I vÄr samtid befinner sig frÄgor om sysselsÀttning i en politisk och samhÀllelig miljö dÀr ord som "arbetslinje" och "sjukförsÀkringsreform" förekommer och dÀr TV sÀnder program med inriktning pÄ att hitta sysselsÀttning Ät olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhÀlleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns ocksÄ förestÀllningar om vilken typ av sysselsÀttning som Àr lÀmplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats Àr det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

Den hÀr studien undersöker kvinnor utsatta för vÄld i heterosexuella parförhÄllanden med syftet att undersöka vad som kan pÄverka att en del kvinnor under lÄng tid stannar i destruktiva och vÄldsamma relationer. Den teoretiska referensramen hÀmtas frÄn ett strukturellt/kulturellt perspektiv i teorin om vÄldets normaliseringsprocess samt frÄn ett socialpsykologiskt perspektiv genom teorin om det traumatiska bandet. För att uppnÄ studiens syfte har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. Fem kvinnor med tidigare erfarenhet av vÄld i nÀra relationer har intervjuats. Genom en tematisk analysmetod har intervjumaterialet sedan analyserats.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera framgÄngsfaktorer för smÄ komplementÀrföretag i en högteknologisk bransch. Ytterligare strÀvas det efter att bidra till förstÄelsen för snabbt vÀxande komplementÀrföretag i telekombranschen.Analysen visar att framgÄngsfaktorer för denna typ av företag bygger pÄ skapandet och upprÀtthÄllandet av relationer och samarbeten med de ledande aktörerna inom branschen. För att förstÀrka dessa externa relationer krÀvs Àven en intern organisation med förmÄgan att stötta och driva pÄ denna syn pÄ samarbete..

Studien behandlar utvecklingssamtal i förskolan. Syftet med dennastudie Àr att undersöka hur förÀldrars förvÀntningar ser ut kringutvecklingssamtal i förskolan i relation till pedagogens syfte. Studiengenomfördes utifrÄn ett fenomenografisk perspektiv, vilket innebÀr attman undersöker folks uppfattningar om ett fenomen. Genom intervjuermed pedagoger tog vi reda pÄ deras syfte med utvecklingssamtal ochnÀr vi intervjuade förÀldrarna tog vi reda pÄ vad de har förförvÀntningar kring ett utvecklingssamtal och om deras förvÀntningaruppfylls. VÄrt resultat utifrÄn det material som vi samlat in har vi settskillnader pÄ pedagogernas syfte gentemot förÀldrarnas förvÀntningar.En stor del av pedagogernas syfte handlar om barnets utveckling,medan man som förÀlder mer fokuserar sig pÄ barnets trivsel,omvÄrdnaden och det sociala i förskolan.

Denna studie avser att jÀmföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frÄgan om hur individerna upplever att deras sociala band och sjÀlvkÀnsla har förÀndrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frÄgor besvaras med de teoretiska utgÄngspunkter som valts dÀr fokus ligger pÄ Jenkins sociala identitetsteori. Vidare anvÀnds Scheffs teori om sociala band som Àr associerad med kÀnslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om sjÀlvkÀnsla anvÀnds som reglerar individens vÀlmÄende.

Bortom mytomspunna drömvinster, och den lÀttillgÀngliga arena som idag finns för spel, döljer sig Àven spelets baksida. För en del leder spelet till ett beroende. Spelberoende kan förstÄs som ett dolt samhÀllsproblem dÄ det varken luktar eller syns. I likhet med andra beroenden kan det innebÀra svÄra ekonomiska problem, trasiga sociala relationer samt en psykisk ohÀlsa. Syftet med studien har varit att frÄn ett inifrÄnperspektiv belysa hur individen introduceras till spel, hur det utvecklas samt hur möjliga vÀgar ur ett spelberoende kan se ut.

Titel: Familjeklass ? en arbetsmodell som frÀmjar relationer och samarbete. Family class ? a work model that promotes relationships and cooperation. Författare: Lotta Nielsen och Jessica Wikström Nilsson Arbetet som pedagog innebÀr till stor del att verka för goda relationer och att kunna samarbeta med andra mÀnniskor. Det Àr inte bara elever, ledning och kollegor i skolan det berör, utan det berör Àven vÄrdnadshavare eller annan nÀrstÄende person till eleverna. Ibland fungerar inte elevernas skolsituation som det Àr tÀnkt och dÄ Àr förÀldrasamverkan en viktig grund för att eleverna ska fÄ en fungerande skolsituation. Familjeklass Àr en arbetsmodell dÀr vÄrdnadshavare, under en tidsbegrÀnsad period, involveras i skolan.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Den hÀr uppsatsen handlar om sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. InternetanvÀndningen har fÄtt en större betydelse. Fler mÀnniskor Àr aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, anvÀnda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för mÄnga.

