Internet har gett mÀnniskan helt nya möjligheter och former för att kommunicera. I början var nÀtet mer ett entydigt redskap, idag talar vi om virtuella gemenskaper och nÀtkulturer, sociala rum som inte finns fysiskt utan bara i sjÀlva kontakten mÀnniskor emellan.Denna studie undersöker om betydelsefulla och hÄllbara sociala relationer kan uppstÄ och utvecklas pÄ nÀtet, utifrÄn en teori om att detta Àr möjligt, och om dessa nÀtrelationer leder till en förskjutning i nÀtanvÀndarens sociala umgÀnge. Studien bygger pÄ en enkÀt som gjorts pÄ nÀtet hösten 2005, besvarad av 208 respondenter i ett sjÀlvselektivt urval. EnkÀten Àr huvudsakligen kvalitativ, dÄ det Àr de berÀttande svaren pÄ de öppna frÄgorna som till största delen utgör empiri i denna studie. Resultatet Àr inte representativt för nÀtanvÀndare i stort utan enbart som exempel pÄ hur nÀtanvÀndare kan anvÀnda nÀtet för social relationsreproduktion.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn e-kundlojalitetsbegreppet utvÀrdera hur vÀlgörenhetsorganisationer i dagslÀget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: VÄra metoder har bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och bestÄr av intervjuer med personal frÄn fyra olika vÀlgörenhetsorganisationer som Àr vÀl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehÄllsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. DÀrefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras pÄ vÀlgörenhetsorganisationer. Vidare gÄr vi sedan djupare in pÄ lojalitet respektive e-lojalitet för att visa pÄ hur dessa begrepp ska appliceras pÄ vÄr empiri.

Syftet med studien var att belysa och analysera förekomsten samt betydelsen av ytliga samtal för Àldre. Syftet var ocksÄ att undersöka vilken betydelse ytliga samtal kan ha i Àldres vardag och om det kan bidra till att skapa sociala gemenskaper. UtifrÄn syftet har studien haft följande frÄgestÀllningar: Hur kan ytliga samtal beskrivas och vad förmedlas i dessa samtal? Vilken betydelse har platsen för att skapa ytliga samtal? Hur kan ytliga samtal och platsen tillsammans bidra till att skapa sociala gemenskaper för Àldre? Studien har en kvalitativ ansats och den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten Àr kritisk realism. Det empiriska material Àr inhÀmtat pÄ en kommunalt driven lunchrestaurang.

Fokus pÄ denna uppsats Àr vÄld i lesbiska relationer och den omgivning som dessa individer möter i sin livssituation. Uppsatsen övergripande syfte Àr att se om vÄld i lesbiska relationer uppmÀrksammas respektive inte uppmÀrksammas av omgivningen samt vilka skÀl omgivningen anger. Uppsatsen som dels bygger pÄ aktionsforskning handlar om att undersökaren och informanten tillsammans försöker att lösa befintliga problem. Denna uppsats handlar dÀrför om att utveckla yrkeskunskaper om vÄld i lesbiska relationer för att kunna förbÀttra professionella fÀrdigheter. Undersökningen som har gjorts omsÀtts till en handlingsplan för att utveckla en förÀndring inom Àmnet vÄld i lesbiska relationer.

Syftet med studien Àr ÄskÄdliggöra hur myndigheter, publika medier och medmÀnniskor skriver om och talar kring mÀn som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer, att beskriva den verklighet som dessa mÀn befinner sig i och vad som behövs för att Ästadkomma en attitydförÀndring.Metoden baserades pÄ en narrativ analys utifrÄn vetenskapliga och populÀrvetenskapliga artiklar samt texter frÄn publika medier frÄn SocIndex och Google. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit bland annat normer gÀllande kön, jÀmstÀlldhet, konsekvenser av utsatthet för vÄld samt viktimologi. UtifrÄn det angivna syftet anser vi att narrativ analys Àr en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur sprÄket, ordval och hur individer framstÀlls och framstÀller sig sjÀlv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer. Kapitlet inleds med en genomgÄng av de dominerande attityderna, vilka Àr att mÀn inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan fÄ för negativa konsekvenser för vÄldsutsatta mÀn och avslutningsvis presenteras att dessa mÀn bör inkluderas i jÀmstÀlldhetsarbetet för att nyansera instÀllningen kring vÄld i nÀra relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrÄn resultatet.

Sveriges missbruksproblematik Àr idag avsevÀrd och vÀxande. Studier och utredningar har visat att allt fler individer undviker att söka hjÀlp för missbruksproblem. Det uppfattas inte bara finnas hinder för att blir missbruksfri utan ocksÄ för att söka hjÀlp inom missbruksvÄrden. Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlare inom olika verksamheter uppfattar att substansmissbruk utvecklas och vilka hinder som uppstÄr i behandlingsprocessen. Syftet var Àven att undersöka hur det i Sverige idag arbetas för att motverka substansmissbruk.

