Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Fo?retag och organisationer anva?nder sig allt mer utav sociala medier i syftet att kommunicera med sin ta?nkta ma?lgrupp. Oavsett om fo?retag va?ljer att delta i diskussionerna eller ignorera samtalen online a?r det definitivt att konversationerna kommer att a?ga rum. Denna studie fokuserar pa? kommunikationen mellan anva?ndare och fem svenska TV-kanaler samt hur denna kommunikation kan fo?rba?ttras med hja?lp av sociala medier.

Vi som blivande förskollÀrare upplever att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll i att stödja barn i deras sociala utveckling och samspel. Barn i förskolan behöver fÄ ta del av olika redskap som skapar en förstÄelse och hjÀlper dem med de sociala spelreglerna. Med redskap menar vi att barnen fÄr lÀra sig uttrycka sig och ta hÀnsyn till andra samt reda ut situationer sjÀlva. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för hur pedagoger arbetar med de sociala situationerna för att stödja barns samspel. Ett sociokulturellt perspektiv kommer genomsyra vÄr studie och synliggöra hur den sociala utvecklingen pÄverkas av andra och omgivningen.

Syftet med studien ?r att unders?ka elevers upplevelser av kroppsideal p? sociala medier och hur de upplever att dessa ideal formar deras kroppsbild och sj?lvk?nsla. Studien har tv? forskningsfr?gor: ? Hur beskriver elever sina m?ten med kroppsideal p? sociala medier? ? Hur f?rh?ller sig elever till de kroppsideal de m?ter? Studien anv?nder en kvalitativ metod som bygger p? semistrukturerade intervjuer med sex elever fr?n ?rskurs 7-9. Materialet har analyserats med en tematisk analys.

Ungdomar med sociala anpassningsproblem kan identifieras pÄ olika sÀtt, exempelvis genom deras personlighetsegenskaper eller kognitioner. Studiens syfte Àr att integrera dessa aspekter och undersöka om det finns ungdomar som bÄde Àr manipulativa och förvÀntar sig att misslyckas samt studera om deras sociala anpassningsproblem och familjeproblematik skiljer sig frÄn andra ungdomars. I studien anvÀnds sekundÀrdata ifrÄn ett utvecklingspsykologiskt projekt, bestÄende av enkÀtsvar frÄn Ättondeklassare samt deras förÀldrar i en medelstor svensk stad. Resultatet visar att det existerar en undergrupp av ungdomar som Àr manipulativa och förvÀntar sig att misslyckas. Dessa ungdomar uppvisar sociala anpassningsproblem och familjeproblem i större utstrÀckning Àn övriga ungdomar.

Anknytning handlar om betydelsen av tidig kontakt med nÀrmast anhörig. Barndomsupplevelser skapar mönster inom individen, bild av sjÀlv och bild av andra, vilket uttrycks via anknytningsstilarna sÀker, rÀdd, upptagen och avfÀrdande. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ en högskola i Mellansverige, 75 studenter deltog. Syftet med studien var att se samband mellan val av anknytningsstil och medvetenhet om stiltillhörighet samt vilken betydelse stiltillhörighet har för individens relationer. Studien bekrÀftade den tidigare forskningen, majoriteten av populationen svenska studenter tillhör den sÀkra stilen.

A1231I studien beskrivs hur ett svenskt oberoende skivbolag, Playground Music Scandinavia, arbetar för att differentiera sina produkter pÄ marknaden. Genom att avgrÀnsa studien till att undersöka hur skivbolaget vÀljer artister och vilka promotionÄtgÀrder som anvÀnds vid lanseringen av skivor har ett mönster framtrÀtt dÀr samarbete och relationer har beskrivits som avgörande för verksamheten. Resultatet som baserats pÄ en kvalitativ metod presenterar den intervjuades kunskaper och Äsikter om denna process som har pÄvisat att artisterna pÄ skivbolaget vanligtvis upptÀcks via rekommendationer av aktörer inom ett redan etablerat personligt nÀtverk inom musikbranschen. PromotionÄtgÀrderna syftar i första hand till att tryckt media, radio och TV ska uppmÀrksamma skivorna vid en lansering. För att skivbolaget ska fÄ utrymme i dessa mediekanaler stÄr samarbete och relationer i centrum.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och klarlÀgga relationsmarknadsföring som ett verktyg i ett företag inom hemelektronikbranschen, samt ta reda pÄ betydelsen av CRM, service management och relationsbildningar för företaget. Vi har valt att anvÀnda oss av det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet dÀr intervjuer med företagets anstÀllda har gjorts. Studien Àr baserad utifrÄn ett abduktivt angreppssÀtt.Eftersom studien Àr kvalitativ har forskningsfrÄgorna inte kunnat besvaras med konkreta svar utan snarare bredare svar med djup som gett oss förstÄelse över hur relationsmarknadsföring, CRM, relationer och service management rent praktiskt gÄr till vÀga. Studien har visat att det förekommer relationer mellan sÀljare och kund i hemelektronikföretaget men att det inte ses som nÄgot direkt marknadsföringsverktyg. Studien har visat att de teoretiska begreppen anvÀnts praktisk sÀtt men inte i de teoretiska termerna.

