Vi har förstÄtt under Ären att sociala medier har kommit att betyda mycket för privatpersoner och företag och Àven att sociala medier Àr i stÀndig förÀndring. PÄ ett eller annat sÀtt handlar det om att marknadsföra sig sjÀlv. Sociala medier har blivit en ny ?reklam-kanal?, men det innebÀr inte för den sakens skull att det alltid Àr bra reklam. Företag mÄste ha uppsatta mÄl och strategier för att kunna nÄ det som de söker, vare sig det handlar om mÄlgrupp, nya kunder eller att sÀlja en produkt..

?Unga tjejer med invandrarbakgrund i mellanöstern och deras upplevelser i det svenska samhÀllet? Àr en kvalitativ studie om hur invandrartjejer, med bakgrund i Mellanöstern, ser pÄ sig sjÀlva i det svenska samhÀllet, med ett sÀrskilt fokus pÄ deras sociala relationer, deras position i familjen och erfarenheter av hur de blir kategoriserade/stÀmplade som ?invandrartjejer?. Genom olika frÄgor kring: förhandlingar inom familjen, tjejernas sociala umgÀnge & kÀrleksrelationer, tjejernas position i det svenska samhÀllet i förhÄllande till socialisation, sjÀlvidentitet& identitetsskapandet, grupptillhörighet& etnisktillhörighet, etnicitet& etniskidentitet har vi ur ett sociologiskt perspektiv genomfört dessa i vÄr studie.  Anledningen till att vi just valt att studera detta omrÄde Àr att vi anser att det kan finnas en annan bild av dessa tjejer med invandrarbakgrund vilket media inte belyser. SamhÀllet ser pÄ att tjejer med invandrarbakgrund Àr förtryckta, strÀngt hÄllna och kontrollerade, men vi vill pÄvisa att det finns en annan bild av dessa tjejer. För att komma fram till resultatet sÄ har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats tematiskt strukturerade intervjuer.

Vi ville med vÄrt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion frÄn det sociala nÀtverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten sÄ som i den virtuella vÀrlden. Vi ville alltsÄ ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansÄg att denna lilla funktion har en stor betydelse pÄ och för det sociala nÀtverket, men Àven ocksÄ eftersom den anvÀnds alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. UtifrÄn detta skapade vi tvÄ fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. DÀremot uppnÄdde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte pÄverkade mÀnniskors sociala beteende pÄ samma sÀtt som pÄ det sociala nÀtverket..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad destinationsmarknadsföringsorganisationerna (DMC) Stockholm Visitor Board och Destination har för syn gÀllande sociala medier. Samt att titta pÄ hur dessa tvÄ arbetar med sociala medier i sin marknadsföring och Àven vilka fördelar och nackdelar en sÄdan marknadsföring kan ha.Studien har haft en kvalitativ utgÄngspunkt nÀr det gÀller metodval. Men ett inslag av kvantitativa aspekter har förekommit dÄ en enkÀtstudie har utförts. Flertalet kvalitativa intervjuer har Àgt rumt med relevanta personer för denna studie. En vardera representant frÄn Stockholm Visitor Board och Destination Sigtuna har intervjuats.

Introduktion: MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett vanligt samhÀllsproblem i de flesta lÀnder. Forskning har visat att de flesta kvinnorna till slut lÀmnar en vÄldsam relation. Dock stannar en stor del av kvinnorna i vÄldsamma relationer fastÀn vÄldet kan ha pÄgÄtt en lÀngre tid. Syfte: Syftet var att beskriva vad som pÄverkar en kvinnas beslut att stanna i en vÄldsam nÀra relation. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes genom en systematisk sökning av databaserna PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra stycken teman framkom vid analysen: Kvinnors rÀdsla och kÀnslor av skuld och skam, dÀr framförallt rÀdsla kan vara en faktor som hÄller kvinnorna kvar i relationen. Kvinnors kÀnslor och upplevelse av mannens beteende, i synnerhet tycks kvinnors starka kÀnslor för mÀnnen samt deras förmÄga att förlÄta mannens beteende ha stor betydelse för beslutet.

Bakgrund   Sedan mitten av 1990-talet har dödligheten av hjÀrtinfarkt halverats tack vare forskning kring hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. DÄ flera studier visar att mÄnga patienter som överlever en hjÀrtinfarkt upplever lÄgt vÀlbefinnande behöver dessa stöd i sin ÄterhÀmtningsprocess.Syfte Syftet var att belysa betydelsefulla faktorer vid bemötandet av patienter under ÄterhÀmtningsprocessen efter hjÀrtinfarkt, detta ur ett patientperspektiv.Metod   En litteraturstudie har gjorts utifrÄn tio kvalitativt vetenskapliga artiklar  hÀmtade frÄn databaserna Cinahl och PubMed. Efter att kritiskt ha granskat artiklarnas resultat sammanfördes dessa i en översiktstabell. UtifrÄn detta identifierades Äterkommande nyckelord, vilka alla svarade pÄ syftet, för att dÀrefter sammanstÀllas under fem kategorier.                              Resultat  De fem kategorier som framkom Àr: Kunskap och information, Acceptans och hanteringsstrategier, Den upplevda kroppen, Goda sociala relationer och Existentiell mening. Resultatet visar att patienter som överlevt en hjÀrtinfarkt Àr i stort behov av relevant kunskap och information, sÄvÀl verbal som skriftlig sÄdan.

