Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan resurspreferens och social exkludering. Effekten av kön och resurspreferens pÄ upplevelse av social exkludering och livstillfredsstÀllelse studerades ocksÄ. Data samlades in genom enkÀter och totalt ingick 250 personer i studien frÄn bÄde offentlig och privat sektor i VÀstra Götalands LÀn. Resultaten visade att vad mÀnniskor önskar utbyta för resurser med andra i vardagen Àr individuellt och pÄverkar upplevelse av social exkludering samt livstillfredstÀllelse. MÀnniskor som efterstrÀvar kÀrlek, status och tjÀnster i relationer Àr de som upplever sig minst exkluderade och kÀnner ocksÄ hög livstillfredstÀllelse.

Insamlingsorganisationer anses ha flera anledningar till att efterstra?va la?ngsiktiga och lo?nsamma relationer med fo?retag. Att tilla?mpa relationsmarknadsfo?ring kan vara ett sa?tt att uppna? detta. Forskningen om relationsmarknadsfo?ring i kontexten av insamlingsorganisationer a?r da?remot begra?nsad.

Det har i alla tider förekommit diskussioner gÀllande skillnader pÄ mÀns och kvinnors egenskaper som ledare. Det pÄstÄs Àn idag att det finns kvinnliga respektive manliga ledarstilar, vilka skiljer sig frÄn varandra sett utifrÄn individernas beteenden.Studier visar pÄ att kvinnor som besitter ledande positioner inte bara fÄr slÄss mot karriÀrlystna mÀn, utan Àven mot stor del av den forskning som bedrivits inom omrÄdet som i mÄnga fall ger en starkt generaliserande bild över hur en kvinnlig ledare egentligen Àr. Detta leder mÄnga gÄnger till att kvinnor tvivlar pÄ sin roll som ledare och dÀrmed kÀnner ett utanförskap. Det förekommer i hierarkin dolda barriÀrer som hÄller kvinnor tillbaka i karriÀren och en sÄdan benÀmns som s.k. glastak i flera sammanhang.

Titel Sensing social media: En studie om sociala medier som informationskÀlla pÄen organisationFörfattare Johan LarssonHandledare Bengt JohanssonUppdragsgivare Current Model Quality, Volvo Personvagnar ABKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin Höstterminen 2013Sidantal 48 (exklusive bilaga)Antal ord 19 365Syfte Att undersöka och kartlÀgga Volvo Current Model Quality:s arbete med sociala medier idag och utifrÄn detta samt relevant teori och tidigare forskning ge förslag pÄ framtida arbete med sociala medier sominformationsintag.Metod Kvalitativ respondentintervjuMaterial Sex (6) intervjuer med individer anstÀllda vid Volvo Current Model Quality som till en högre grad anvÀnder sig av sociala medier i arbetet. Förinförskaffandet av övergripande information kring sociala medier pÄ Volvo Personvagnar AB och Volvo Personbilar AB utfördes ocksÄ fyra (4)informantintervjuer.Huvudresultat Sociala medier arbetas med till en högre grad av sex av trettioen anstÀllda inom ?Teknisk support och produktuppföljning?. Dessa sex individers arbete varierar i form och anvÀndningsomrÄdena som ses för sociala medier varierar ocksÄ stort. De sex individerna Àr innovators för sitt arbete med sociala medier och har sina egna förstÄelser för vad sociala medier Àr.

Vi har valt att titta pÄ hur E-sportmarknaden anvÀnder sig av sociala medier för att sprida sig ut bland medierna och nÄ befintliga och framtida anvÀndare. E-sport Àr ett begrepp som innefattar all typ av elektronisk sport. Dota2 och Starcraft 2 Àr tvÄ exempel pÄ spel dÀr E-sport Àr ett vinnande koncept. Vi har valt att skapa föreningen, Gruesome Gaming som ligger till grund för uppgiften för att kunna ta reda pÄ hur de sociala medierna fungerar i marknadsföringssyfte. MÀnniskors beteende pÄ Internet samt hur mÀnniskor hanterar marknadsföring pÄ Internet kommer upplysas nÀrmare i arbetets resultatkapitel.

Syftet med följande arbete Àr att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lÀrare samt visa pÄ relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende pÄ vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats dÄ vi utifrÄn intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nÄ en fördjupad förstÄelse. Sammanfattningsvis visar vÄra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lÀrares förmÄga till engagemang och empati.

Bakgrund: AnvÀndandet av Internet och kommunikationen via sociala medier harökat betydligt och för mÄnga mÀnniskor har det utvecklats till att blien del av vardagen. Detta gÀller Àven medarbetare pÄ ett företag. Företag och organisationer bör ha förstÄelse för och ta hÀnsyn till attsociala medier utgör en viktig kommunikationskanal och inse att deras medarbetare Àr representanter för företaget och fungerar som ambassadörer för varumÀrket.Syfte: Vi vill skapa djupare kunskap för hur sociala medier fungerar som en modern kommunikationskanal och hur det pÄverkar varumÀrken. Vi vill Àven skapa förstÄelse för eventuella motiv till att kontrolleramedarbetares anvÀndande av sociala medier och vilka komplikationer detta kan medföra, bÄde externt och internt.Metod: Uppsatsens ansats Àr abduktiv och vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod. UtifrÄn en semistrukturerad intervjuguide har vi intervjuat fempersoner pÄ olika företag.