Syfte -Studiens syfte Àr att undersöka hur relationen mellan producenter och detaljister inom den svenska sportbranschen sannolikt pÄverkas av producenters val att sÀlja direkt till slutkonsument samt vad som kan bli konsekvenserna av detta.Metod -En kvalitativ forskningsansats valdes eftersom omrÄdet Àr relativt outforskat samt eftersom syftet tillsammans med forskningsfrÄgorna Àr relativt explorativa. För att undersöka hur relationer mellan producenter och detaljister pÄverkas av producenters direktdistributionskanaler sÄ gjordes intervjuer med utvalda producenter och detaljister. BÄde telefonintervjuer och e-mailintervjuer anvÀndes, och utfördes efter önskningar och överenskommelser med respondenterna. En urvalsmetod som ligger under kategorin icke-sannolikhetsurval har anvÀnts i den hÀr studien, nÀmligen ÀndamÄlsenligt urval, som baserades pÄ författarens förkunskaper inom omrÄdet. För att utvÀrdera vad konsekvenserna skulle kunna bli sÄ utvÀrderades empirin systematiskt mot en teoretisk bakgrund.Slutsats ?Relationer mellan producenter och detaljister inom den svenska sportbranschen pÄverkas, baserat pÄ den presenterade empirin, sannolikt mer negativt Àn positivt av producenters val att bedriva direktdistribution.

Hemlöshet Àr ett omrÄde som under det senaste decenniet fÄtt stor uppmÀrksamhet i media och utredningar. Det Àr ett socialt problem som Àr komplext, svÄrlöst och Äterkommande i samhÀllsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhÀllet dÀr denne Àr i behov av stöd och hjÀlp. Frivilligorganisationer har pÄ den senaste tiden fÄtt en större betydelse för hemlösa individer i samhÀllet. De Àr verksamheter som möter hemlösa individer dagligen.

I takt med en ökad internationalisering och hÄrdnad global konkurrens stÀlls större krav pÄ morgondagens entreprenörer. I Uppsala kommun har den omfattande kapaciteten inom utbildning och forskning uppfattats som ett sÀrskilt viktigt verktyg för att möta dessa utmaningar, varför studiens fokus riktas pÄ hur de entreprenörskapsfrÀmjande aktörerna som existerar kring Uppsala universitet tillsammans verkar för att skapa förutsÀttningar för studenter och forskare. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att erhÄlla en sÄ pass heltÀckande bild som möjligt av detta nÀtverk av relationer för att sedan kunna analysera hur dessa kan vidareutvecklas. För att besvara detta syfte har en kvalitativ fallstudie genomförts, dÀr studien primÀrt fokuserade pÄ fyra aktörer som ansÄgs vara sÀrskilt vitala. Studiens resultat visar pÄ att det finns goda möjligheter för vidareutveckling genom bland annat ökade resurs- och aktivitetsutbyten mellan olika aktörer..

Syftet med vÄr uppsats Àr att intervjua ungdomar som har en utlÀndsk bakgrund, tjejer och killar i 18-Ärs Älder pÄ en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tÀnker, resonerar och förhÄller sig kring frÄgor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas pÄ sju ungdomar. För att analysera vÄr empiri har vi anvÀnt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv pÄ den moderna synen pÄ sexualitet och kÀrleksideologin. Sedan Àven av Nader Ahmadi som diskuterar förÀldrarnas svÄrigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus.

BakgrundSedan 1970-talet har studier visat att mĂ€n och kvinnor utövar vĂ„ld i nĂ€ra relationer till liknande grad. Även senare Ă„r har studier genomförts som visar att bĂ„de mĂ€n och kvinnor kan utöva och vara utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relationer.MĂ€n som blivit utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relationer söker hjĂ€lp bĂ„de hos informella resurser som familj och vĂ€nner, samt hos formella resurser som hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal och hjĂ€lporganisationer. MĂ€nnen upplever att de har blivit hjĂ€lpta till olika grad. Majoriteten av de mĂ€n som sökt hjĂ€lp frĂ„n olika hjĂ€lporganisationer upplever att organisationerna inte alls varit hjĂ€lpsamma, och mĂ„nga gĂ„nger har mĂ€nnen upplevt att de blivit dĂ„ligt bemötta.SyfteSyftet var att beskriva hur amerikansk hjĂ€lppersonal arbetar med heterosexuella mĂ€n utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relationer samt deras tankar och upplevelser runt vĂ„ldet.MetodSju semistrukturerade intervjuer genomfördes, varav en exkluderades. Intervjuerna transkriberades ordagrant.

 Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och Àr Àn idag en diskriminerad grupp i samhÀllet. Det Àr den grupp av funktionshindrade som har det sÀmst stÀllt, bÄde ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmÀnheten. För att stÀrka den enskilda brukarens stÀllning i samhÀllet och för att kunna leva ett sjÀlvstÀndigt sÄ krÀvs adekvata sociala fÀrdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social fÀrdighetstrÀning Àr en av mÄnga arbetsmetoder som har som syfte att stÀrka individens sociala kompetens och som Àr den hÀr studiens fokus. Den hÀr studien anvÀnder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med bÄde personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social fÀrdighetstrÀning. Syftet med studien Àr sÄledes att frambringa kunskap om och förstÄelse av social fÀrdighetstrÀning. Resultatet visar pÄ positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden frÄn bÄde brukare och personal.

Syftet med denna studie var att studera hur personal pĂ„ gruppbostad upplever brukarnas sexuella behov och relationer. För att belysa syftet tog vi hjĂ€lp av frĂ„gestĂ€llningar som hur diskuterar/informerar personal om sexualitet med brukarna? Och hur ser personalgruppernas syn ut gĂ€llande brukarnas sexuella behov och relationer? Under vĂ„r studie har vi undersökt hur personalen har bemött och besvarat brukarnas behov och frĂ„gor om deras sexuella behov och relationer. Ämnet mĂ€nniskor med utvecklingsstörning och deras sexualitet Ă€r ett tabubelagt omrĂ„de som behöver lyftas fram och se sexualiteten som en del av mĂ€nniskans liv oavsett handikapp eller inte. Personalgruppen har en betydelsefull roll för brukarna i deras vardag och dĂ€rför bör de ha brukarnas intresse i fokus för att undvika passivisering.