Denna uppsats tar upp vad som motiverar ungdomar till att arbeta med sin situation nÀr de Àr placerade pÄ Hem för VÄrd eller Boende. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med ungdomar och behandlare pÄ Hem för VÄrd eller Boende och ungdomarnas syn pÄ motiverande faktorer och utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Vad tycker ungdomarna motiverar dem till att genomgÄ behandling?? Vad tycker behandlare motiverar ungdomar till att genomgÄ behandling?? Finns det nÄgra skillnader i hur ungdomarna upplever att de blir motiverade till att genomgÄ behandling och hur behandlarna motiverar ungdomarna?Uppsatsens empiri Àr tematiserad utifrÄn de faktorer som informanterna lyft upp som motiverande för att genomgÄ behandling. Jag kommer anvÀnda motivationsteori för att belysa de tre teman som Àr mÄl, förutsÀttningar och relationer.Studien visar pÄ att dessa tre delar Àr ungdomarnas och behandlarnas bild av de motiverande faktorerna pÄ Hem för VÄrd eller Boende för ungdomar. Bilderna jÀmförs och kommer fram till att de ser samma mÄl men har olika syn pÄ hur vÀgen dit ser ut.

SammanfattningOm sÀrskild hÀnsyn ska tas till varje elevs förutsÀttningar, behov och kunskapsnivÄ som det stÄr i Lpf 94, behöver skolan öka lÀrares möjligheter att tillmötesgÄ olika behov genom att erbjuda pedagoger utvecklingsmöjligheter. Handledning skulle kunna, enligt tidigare forskning av Elisabeth Cederwald (2006) och Johan NÀslund (2004), utgöra ett utvecklingsredskap genom att lÄta lÀrare ta del av varandras erfarenheter och pÄ sÄ sÀtt utöka sin gemensamma kollegiala kompetens och sin egen professionella kompetens. Det behövs mer forskning inom detta omrÄde, dÄ en stor del av svensk handledningslitteratur framför allt Àr erfarenhetsbaserad.Föreliggande studie har syftet att utforska vilka konsekvenser handledning givit nÄgra aktiva pedagoger i deras yrkesliv. För att söka svar pÄ mitt syfte, har jag intervjuat sex lÀrare, med minst 7 Ärs arbetslivserfarenhet, som deltagit i olika handledningsgrupper pÄ olika skolor i Mellansverige. Jag har anvÀnt mig av en hermeneutisk forskningsansats, eftersom jag ville försöka förstÄ och tolka personliga upplevelser av handledning.

I dagens överfyllda media flöde anser vi att det Àr svÄrt för organisationer att nÄ ut och behÄllakonsument relationer pÄ grund av den stora konkurrensen. MÄnga strategier bygger idag pÄ attbygga unika konsumentrelationer eftersom detta Àr svÄrt för konkurrenter att efterlikna. Detsaknas kunskap i hur organisationer pÄ bÀsta att kan utforma sina marknadsföringsutskick föratt uppmÀrksammas och att skapa konkurrensfördelar inom social media. Syftet med dennastudie var att ta fÄ ökad kunskap om hur organisationer bÀttre kan skapa konsumentrelationeroch konsumentinteraktioner i sociala medier. Denna kunskap tog vi fram genom att utföra sexseparata semistrukturerade djup-intervjuer med social media anvÀndare som hölls pÄ CampusVarberg.

Katter Àr populÀra husdjur och finns i mÄnga hushÄll i Sverige och Àven i resten av vÀrlden. Det Àr ett djur med en behÀndig storlek och mÄnga tycker att det Àr ett djur som passar att ha i lÀgenhet och i stan. Det har Àven blivit en vanlig företeelse att Àga flera katter i samma hushÄll, trots att det Àr allmÀnt vedertaget att katter Àr solitÀra. Socialiteten hos katter har diskuterats i decennier och i nulÀget pekar de flesta studier pÄ att katter faktiskt Àr sociala varelser som vid rÀtt omstÀndigheter skapar grupper dÀr de Àr mer eller mindre sociala mot medlemmarna. Detta gör att nya frÄgor vÀcks angÄende hÄllning av katt. Denna litteraturöversikt siktar pÄ att undersöka stressen hos katter som Àr begrÀnsade till att enbart vistas inomhus, bÄde som ensamkatter och i flerkattshushÄll. Syftet Àr ocksÄ att försöka sammanstÀlla bra berikningar för innekatter och hur miljön kan optimeras. Stress Àr svÄrdefinierbart och det Àr svÄrt att hitta bra och trovÀrdiga mÀtmetoder.

JÀmförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid frÀmmande kultur och religion..

Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.

Denna uppsats handlar om anvÀndandet av sociala berÀttelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berÀttelser Àr smÄ korta berÀttelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förstÄelse kring en social situation. De syftar ocksÄ till att ge stöd för att Àndra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berÀttelse kan vara skriven med illustrationer, innehÄlla endast text eller endast innehÄlla bilder. Detta för att möta den berörda individen dÀr dess förstÄelse finns.Den svenska forskningen om detta Àmne Àr begrÀnsad, vilket leder till min uppsats.

