Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers och lärares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser på sin roll i elevers leksituationer. Metoden som användes var en kvalitativ intervju där intervjuer gjordes med tre lärare och tre fritidspedagoger från fyra olika grundskolor. Ljudinspelning användes vid alla intervjutillfällen för att underlätta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn tränar socialt samspel i den fria leken.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få syn på vilka faktorer som kan vara avgörande för en elevs agerande i skolan, vad det är som gör att eleven agerar på olika sätt i olika klassrumssituationer. För att komma fram till detta använder jag mig utav de olika rolltyper som är avgörande för hur en människa agerar. Dessa rolltyper nyttjas i min studie där två olika synsätt på människan förklaras: att vara och att bli. Ett annat syfte är därför att få en förståelse om vad elever anser om roller i samband med agerande och skolan. Genom kvalitativa intervjuer med fem elever i årskurs 9 kom jag bland annat fram till att lärare, kompisar, betyg, intresset för ämnet samt tid och rum är faktorer av störst betydelse för hur en elev agerar i skolan. Det framkommer att alla faktorer hänger samman med varandra, det är alltså inte bara en av dessa faktorer som är avgörande för hur en elev agerar.

Rational Unified Process (RUP) är en formaliserad systemutvecklingsmetod. Det har dock visat sig att RUP inte är helt enkelt att införa, därför är det relevant att söka nya kostnadseffektiva vägar som stödjer införandet och användandet av processen. RUP används av många såväl statliga som privata företag och därför kan bildandet av interorganisatoriska nätverk vara ett kostnadseffektivt sätt att utbyta erfarenheter om införandet och användningen av roller i RUP. Syftet med denna uppsats var att ta fram koncept för hur ett interorgani- satoriskt nätverk bör vara uppbyggt för att stödja införandet av RUP samt användandet av roller i RUP. Resultatet visar att vid bildandet av interorganisatoriska nätverk bör syftet och målet med samarbetet klargöras.

Syftet med uppsatsen var att utifrån ett projektarbete vid Malmö-Sturup Airport,lyfta fram och dra lärdom av grupprocesser ochprojektarbete. Viktiga lärdomar är att projektarbete ibland kräver förkunskaper inom process och metod snarare än branschspecifika kompetenser. En projektgrupp kan ha mer än en roll i arbetet och behöver då balansera dessa roller och relationer. En grupp med kompletterande personligheter når lättare effektivitet samtidigt som behovet av koordinator är stort. Styrningsverktyg är därför viktiga för att skapa struktur.

Studenter har ofta som ma?l att fa? ett arbete efter avslutade studier och med ho?g konkurrens pa? arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varuma?rkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hja?lpmedel fo?r att fa? ett arbete. Men hur ma?nga utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte a?r att belysa denna kombination. Fra?gesta?llningen handlar om hur studenter inom olika yrkesomra?den upplever och hanterar presentationen av sig sja?lva i sociala medier.

Sociala medier har blivit ett allt mer omtyckt rekryteringsverktyg bland såväl företag som arbetssökande. Eftersom det finns begränsad forskning inom området sociala medier som rekryteringsverktyg anses den aktuella studien tidsenlig. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka rekryterarens upplevelse och användning av sociala medier som arbetsverktyg samt att undersöka hur informationen om arbetssökande på sociala medier tolkas. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Sammanlagt deltog tolv personer i undersökningen.

Detta arbete undersöker hur identitet skapas, i lek med roller och visuella uttryck, hur föreställningar om identitet och livsstil konstruerar och konstrueras, genom ett genomgående exempel: klädföretaget och fenomenet Gudrun Sjödén. Syftet är att behandla mediers och bilders betydelse för den aktiva identitetskonstruktionen i ett konsumtionssamhälle, sett ur ett sociokulturellt perspektiv ? vad bilder gör med oss och vad vi gör med dem. Undersökningen syftar även till att utforska didaktiska metoder som kan användas inom bildämnet, dvs. att undersöka med visualitet i fokus, samt genom en gestaltande metodik.Undersökningen bygger på studiet av en klädbutik, min gestaltande metod, samt intervjuer med kvinnliga bildlärare.

Uppsatsens övergripande problematik handlar om normalitet och avvikelse och deras betydelse för vad som kommer att uppfattas som gott och dåligt moderskap. Studiens specifika syfte är att undersöka hur några kvinnor, vars livsstil på olika sätt avviker från det "normala", förhåller sig till och formulerar sig kring sitt moderskap och samhälleliga förväntningar på detsamma.Mitt material bygger på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fem mödrar vars levnadsförhållanden och ideal i flera avseenden avviker från generella normer kring t ex arbete, boende och drogbruk.Jag utgår från den sociologiska synen på avvikelse som ett resultat av samhällets behov av avvikare för att upprätthålla den etablerade ordningen. Då kvinnor som avviker från olika normer vanligen anses vara olämpliga som mödrar utgår jag i min diskussion från att kvinnorna jag studerat kan antas uppfatta sig misskrediterade som mödrar och därmed sannolikt söker rättfärdiga sitt moderskap.I min analys av kvinnornas formuleringar kring moderskap illustrerar jag hur kvinnorna med hjälp av försvarsmetoder som "förklarande redovisningar" och "sociala jämförelser" kan vända potentiella misskrediterande beteenden till positiva egenskaper och på så sätt framhäva roller som goda mödrar. Jag belyser också hur kvinnorna utnyttjar det moderna moderskapets komplexa balansgång mellan traditionella och moderna värderingar genom att välja att presentera den modersroll som passar bäst för situationen och sammanhanget och hur detta resulterar i att kvinnorna upprätthåller och reproducerar traditionella normer och roller samtidigt som de tar avstånd från och motsätter sig desamma.Studien visar att de "avvikande kvinnorna" i stor utsträckning framställer sitt moderskap genom att ta fasta på och framhäva traditionella modersroller..