Kritik Àr ett begrepp som inte har fÄtt lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den hÀr studien visar pÄ dess betydelse för relationer mellan lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtifrÄn teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krÀvs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den hÀr studien hittat en del saker som Àr relevanta nÀr det gÀller hur personer förhÄller sig till kritik, exempelvis pÄ vilket sÀtt den bör framföras och tas emot.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn e-kundlojalitetsbegreppet utvÀrdera hur vÀlgörenhetsorganisationer i dagslÀget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: VÄra metoder har bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och bestÄr av intervjuer med personal frÄn fyra olika vÀlgörenhetsorganisationer som Àr vÀl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehÄllsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. DÀrefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras pÄ vÀlgörenhetsorganisationer. Vidare gÄr vi sedan djupare in pÄ lojalitet respektive e-lojalitet för att visa pÄ hur dessa begrepp ska appliceras pÄ vÄr empiri. Avsnittet avslutas sedan med en egen modell som ska anvÀndas för att analysera empirin. Slutsats: För att förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier krÀvs att vÀlgörenhetsorganisationerna lÀgger mer kapacitet pÄ underhÄll av relationer, lÄngsiktigt fokus och tvÄvÀgskommunikation. Vidare behövs Àven mer arbete kring att skapa psykologiska band till följarna liksom att organisationerna bör se över vilka sociala medier de vÀljer att vara mest aktiva pÄ.

AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det Àr viktigt för unga mÀnniskor att synas i sociala medier. Jag har studerat pÄ vilket sÀtt de kommunicerar och hur stor vikt de lÀgger vid textskapande pÄ nÀtet i interaktion med andra. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver unga mÀnniskor att de tÀnker kring huruvida det Àr viktigt att synas i sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid.  De veckolÄnga uppdragen var utformade sÄ att de antingen skulle hÄlla sig helt borta frÄn att vara synliga pÄ sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas pÄ sociala medier, pÄ sÄ mÄnga sÀtt som möjligt.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer beskriva upplevelser och erfarenheter av medierad social interaktion pÄ Internet för klienter pÄ behandlingshem för missbrukare. Vi ville undersöka hur detta pÄverkar klienternas möjligheter att förÀndra sina liv, identitetsskapande och sociala relationer. Vi genomförde enskilda intervjuer med tre personer som jobbar pÄ ett behandlingshem dÀr klienterna har fri tillgÄng till Internet och med en klient pÄ samma behandlingshem, samt gruppintervjuer med sammanlagt sju personer som hade varierande erfarenhet av behandlingshem.Resultatet visar en allmÀn negativ syn pÄ medierad social interaktion under behandlingstiden. Den största risken som lyfts fram under intervjuerna Àr att Internet försvÄrar för klienterna att bryta med missbruksvÀrlden. Kontakt med vÀnner och bekanta i missbruksvÀrlden kan leda till att klienten avbryter sin behandling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter mÀn som brukar vÄld i nÀra relationer. Vidare vad det finns för hjÀlp och stöd för dessa mÀn. UtifrÄn en kvalitativ metod och hermeneutisk utgÄngspunkt har vi intervjuat professionella pÄ tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att mÀn som brukar vÄld i nÀra relationer Àr en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrÄgan efter insatser Àr stora.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sociala faktorer pÄverkar unga mÀn att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhÄllanden, umgÀngeskrets och sysselsÀttning. Studien prÀglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan anvÀnts för att analysera datamaterialet Àr social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrÄn Richard K. Moule Jr., Scott H.

Resebranschen Àr en marknad som speglas av hÄrd konkurrens och en marknad dÀr synlighet och tillgÀnglighet Àr en avgörande faktor. Under de senaste Ären har resebranschen stÄtt inför en del förÀndringar nÀr det kommer till hur resorna sÀljs. I dagens lÀge sÀljer resebyrÄer fler biljetter online Àn vad de gör i sina fysiska butiker och möjligheten att anvÀnda sociala medier i marknadsföringen har uppstÄtt.Med hjÀlp av sociala medier skapas ett möte mellan resebyrÄerna och konsumenterna och de kan skapa relationer via Internet. Med den rÄdande utvecklingen ses tydliga mönster pÄ hur fler företag inom resebranschen börjar satsa resurser pÄ att utveckla och anvÀnda sociala medier i sin marknadsföring. Denna uppsats undersöker, och jÀmför hur och varför resebyrÄerna Ving, Apollo och Fritidsresor anvÀnder sig av sociala medier i sin marknadsföring.

Vad sÀger litteraturen samt barn sjÀlva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vÀnskap och vilka kÀnslor finns med nÀr barn leker? Vi tycker det Àr intressant och kommer att belysa detta utifrÄn vÄr problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i Äldrarna fyra och fem Är. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken Àr för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna Àr för barn. VÄra teoretiska grunder vilar pÄ Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.