Recent years have seen a dramatic increase in podcast listening in Sweden. As a result, podcasts has become attractive in marketing purposes among enterprises and organizations. It has also been revealed that the messages about products advertised in podcasts not only spread among the listeners, but also among their friends when publishing on social media. Research in this area has shown that messages spread on social media is a process which not only involve the transmitter and the receiver but also a third party, that is other individuals in the receivers network. This study reveals possible reasons to how and why listeners of the podcast spread commercial messages on social media.In order to identify general trends and to acquire an understanding of the phenomenon about podcasts a case study on Fredagspodden, produced by Hannah Widell and Amanda Schulman, was done.

I dagens samhÀlle anvÀnds en mÀngd metoder och verktyg för att nÄ kunder och eftersom konkurrensen Àr knivskarp Àr det extra viktigt att skapa personliga relationer till sina kunder. Syftet med denna uppsats Àr att studera bitcoin, en virtuell valuta, som ett verktyg för att skapa, underhÄlla och fördjupa dessa relationer. Bitcoin accepteras idag som betalningsmedel av en mÀngd olika företag och det Àr dÀrför intressant att undersöka varför de gör detta. Genom att utföra en enkÀtstudie och intervjuer kan det konstateras att anvÀndningen av bitcoin bland företag har ökat stadigt det senaste halvÄret. Det visar sig ocksÄ att företagen anvÀnder sig av bitcoin som marknadsföringsverktyg pÄ tvÄ olika sÀtt; dels som ett betalningsalternativ inom traditionell butikshandel men ocksÄ som en belöning inom ett lojalitetsprogram.

Restauranger recenseras hela tiden. Inte bara frÄn tidningar utan ocksÄ frÄn sociala nÀtverk. De sociala nÀtverken har utvecklats en hel del vilket gjort det lÀttare för anvÀndare att dela med sig av personliga tankar och erfarenheter frÄn restauranger dem besökt. Men det Àr inte bara de sociala nÀtverken som kan pÄverka mÀnniskors val av restaurang. Göteborgs- Posten Àr en etablerad dagstidning som nÄr ut till över 541 000 personer Varje vecka recenseras restauranger inom GöteborgsomrÄdet av GP.

Fokus för denna uppsats Àr att jÀmföra hur förövarna som anvÀnt vÄld mot kvinnor beskrivs i KriminalvÄrdens tvÄ olika behandlingsprogram. Behandlingsprogrammen som riktar sig till förövare av vÄld i nÀra relationer respektive förövare av sexualbrott har i denna studie granskats och jÀmförts. I uppsatsen anvÀnds innehÄllsanalys som metod och det empiriska materialet har utgjorts av manualerna till KriminalvÄrdens ovan nÀmnda behandlingsprogram. JÀmförelsen visar att det finns skillnader i hur sexualbrottsförövare och förövare av vÄld i nÀra relationer beskrivs i de bÄda behandlingsprogrammen. En slutsats Àr att sexualbrottsförövare i detta empiriska material i högre grad Àn förövare av vÄld i nÀra relationer definieras utifrÄn antaganden om att beteendet Àr en del av identiteten.

KONTEXT. I takt med att Internets framvÀxt och fler och fler mÀnniskor ansluter sig till sociala medieplattformar som Facebook, uppkommer nya sÀtt att interagera och kommunicera mellan varandra. Samtidigt ökar antalet organisationer och företag, som i sin tur mÄste hitta nya vÀgar för att deras marknadsföring ska sticka ut och bli uppfattad. För att nÄ ut till mÄlgruppen med budskap, mÄste organisationen vara dÀr mÄlgruppen Àr. DÀrför har Facebook blivit en ny del av företags marknadsföringsredskap.

Today older people?s health and life quality are current topics of conversation in society. The number of old people is increasing and their health is deteriorating, that is why there is a need of new ways of meeting their necessities. In this study we have tried to illustrate heads of districts reasoning concerning pets? significance for old people in special housing.

Syftet med denna studie Àr att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrÄn lÀnsuppdelningen. Syftet Àr Àven att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, pÄ individnivÄ och lÀnsnivÄ. I denna studie har jag anvÀnt mig av material frÄn SOM-institutet och gjort en jÀmförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men Àven pröva teorier. Jag har anvÀnt mig av teorin kring det sociala kapitalet som frÀmst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.

Bakgrund: Under de senaste Ären har debatten om ungdomars psykiska besvÀr hamnat i rampljuset. Undersökningar som gjorts pÄ omrÄdet visar bland annat att orsakerna, till att ungdomar upplever kÀnslor som Ängest, oro och stress, kan vara ökad individualisering och ökad valfrihet. Dagens samhÀlle erbjuder en rad olika valmöjligheter och livsstilar och det kan för vissa ungdomar vara en utmaning att orientera sig bland dessa. Syfte: Med redogörelser och resonemang, som beskrivs i uppsatsen, kan man anta att de förÀndringar som skett, i takt med det moderna samhÀllets framvÀxt, har pÄverkat ungdomarnas situation i samhÀllet. Uppsatsen syfte Àr att lyfta fram en grupp ungdomar som upplever ett sviktande vÀlbefinnande och presentera deras berÀttelser för att pÄ sÄ vis synliggöra deras instÀllning till hur dagens samhÀlle pÄverkar deras vÀlbefinnande. Jag vill Àven skapa en förstÄelse för hur de rör sig inom och förhÄller sig till olika samhÀllsarenor och sociala arenor.Metod: Studien Àr baserad pÄ narrativ metod.