Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av det sociala nÀtverket och dess betydelse för elever med svÄrigheter att klara matematikÀmnet pÄ grundskolan. I det sociala nÀtverket inbegrips konsekvenser av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat tvÄ manliga matematiklÀrare pÄ grundskolans högstadium. De har lÀmnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och förÀldrarnas utbildningsnivÄ samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolÄr Ätta inte uppnÄdde betyget godkÀnd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvÀrrat elevernas förmÄga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och fÄ förstÄelse för 16-Äriga tjejers erfarenheter av och tankar kring sociala kontakter pÄ den virtuella arenan. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn handlar om vilka erfarenheter unga tjejer har av sociala kontakter pÄ Internet, vilken betydelse dessa kontakter tillskrivs samt om tjejerna framstÀller sig pÄ olika sÀtt pÄ den virtuella arenan, och i sÄ fall hur. Empirin samlades in med hjÀlp av tvÄ fokusgruppsintervjuer med totalt 12 tjejer i 16-Ärs Älder. Fokusgrupperna genomfördes med elever frÄn en friskola i Göteborgs centrala delar. VÄra teoretiska utgÄngspunkter för analys av den insamlade empirin var Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Al Coopers teoretiska modell The Triple-A-Engine, vilken sedan utvecklades till modellen The Quin-A-Engine.

Den geografiska rörligheten i nedre Tornedalen under den senare undersökningsperioden avtog. Vilket stÄr i kontrast till den tidigare periodens resultat, dÀr relationer utanför regionen var den medst förekommande Àktenskapsvarianten. I övre Tornedalen Àr den geografiska rörliheten inte liga hÀmmad, hÀr sker det lika mÄnga Àktenskap inom regionen som det gör utanför regionen. De bÀgge regionerna har dÀremot en gemensam faktor, och det Àr att Àktenskapen inom den egna regionen var stadig bÄde före och efter grÀnsdragningen..

Relationen mellan spelare och system-styrda spelkaraktÀrer Àr viktig för spelupplevelsen (Freeman, 2004), men ignoreras alltför ofta. Detta examensarbete undersöker om denna relation kan stÀrkas med hjÀlp av smÄprat och ?conversational storytelling?. För att komma fram till ett svar definieras begrepp som dialog, smÄprat och relationer i bakgrunden. Vad som definierar en djup karaktÀr tas ocksÄ upp, eftersom djupa karaktÀrer krÀvs för att vÀcka emotionell respons hos spelare (Adams & Rollings, 2007).

Forskare har poÀngterat bristen av forskning inom omrÄdet för avslutande av kundrelationer och att det behövs mer forskning inom detta. DÀrför blev syftet med denna uppsats att identifiera varför relationer avslutas och hur processen för avslutande av relationer kan beskrivas. Undersökningen baserades pÄ tvÄ fallstudier, dÀr bÄda företagen Àr tillverkande företag inom trÀindustrin, med vilka vi genomförde semistrukturerade intervjuer. Anledningen till att vi valde att undersöka tillverkande företag var att pröva teorierna i en annan kontext, dÄ merparten av den tidigare forskningen hade gjorts pÄ tjÀnsteföretag. Slutsatserna vi kom kommit fram till i uppsats var att avslutandet av relationer kan ha mÄnga olika anledningar, men den vanligaste anledningen för vÄra fall var att företagen inte kunde leva upp till kundernas krav.

Detta Àr en kvalitativ uppsats om hur lÀrare ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier utifrÄn sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har Àven sett pÄ hur relationen mellan lÀrare och elever ser ut pÄ sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lÀrare pÄ en skola, utifrÄn dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar pÄ mitt syfte och problemstÀllning. Det har framgÄtt att informanterna fÄr svÄrare att vara privata i och med anvÀndandet av sociala medier som Facebook samt att de Àr restriktiva i sitt anvÀndande pÄ grund av pressen pÄ att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna separera pÄ privatlivet och yrkesrollen..

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett samhÀllsproblem som alltid har funnits och förekommer i alla samhÀllen. MÀn som misshandlar kvinnor kommer frÄn alla samhÀllsklasser och vÄldet utövas mot kvinnan bortsett frÄn hennes sociala stÀllning i samhÀllet. Det som kan variera mellan olika samhÀllen Àr orsakerna till misshandel, men konsekvenserna kan vara lika oavsett vilken etnisk bakgrund paret har. I denna studie undersöks och belyses hur förhÄllandet mellan mÀn och kvinnor som kommer frÄn arablÀnder pÄverkas efter det att kvinnan blivit utsatt för vÄld av mannen. Studien bygger pÄ intervjuer med vÄldsutsatta kvinnor och fÀngelsedömda mÀn, och visar att en del vÄldsutsatta kvinnor lÀmnar vÄldsmannen efter misshandeln medan andra kvinnor vÀljer att fortsÀtta förhÄllandet med vÄldsmannen efter avtjÀnat straff.

