem sina lyssnare. Undersökningen görs genom insamling av data från sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram som därefter jämförs i diagram. Med en utgångspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell som idag har utvecklats till en tvåvägskommunikation tittar författarna närmre på hur morgonprogrammen interagerar med sin publik.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

I vårt tolkningsarbete ser vi att vårt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhållning och som uppmuntrar till mångfald och interna stridigheterna, tävlingar, karriärstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ?byslagsmål? om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna främjar ledningen på ett naturligt sätt såväl framväxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillväxten och bereder vägen för de nya ledarna..

Denna? uppsats ?syftar ?till ?att ?ge ?en ?insikt ?i ?hur ?små ?webbolag ?kan ?skapa ?affärsnytta ?genom ?marknadsföring ?i ?sociala ?medier, ?samt? föreslå? riktlinjer ?för ?hur ?detta ?kan ?gå ?till. ?För ?att ?kunna ?besvara? uppsatsens? syfte? genomfördes? en? kvalitativ? studie? av ?hur? webbolagen? Booli,? Coolstuff ?och ?Freddie ?G ?Store ?marknadsför ?sig ?genom ?Facebook, ?Twitter ?och ?bloggar. ?De? sociala ?medierna ?har ?skapat ?nya ?förutsättningar ?för ?företag ?vid ?marknadsföring.

Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna är en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framväxt, har bidragit med en annan form av information som har fått arbetsgivare att vilja använda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns många fördelar med att använda sociala medier, dock finns det minst lika många nackdelar.Syfte - Syftet med denna uppsats är att öka medvetenheten hos arbetsgivare om användandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen.Problemformulering - För att besvara vårt syfte valde vi att utgå från två problemformuleringar; hur använder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med användandet av sociala medier för arbetsgivare när de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen?Metod - Vi utgick från en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan låg till grund för vår empiriska insamling.

Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper somassocieras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olikareferenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrånteorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan sessom sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever frånolika typer av gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotrepersoners enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elevsamt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- elleryrkesförberedande program.

Den här uppsatsen handlar om sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. Internetanvändningen har fått en större betydelse. Fler människor är aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, använda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för många.

Sedan samhall blev vinstdrivande har allt fler människor blivit sysselsatta inom arbetsintegrerande sociala företag, eller sociala företag som man brukar säga. År 2012 var den siffran uppe i närmare en halv miljon, så att de sociala företagen är viktig råder det inget tvivel om. Denna studie har undersökt ett sådant socialt företags betydelse sett ur ett grundarperspektiv, och ett deltagarperspektiv. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer med två företagsgrundare, och fyra deltagare. Syftet var att undersöka, hur deltagaren ser på sin delaktighet inom företaget, vilka erfarenheter har det gett, och vilken betydelse har det inneburit att få ingå i det sociala företaget? Och ur grundarperspektivet undersöktes: vad som var avsikten med att starta det sociala företaget, samt hur ser man på sitt ledarskap, som skulle besvaras.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Många människor har husdjur som sällskap och fritidsintresse och allt fler forskare har på senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för människans livskvalitet. Antrozoologin är en relativt ny vetenskap där man ägnar sig åt att studera relationen mellan djur och människa. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt på människans fysiska och psykiska välbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för många (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsställelse hos äldre personer med och utan husdjur. Finns det något samband mellan ägande av husdjur, livstillfredsställelse och sociala relationer? Är äldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet än äldre personer utan husdjur? Känner sig äldre människor med husdjur mindre ensamma än de som inte har husdjur? Kan man se någon skillnad mellan män och kvinnor?.

Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning.

Syftet med avhandlingen var att få fram konkreta förslag på hur svenska dagligvaruföretag kan arbeta med Facebook i sin marknadsföring för att öka både befintliga och nya kunders varumärkeslojalitet till företaget.Teorikapitlet innehåller teorier kring ämnena varumärke, märkeslojalitet, kommunikation, Internet, sociala medier och Facebook. Ytterligare information har även samlats in genom intervjuer med tre experter inom sociala medier för att styrka teorierna kring sociala medier.Studien visade att svenska dagligvaruföretag idag inte använder sig av Facebook i dess fulla kapacitet. Genom att använda sig av en kombination av grupper, sidor, applikationer och event kan företag stärka sina kunders varumärkeslojalitet. Det handlar om att använda dessa olika verktyg för att skapa en relation med kunden och en kanal för dialog. Kan företaget sedan besvara kundens frågor och funderingar på ett bra och snabbt sätt genom denna nya mediekanal kan en långvarig relation skapas mellan kunden och företaget som i sin tur leder till varumärkeslojalitet hos kunden. .

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tänker kring sociala relationer och självförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var också att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det här har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stärka elevernas tro på sig själva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ?en skola för alla? innebär.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nå upp till skolans olika mål; kunskapsmål och sociala mål. Vad vi blev extra nyfikna på var om de olika målen har samma prioritering. Studien syftar även till att undersöka hur viktigt det är att samarbetet mellan resursskola, hemskola och föräldrarna fungerar. För att genomföra studien så valde vi att utföra intervjuer med en lärare, en specialpedagog och områdeschefen som alla är kopplade till den här resursskolan. Empirin från intervjuerna har vi sammanställt i en resultatdel utifrån tre teman; skolans mål, miljöer för lärande och samverkan/relationer.

I denna uppsats undersöks designmönster. Tidigare, erkända designmönsterbibliotek har använts som grund för att ta fram en ny designmönstermall. Sedan har sex designmönster identifierats och skapats från sociala medier med hjälp av mönsteridentifikation, dessa är: gilla-knapp, hashtag, dela, kommentera, lägga upp bilder och nyhetsflöde. Vidare har intervjuer med sju respondenter från olika Stockholmbaserade webbyråer genomförts för att undersöka huruvida de identifierade mönstren från sociala medier påverkar deras webbdesign. Centralt för undersökningen var dessutom att ta reda på om webbyråer idag överhuvudtaget använder sig av designmönster när de bygger en webbplats.