Syftet är att förklara hur köpbeteendet i Sverige påverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkätundersökning utförd på svenska konsumenter. Slutsatsen är att de demografiska faktorerna har mycket liten påverkan på köpprocessen på sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende på hur konsumenten använde sociala medier..

Syftet med denna studie är att utifrån en fenomenologisk ansats öka förståelsen för hur säljare av komplexa IT-lösningar upplever flytande arbetstider. Detta gör vi genom vår frågeställning: Hur upplever säljare av komplexa IT-lösningar att vara tillgängliga? För att få en djupare insikt i ämnet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter på sju olika företag inom IT-branschen. Den teoretiska utgångspunkt vi använt oss av i denna studie är Bourdieus teori om habitus och Goffmans teori om roller. Resultatet från insamlingen av vårt empiriska material visar att det hos IT-säljare verkar råda ett gemensamt habitus utifrån hur de beskriver sig själva, vilka behov de får tillgodosedda genom de krav yrket ställer på dem samt hur de balanserar sina roller mellan arbete och familjeliv.

Det råder en form av nybyggaranda bland de som arbetar med sociala medier. För mig har det i arbetet med undersökningen framkommit att företagens engagemang inom sociala medier handlar om två saker, målgrupp och tid. Företag förlorar den yngre målgruppens förtroende om de uteblir från den virtuella arenan. Den äldre generationen har inga planer att förändra sitt beteende och därför har företag fortfarande tid att förbereda sig..

Abstract: Uppsatsen behov av sociala mötesplatser i Malmö är en kvantitativ studie med delvis öppna frågor vilket innebär att den har en kvalitativ ansats också. Uppsatsen handlar om sociala mötesplatsers betydelse för känslan av gemenskap och känslan av delaktighet i samhället. Men också om det finns en vilja att engagera sig i en social verksamhet såsom en mötesplats. vi undersöker vad dessa mötesplatser måste innehålla för att möta de behov som finns hos människor, vidare vilka behov som finns. Detta undersöker vi genom att studera olika faktorer som påverkar upplevelsen av gemenskap i det närområde man bor, varför man besöker mötesplatser och om man anser att de är nödvändiga och i så fall varför.

Vår studies syfte var att lyfta fram ett anhörigperspektiv på tillvaron efter att någon i dennesnärhet gjort sig skyldig till ett våldsbrott. Centralt för studien är de anhörigas upplevelser isamband med händelsen.Resultat och analys byggde på en konventionell innehållsanalys av två bloggar författade av tvåmödrar vars söner begått mord. I vår studie har vi utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt synsättoch till stor del analyserat vårt material med hjälp av socialpsykologiska teorier.Vårt resultat visade att de anhörigas livsvillkor försämras markant i samband med det begångnabrottet, främst är det den psykiska hälsan som försämras men också relationerna som denanhörige har. Studiens resultat visar även att de anhöriga får nya roller i samband med detbegångna brottet, de är till exempel inte längre bara mamma till en son utan nu också ?mammatill en son på anstalt?.

There is a contradiction between not wanting to be alone, craving for fellowship, but still not wanting to socialize with just anybody. The purpose with this paper is to inquire into individuals experiences of loneliness and of fellowship, as well as the tension between individual/ and social needs. The empirical material consists of five semistrucured interviews with a mix of individuals with one common factor; they were all frequently visited the meeting/place Nyfiket in Helsingborg during the summer 2011. The result were interpreted on the basis of E.Goffmans theory concerning the inevitable role-playing in everyday life, E.Fromms discussion about individuals ongoing espace towards- or away from things in life. But also on the basis of Robert S.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur den sociala kompetensen yttrar sig i barns rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, rollek samt belyser hur den sociala kompetensen yttrar sig i rolleken genom litteraturgenomgång och observationer. Vi har genom vårt arbete kommit fram till att den sociala kompetensens yttringar i barns rollek är tydliga, då de i rolleken måste samarbeta med varandra för att föra leken framåt. Den sociala kompetensen yttrar sig på många sätt i rolleken där de mest framträdande sociala beteenden är samarbete, turtagande, förmåga att kunna lösa konflikter och samförstånd..