Jag studerade grupparbete i högre utbildning med en kvalitativ metod och sökte med hjÀlp av teori, tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, svar pÄ hur ett vÀlfungerande grupparbete Àr möjligt. Som frÀmsta teoretiker anvÀnde jag mig av Vygotskij, Freire, Scheff och Asplund. För att svara pÄ denna frÄga studerade jag hur grupparbete gÄr till, hur det pÄverkar studerandes lÀrande samt vilka kommunikationsmönster som uppstÄr under grupparbete som fÄr konsekvenser för lÀrandet. Jag intervjuade fem högskolestudenter. Min undersökning visade att man i grupparbete framför allt lÀr sig att arbeta i grupp.

Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera vilka utbildningsmÀssiga och organisatoriska förutsÀttningar som socialarbetarna upplever att det finns för att tillgodose stödbehoven för den som upplevt vÄld i en HBT-relation. Syftet Àr vidare att undersöka och analysera socialarbetarnas beskrivningar och förestÀllningar kring begreppen makt, normer och vÀrderingar kopplat till det praktiska arbetet med vÄld i HBT-relationer. Studien har en fenomenografisk ansats och bygger pÄ intervjuer med socialarbetare som arbetar med vÄld i nÀra relation. Maktperspektiv har anvÀnts som teoretisk referensram i studien. Av resultatet framkommer att bÄde de egna och samhÀllets normer och vÀrderingar har stor pÄverkan pÄ bemötandet i det praktiska arbetet.

Internet och den interaktiva webben Àr en naturlig del i dagens kommunikation. VarumÀrken mÄste vara dÀr konsumenterna Àr och allt mer Àr det online. Företag bör dra nytta av den interaktiva webben och dÀrigenom sociala medier vid uppbyggnaden av varumÀrket. Forskning har visat att det finns ett samband mellan sociala medier och varumÀrkesbyggnad. DÄ relationen mellan företag och konsument har studerats i olika kontexter och sammanhang har det visats att det finns möjligheter med sociala medier vid varumÀrkesbyggnad.

Tidigare forskning har visat att sociala medier Àr avgörande för informationsspridning i lÀnder med begrÀnsad yttrandefrihet, men ocksÄ att sociala medier kan vara svÄrtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att ÄskÄdliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade pÄ svenska journalisters anvÀndning och vÀrdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010.Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade pÄ följande fem specifika hÀndelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens Ärsdag (11 februari, 2010).VÄr analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de anvÀnde sociala medier som kÀllor i varierande utstrÀckning. Det var ocksÄ pÄtagligt att det skedde direkta kÀllhÀnvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgÄrd som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter Äsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfÀlliga eller planerade. BostadsgÄrden som jag utgÄr ifrÄn i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, GÀvle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrÄn studier som gjorts om miljonprogramsomrÄden och av stadsrummet. Dessa anvÀnds i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgÄrdens förutsÀttningar.

Det vi vill undersöka i denna studie Àr huruvida de nya moderna kommunikationsmetoderna kan hjÀlpa till att pÄverka sociala ÄtgÀrder som sociala rörelser. Det visar sig att de sociala rörelserna Àr nÀra kopplade till anvÀndningen av modern kommunikationsteknik sÄsom exempelvis mobiltelefoni och anvÀndning av internet, specifikt sociala nÀtverkssajter, nÀr vi studerar protesterna som pÄgÄr i bÄde Syrien, men Àven resten av arabvÀrlden under denna tidsperiod. Detta visades Àven nÀr vi genomförde vÄra observationer pÄ webbsidorna som mobiliserar dessa möten. Det resultatet vi fick fram var att de nya kommunikationsmetoderna och den nya utvecklade tekniken har bidragit till de kollektiva ÄtgÀrderna mellan individerna, inte minst i Syrien men Àven resten av arablÀnderna, om inte resten av hela vÀrlden. Dessa tekniska metoder har bidragit till informationsspridningen kring de pÄgÄende upploppen i Syrien dÀr de Àven har fÄtt större möjligheter att organisera, dokumentera, mobilisera och Àven rekrytera medlemmar till de sociala ÄtgÀrderna.