Skolan Àr en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller dÄ naturligt att denna kommer ha en stor inverkan pÄ ungdomars liv. Denna sjÀlvdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer Àr det som pÄverkar en individs brottslighet, Àr det de sociala banden till skolan eller Àr det deras livsstilsrisk? Om bÄda Àr av betydelse, vilken av faktorerna Àr dÄ avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att bÄde livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse.

Bakgrund SmĂ„ företag Ă€r en stor del av det svenska nĂ€ringslivet, och trots att de stora svenska företagen utgör enbart 0,1 procent stĂ„r de för 40 procent av omsĂ€ttningen och de anstĂ€llda i det svenska nĂ€ringslivet. Det hĂ€r innebĂ€r stor konkurrenskraft gentemot de smĂ„ och medelstora företagen. Även EU engagerar sig i att öka de smĂ„ och medelstora företagens konkurrenskraft gentemot stora aktörer pĂ„ marknaden dĂ„ de pĂ„verkar marknadens ekonomiska tillvĂ€xt, innovation, sysselsĂ€ttning och sociala interaktion. Vi kan Ă€ven se svĂ„righeter för smĂ„ företag, som exempelvis ökad konkurrens genom globalisering, frĂ„n stora aktörer, e-handelsutveckling samt tillvĂ€xthinder. DĂ„ konkurserna inom handeln har ökat ser vi det som intressant att undersöka smĂ„ företagares konkurrenskraft pĂ„ den svenska detaljhandelsmarknaden.Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera faktorer för konkurrenskraft och analysera dess betydelse, samt belysa utvecklingsmöjligheter för smĂ„företag inom detaljhandeln pĂ„ den svenska marknaden.MetodArbetet utgĂ„r frĂ„n en deduktiv ansats dĂ€r en kvalitativ datainsamling har genomförts med utgĂ„ngs punkt i sekundĂ€rdata genom en litteraturstudie.

Åldrandet medför sociala förĂ€ndringar för Ă€ldre mĂ€nniskor. Förluster av roller och viktiga personer i den Ă€ldres liv samt fysiska förĂ€ndringar inverkar pĂ„ hur den Ă€ldre upplever sin sociala tillvaro. SamhĂ€llet har en skyldighet att erbjuda den Ă€ldre de verktyg som behövs för att uppnĂ„ vĂ€lbefinnande i Ă„ldrandet. För den Ă€ldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjĂ€nsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som pĂ„verkar den Ă€ldres upplevelser kring det sociala Ă„ldrandet inte innefattar nĂ„gra kollektiva upplevelser.

Fenomenet mÀn som Àr utsatta för partnervÄld har hittills inte Àgnats nÄgon störreuppmÀrksamhet varken i det sociala arbetet, i akademiska kretsar eller i media.Studien syftar till att undersöka vilken hjÀlp och vilket stöd mÀn som Àr utsatta förpartnervÄld ? bÄde i olikkönade och samkönade relationer ? kan erbjudas av nÄgra avsamhÀllets hjÀlpinstanser. I studien deltog representanter frÄn polis, akutsjukvÄrd,socialtjÀnst, mansjour, brottsofferjour och RFSL:s brottsofferjour, vilka valts utgenom ett strategiskt urval. Studien genomfördes enligt delphimetoden vilketmedförde att informanterna startade en diskussion och ett kunskapsutbyte medvarandra. Studien visar att det endast Àr informanten frÄn RFSL:s brottsofferjour somfrekvent möter mÀn som Àr utsatta för partnervÄld i sitt arbete.

Ungdomars hÀlsa pÄverkas av olika faktorer som den psykiska hÀlsan, övervikt, Àtstörningar och sjÀlvförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan Àr andra faktorer för att ungdomarna ska mÄ psykiskt bra. För att kunna vÀgleda ungdomar pÄ gymnasiet Àr det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn pÄ sin hÀlsa och vad de tycker Àr viktigt för att de ska mÄ bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hÀlsan. En systematisk litteraturstudie gjordes dÄ den ger en bild av forskningslÀget just nu.

Alzheimers sjukdom pÄverkar minnet och andra kognitiva funktioner. FörÀndringar som uppkommer pÄverkar personens möjlighet att arbeta, vardagen och sociala aktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom. I denna studie har narrativer frÄn tre kvinnor med tidig diagnos av Alzheimers sjukdom analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: att inte klara av det som förut var enkelt, att inte kunna vara en del av en gemenskap, att inte vara samma person lÀngre, att söka vÀrdighet och trygghet i tillvaron, att relationer fÄr större betydelse samt att vara tvungen att lÀra sig leva med sjukdomen.