Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.

Detta kandidatarbete undersöker spelares relationer till virtuella karaktÀrer i digitala spel. Detta innefattar huruvida mÀnniskor kan etablera moraliskt sunda relationer till spelkaraktÀrer och i sÄ fall hur. Syftet Àr att fÄ bÀttre insikt i hur man kan anvÀnda karaktÀrer i digitala spel för att till exempel förstÀrka narrativt förbÀttra inlevelsen. Eller för att fÄ bÀttre förstÄelse för hur man fÄr spelkaraktÀrerna att fungera i sitt sammanhang. För att undersöka problemomrÄdet har mÀnniskors relationer till bland annat bÄde levande och mekaniska husdjur belysts och analyserats sÄ vÀl som olika vÀrldsuppfattningar och hur deras pÄverkan pÄ vÄr förmÄga att etablera relationer till virtuella karaktÀrer.

AbstraktSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsÀtts till internetanvÀndande tas frÄn sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvÀndande har nÄgon inverkan pÄ tillgÄngen till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillÀmpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvÀndande tar tid frÄn sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvÀndande kan ha en effekt gÀllande tillgÄngen pÄ socialt kapital. DÀremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgÄngen pÄ socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvÀndande.Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter..

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vilken betydelse sociala aktiviteter har för Àldre mÀnniskor.Metod: En litteraturstudie av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studierna artiklarna bygger pÄ har ett urval av socialt aktiva Àldre deltagare med fokus pÄ sociala aktiviteter ur ett deltagarperspektiv. I dataanalysen anvÀndes kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Sociala relationer, vidgade vyer, meningsfullhet, tillhörighet, delaktighet, sociala rutiner, livsberikande, tillföra nÄgot till andra, personlig utveckling och vÀlbefinnande.Slutsats: Sociala aktiviteter var betydelsefulla för deltagarna i studierna som utgör underlag för den hÀr studien. De bidrog till sociala relationer och vÀlbefinnande..

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera vad det finns för faktorer som pÄverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill Àven ta reda pÄ om lÀrare tycker att det Àr viktigt att upprÀtta goda sociala relationer bland elever och varför de i sÄ fall anser det viktigt. För att fÄ veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie dÀr jag intervjuat lÀrare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare Är. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som pÄverkar det sociala klimatet i elevgrupper bÄde positivt och negativt.

C-uppsatsen behandlar Ă€mnet Animal Assisted Therapy (AAT). Författarens Syfte Ă€r att ge en översikt av Arbetsformen AAT samt teoretisk och vetenskaplig bakgrund. Övergripande frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Kan husdjur/hundar anvĂ€ndas som medhjĂ€lpare i terapeutiskt arbete? Underliggande frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Vilka för- och nackdelar kan finnas med att anvĂ€nda husdjur/hundar som medhjĂ€lpare i terapeutiskt arbete?, Finns det vetenskaplig grund för att anvĂ€nda husdjur/hundar som medhjĂ€lpare i terapeutiskt arbete?, Vilka teorier ligger till grund för att anvĂ€nda husdjur/hundar som medhjĂ€lpare i terapeutiskt arbete?Metoden Ă€r en kvalitativ, explorativ och kombinatorisk översikt av material om AAT, bandet mellan djur och mĂ€nniska samt vetenskapliga resultat om detta.Teoretiskt anknyter uppsatsen till etologi. Författaren tar upp Darwins teori om det naturliga urvalet tillsammans med Lorenz teorier om instinkter och prĂ€gling, Bowlbys bindningsteori och Ainsworths teori om modern som barnets trygga bas.Uppsatsen behandlar hundens kvaliteter och fördelar som therapet (medhjĂ€lpare i terapi), nackdelar och fördelar med AAT som behandlingsform samt metoder för testning och trĂ€ning av therapets.Mina slutsatser pekar pĂ„ att AAT Ă€r ett bra alternativ och/eller komplement till andra terapeutiska behandlingsformer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad skolans personal uppfattar vara skolans sociala funktion. Vi har i vÄr studie kommit fram till att styrdokument, litteratur och forskning visar att skolans sociala funktion Àr en bÄde omfattande och viktig del i skolans vardagspraktik. Den berör aspekter som fostran, lÀrande och mÀnskliga relationer samt samverkan mellan hem, skola och elevhÀlsa. Detta stÀmmer till stor del överens med vad vÄra respondenters uppfattning och upplevelser gÀllande skolans sociala arbete. Men samtidigt uttrycker flera av respondenterna en osÀkerhet om vad den sociala funktionen innebÀr i praktiken, vad som stÄr i aktuella styrdokument, vad en social funktion kan eller ska innehÄlla och hur mycket tid det sociala arbetet fÄr ta irelation till de kunskapsmÄl som ska uppnÄs..

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anstÀlldas anvÀndande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anstÀllda anvÀnder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media anvÀnds, hur anstÀllda dÄ uppfattar sociala media som hjÀlp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkÀt samlades data in frÄn deltagarna (N = 27), vilka hÀrrörde frÄn tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervÀgande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för tvÄ av studiens tre hypoteser vad gÀller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och anvÀndande av sociala media, samt skillnader mellan anstÀlldas upplevelse av relationer till kollegor offline och anvÀndande av sociala media. DÀremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anstÀllda, beroende pÄ hur de ser pÄ kunskap, tar stöd frÄn relationer online och offline..

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anstÀlldas anvÀndande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anstÀllda anvÀnder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media anvÀnds, hur anstÀllda dÄ uppfattar sociala media som hjÀlp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkÀt samlades data in frÄn deltagarna (N = 27), vilka hÀrrörde frÄn tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervÀgande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för tvÄ av studiens tre hypoteser vad gÀller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och anvÀndande av sociala media, samt skillnader mellan anstÀlldas upplevelse av relationer till kollegor offline och anvÀndande av sociala media. DÀremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anstÀllda, beroende pÄ hur de ser pÄ kunskap, tar stöd frÄn relationer online och offline..

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tÀnker kring sociala relationer och sjÀlvförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det hÀr har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ?en skola för alla? innebÀr.

Bakgrund: Sociala relationer pÄ arbetsplatsen har en visad pÄverkan pÄ trivsel och vÀlbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar lÀngre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angÄende de sociala relationernas pÄverkan pÄ trivsel, vÀlmÄende och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta pÄverkar deras upplevelse pÄ arbetsplatsen. Metod: Det Àr en kvalitativ fallstudie med sju informanter, bÄde mÀn och kvinnor i Äldern 20 till 60 Är. Studien genomfördes pÄ ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen hade en stor pÄverkan pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande och arbetstillfredsstÀllelse.

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.