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anstÀlldas publiceringar i sociala medier. Detta dÄ det gÀllande rÀttslÀget ligger inom en grÄzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut pÄ nÀr Àven publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. DÀrför har vi Àven tittat pÄ kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

Det finns ett antal teorier som pÄ ett eller annat sÀtt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsÀgelser mellan tre teoriers syn pÄ maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats Àr Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna frÄn analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, dÀr den politiska realismen fokuserar pÄ bÄde materiella ochimmateriella faktorer och dÀr konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen frÀmst utgörs avsamhÀllets idéer och den kulturen som rÄder i samhÀllet. Analysen har Àven visat att de treteorierna ser det militÀra maktmedlet som centralt för en stat, nÀr det Àr handlar omexistentiella frÄgor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu rÄder, gynnar stora och mÀktiga stater pÄ bekostnad av smÄ stater.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om mÀnniskors anvÀndning av sociala medier. VÄr studie utgÄr ifrÄn metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. TvÄ grupper med yngre deltagare i 20-ÄrsÄldern och tvÄ grupper med Àldre deltagare i 50-ÄrsÄldern. Vi har anvÀnt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar pÄ mÀnniskors medieanvÀndning utifrÄn vilka behov mÀnniskor har.

Syftet med uppsatsen Àr dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hÄllbarhetsredovisning förhÄller sig till varandra, och dels empirisk dÄ jag Àmnar undersöka huruvida denna redovisningsform bÀttre kan visa en verksamhets effektivitet bÀttre Àn traditionell redovisning dÀr verksamheten har sociala verksamhetsmÄl. Studieobjektet i denna undersökning Àr KulturAkademin, vilken Àr ett gemenskapsföretag vars primÀra verksamhetsmÄl Àr att driva musikskolan i Storuman.För att uppnÄ detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmÄl eller en kombination av de bÄda.Undersökningen visar att det finns tvÄ olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebÀr. En mening Àr att begreppet kan likstÀllas med begreppet hÄllbarhetsredovisning som Àr en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömÀssig dimension och en mening Àr att det Àr en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hÄllbarhetsredovisning.Vad gÀller det empiriska syftet Àr undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bÀttre Àn en traditionell redovisning dÄ den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler uttrÀden och att fÀrre yngremÀnniskor trÀder in mot tidigare, vilket medför en skev Äldersstruktur. Dessutom har mÄngamÀnniskor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenskakyrkan stÄr för. Syftet med utredningen Àr att, utifrÄn Berrys tjÀnstevarumÀrkesmodell,analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med mÀnniskor genom attbygga upp ett tydligt och identifierbart varumÀrke.Vi har med hjÀlp av tre utredningar utrett allmÀnhetens bild av Svenska kyrkan. Vi hardessutom, genom tvÄ intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumÀrkesbyggande. Med stödav tjÀnstevarumÀrkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationermed mÀnniskor utifrÄn allmÀnhetens bild av organisationen och kyrkansvarumÀrkesbyggande.För att Svenska kyrkans varumÀrkesarbete ska underlÀtta för mÀnniskor att identifiera ochkÀnna samhörighet med kyrkan, mÄste kyrkan agera kraftfullare för att motverka dennegativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet.

Dagens researrango?rer mo?ts sta?ndigt av en ha?rd konkurrens pa? resemarknaden. Homogena varor och likartad marknadsfo?ring go?r det inte la?ttare da? konsumenterna blir alltmer fokuserade pa? priser. Internets uppkomst har inneburit ma?nga mo?jligheter fo?r researrango?rerna att erbjuda sina kunder en mer la?ttillga?nglig service, men har ocksa? o?kat konkurrensen ytterligare.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarens syn pÄ utomhuspedagogikens betydelse för barns lÀrande och utveckling. Studien Àr kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Metoden anvÀnds för att ta del av förskollÀrares uppfattning gÀllande begreppet utomhuspedagogik och hur de ser pÄ möjligheter och svÄrigheter kring begreppet. Urvalet av respondenter Àr 10 förskollÀrare frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visar att utomhuspedagogik anvÀnds av samtliga förskollÀrare och de anser att utevistelse och uterummet har en positiv effekt pÄ barns lÀrande inom motorisk utveckling, hÀlsa, sociala relationer och lek.

Barn som far illa Àr ett stort problem och polisen missar ofta att uppmÀrksamma dem och rapportera till sociala myndigheterna om deras livssituation. Med detta arbete vill vi lyfta fram kunskap som kan vara till hjÀlp för polisens arbete. Med hjÀlp av intervjuer frÄn sakkunniga och en mÀngd litteratur har vi kommit fram till en rad punkter en polisman bör tÀnka pÄ nÀr det gÀller att prata med ett barn. Vi har ocksÄ sammanstÀllt inre och yttre kÀnnetecken för hur man kan se pÄ ett barn att han/hon far illa. Barnet anvÀnder sig av olika försvarsreaktioner för att bearbeta sina traumatiska upplevelser.