Denna uppsats undersöker 12-stegsprogrammet som ett tillvÀgagÄngssÀtt för ÄterhÀmtning av missbruk. Genom ett flertal kvalitativa intervjuer med före detta missbrukare Àr syftet med studien att fÄ en ökad förstÄelse för ÄterhÀmtning av missbruk och gemenskapens vÀrde av ett deltagande i ett 12-stegsprogram och hur detta har hjÀlpt informanterna att bli drogfria.Slutsatsen Àr att informanterna upplever att 12-stegsprogrammet har varit av stor hjÀlp gÀllande processen mot drogfrihet och det sociala stödet frÄn programmet har bidragit till deras ÄterhÀmtning. .

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgÄrd som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter Äsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfÀlliga eller planerade. BostadsgÄrden som jag utgÄr ifrÄn i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, GÀvle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrÄn studier som gjorts om miljonprogramsomrÄden och av stadsrummet. Dessa anvÀnds i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgÄrdens förutsÀttningar.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur rapporteringen om registrerat partnerskap och könsneutralt Àktenskap i svensk dagspress sÄg ut under perioden 1 januari till 31 mars 1995 respektive 1 maj till 31 juli 2009. Genom att jÀmföra hur samkönade relationer, Àktenskap och familjebildning gestaltas i texterna under de bÄda tidsperioderna, har syftet varit att undersöka huruvida rapporteringen har förÀndrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. Studiens frÄgestÀllningar rör bland annat förekomsten av olika former av uttryck för diskursiv diskriminering i texterna samt andelen positiva/negativa uttalanden.Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och betraktar de dagliga medierna som betydelsefulla agenter nÀr det gÀller att befÀsta eller utmana diskurser om vad som betraktas som normalt avseende olika sociala grupper.341 artiklar i svensk dagspress har undersökts med hjÀlp av kvantitativ innehÄllsanalys. Tjugo artiklar har ocksÄ valts ut för en kritisk diskursanalys baserad pÄ Norman Faircloughs modell och Kristina Boréus typologi över diskursiv diskriminering.Resultatet visar att negativa uttalanden om samkönade relationer inte Àr lika vanliga 2009 som de var 1995, och att representationerna har förÀndrats i riktning mot en större mÄngfald nÀr det gÀller könsfördelning sÄvÀl som olika former av sexuell orientering. Samma mönster kan ses nÀr det gÀller negativ andrafiering och förslag som pekar mot negativ sÀrbehandling av samkönade par, vilka inte Àr lika vanliga 2009 som de var 1995.

Det samhÀlle vi lever i idag Àr pÄfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohÀlsa och mÄnga av dem har svÄrt för att anpassa sig sÄvÀl i hemmet som i skolan. Detta visar att Àven om det handlar om barn som lever i ett vÀlmÄende samhÀlle, Àr det mÄnga som inte har en bra uppvÀxt, vilket ger brister i barnets utveckling. FörskolelÀrare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har dÀrför oftast lÀtt att se om de mÄr bra eller inte. Barns hÀlsa kan pÄverkas av olika faktorer.

Hundar har genom historien anpassat sig till ett liv med mÀnniskan och har idag en viktig roll i vÄrt samhÀlle, bÄde som arbetsredskap och sÀllskapsdjur. Ett starkt band har bildats mellan mÀnniska och hund, generellt sett starkare Àn med vÄra andra husdjur. Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilka egenskaper hos hunden som gjort att den kommit sÄ nÀra mÀnniskan och hur de har uppkommit. Studier pekar pÄ att hundar har en stor kognitiv förmÄga, de har en förstÄelse för mÀnskligt beteende och kan tolka sociala signaler. De hÀr egenskaperna kan vara en anledning till att hunden fÄtt en sÄ stor roll i samhÀllet. Studier stödjer teorin om att detta antagligen uppkom under domesticeringen.

Syftet med denna studie Ă€r att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer pĂ„verkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever Ă„terhĂ€mtar sig frĂ„n stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte Ă€r enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt Ă€r brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem ? sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svĂ„righeter för eleverna att bemĂ€stra stressfyllda situationer.

Denna studie syftar till att förstÄ de före detta kriminellas problematik relaterat till stigmatiseringsprocessen. Studien vill bidra med en förstÄelse till hur före detta kriminella upplever den stigmatisering som finns i samhÀllet. FrÄgestÀllningarna bygger kring stigmatiseringsprocessen och behandlar omrÄden pÄ organisatorisk, social och teknisk nivÄ av denna process. Den organisatoriska nivÄn hanterar de samhÀlleliga organisationer som bidrar till utanförskapet. Den sociala nivÄn beskriver de sociala relationerna som Àr av betydelse för integreringen.

Syftet med studien var att undersöka socionomstudenters Äsikter gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer samt deras Äsikter om samhÀllets stödinsatser. Vidare ville vi ta reda pÄ i vilken grad studenterna ansÄg att utbildningen hade ökat deras kunskaper om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. En enkÀtundersökning genomfördes och respondenterna bestod av 57 socionomstudenter som studerade sista Äret pÄ en högskola i mellersta Sverige. Resultatet analyserades frÀmst utifrÄn könsmakt som teoretiskt perspektiv samt med hjÀlp av tidigare forskning i Àmnet. Resultatet visade att socionomstudenterna i mÄnga avseenden hade liknande Äsikter om vÄldets orsaker och samhÀllets stödinsatser.