SammanfattningSociala medier va?xer som marknadsfo?ringsverktyg och det a?r enligt forskare ett utma?rkt sa?tt fo?r fo?retag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomfo?rts de senaste a?ren och det finns fortfarande ett stort intresse inom a?mnet. Det vi har valt att underso?ka a?r hur fo?retag idag anva?nder sig av sociala medier i sitt marknadsfo?ringsarbete, vi har a?ven valt att ja?mfo?ra tva? olika branscher fo?r att uto?ka kunskapen inom det redan utforskade omra?det.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken syn pedagogerna har på bilderböckers betydelse för barns muntliga språkutveckling. Vi vill undersöka om pedagogerna på förskolan anser att de genom bilderböcker främjar barns språkutveckling och hur de i så fall går tillväga. Vi vill även undersöka om deras uppfattning om sitt arbetssätt stämmer överens med förskolans uppdrag. Undersökningen genomfördes i form av enkäter som lämnades ut till 20 olika förskoleavdelningar med barn i åldern tre till fem år. Undersökningen visade att bilderböcker används på samtliga avdelningar.

Denna uppsats är skriven på uppdrag av Peter Hellman, Senior Adviser på Hellman & Partners. Uppsatsen avser att visa att med hjälp av sociala medier som marknadsföringsverktyg kan företag interagera med kunden på ett nytt revolutionerande sätt. Dock är det långt ifrån alla turistföretag som insett potentialen med att använda sig av sociala medier i sin marknadsföring.Med vår undersökning hoppas vi kunna bidra till en djupare förståelse om varför turistföretag använder sig av sociala medier och på vilket sätt. Det finns mycket forskning om sociala medier som marknadsförings- och kommunikationskanal men det råder fortfarande brist på forskning om hur turistföretag kan utnyttja kanalen till sin fördel.Vi inledde undersökningen med att göra en litteraturstudie där vi studerade resultat av tidigare forskning. För att uppfylla syftet med undersökningen har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt och utfört fyra intervjuer med hotell och researrangörer.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva på vilka sätt leken bidrar till barnets sociala utveckling. Vi ville se hur barnet tog initiativ till kontakt och kommunikation i leken, hur barnet samspelade med andra i leken, samt hur barnet agerade och kommunicerade i situationer som fordrade empati och sympati och som påverkade osämja och vänskap i leken. Studien har varit av kvalitativ karaktär där två olika metoder har använts: observationer och intervjuer. Vår undersökning gjordes utifrån barnens perspektiv där undersökningsgruppen bestod av åtta barn i åldrarna 4-6 år. Vi sammanställde observationerna och intervjuerna i tabeller och analyserade dess likheter och skillnader.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt en jourhemsplacering påverkar ungdomars självbild. I studien har en teori gällande avvikelse använts, samt symbolisk interaktionism. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som typ av datainsamling och resultatet visar att det sociala sammanhanget är av stor betydelse i ungdomars skapande av sin självbild. Ungdomarna i studien upplever känslor av avvikelse och de upplever att en jourhemsplacering bryter mot den sociala normen som finns i samhället idag. Denna avvikelse upplevs på olika sätt och i olika hög grad beroende på hur deras erfarenheter av jourhemsplaceringen ser ut.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga bildandet av Dalarnas mejeriförening med hjälp avfrågeställningar angående hur, varför och av vilka personer föreningen skapades samt hurorganisationen Dalarnas mejeriförening kan tolkas med teorier om sociala rörelser och sociala nätverk. Undersökningen baserar sig på källmaterial från Dalarnas mejeriförening ochKopparbergs läns hushållningssällskap. Resultatet av undersökningen är att Dalarnasmejeriförening kan anses vara en social rörelse som bildades för att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejeriförening implementerade en omorganisering ilinje med den kooperationsteoretiska rörelseteorin. Rörelsens organisation var baserad på enregelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rörelseideologin på envärdeorienterad tolkning av desamma.

Bakgrund: Det sociala stödets inverkan på barn och ungdomars idrottsutövande är en betydelsefull faktor i strävan att uppnå inte bara goda idrottsresultat utan även en allmän positiv utveckling av fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt välbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utforska det sociala stödets inverkan på barn och ungdomars idrottsutövande. Design: Litteraturstudie. Metod: Författarna har använt sig av databaser och elektroniska tidskrifter för att samla in vetenskapliga artiklar på engelska. Elva artiklar valdes ut.

Bakgrund: Lärare talar gärna om sin praktik och söker en form för dessa samtal. Pedagogik och retorik har en lång och till viss del gemensam historia. Går det att sammanföra dessa traditioner och redskap? En grupp ämneslärare på gymnasiet deltar i ett samtalsseminarium där det ingår en kurs i praktisk retorik. Mötena följs upp i en intervju.Syfte: Att höra vad lärarna i en intervju säger om sin klassrumspraktik och se hur några retoriska begrepp fungerar i ett pedagogiskt samtal.

Laryngectomi är ett stort ingrepp som påverkar patientens kroppsliga, sociala ochpersonliga funktioner och påverkar många aspekter av deras livskvalitet. Derasandning, tal, luktsinne, sväljningsförmåga och utseende påverkas. Somlaryngectomerad får patienten ta ansvar för och utföra en mängd egenvård. Undervårdtiden måste de få kunskaper och stöd av sjuksköterskan för att lära sig att utföraegenvården. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva laryngectomeradepatienters livskvalitet och att belysa sjuksköterskans möjligheter att stödja patienteni processen att bli självständig i sin egenvård.

Kommunikation är en central del i människans liv och har under de senaste århundradena genomgått stora teknologiska förändringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fått konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. Nöjesvärdet hos de offentliga personerna har gjort att de fått ett stort utrymme i traditionella såväl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga personer förhåller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.

Studien syfte är att söka reda på hur våldsutsatta kvinnor använder samt håller en social interaktion via sociala medier, främst facebook. Det finns även en avsikt att söka reda på hur anställda på kvinnojourer beskriver användandet av sociala medier. Genom fem semistrukturerade samtalsintervjuer har resultatet visat att det finns ett behov för kvinnor utsatta för våld att använda sig av sociala medier. Framförallt vad gäller kontakten med de nätverk som de annars kan bli isolerade ifrån under tiden som de lever i förtyck och tiden efter, när många upplever sig som väldigt isolerade. Det finns en bristande kunskap kring användandet av sociala medier och det säkerhetstänkande som behövs för att använda detta nya sätt att kommunicera vilket visat sig i de intervjuer som genomförts.

Detta kandidatarbete underso?ker om det ga?r att beha?lla den sociala aspekten da? man digitaliserar ett sa?llskapsspel. Fo?r att underso?ka problemomra?det skapades ett spelkoncept utifra?n de teorier och slutsatser vi fa?tt fram genom litteraturstudier. Spelkonceptet testades pa? respondenter som eftera?t intervjuades.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare använder sig av individualisering och IUP. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer där fyra olika pedagoger från tre olika kommuner fick komma till tals och skildra sin syn på individualisering och IUP utifrån sin verklighet i skolan. Resultatet visar att metoderna för individualisering är många men att de huvudsakligen domineras av nivågruppering..

Syftet med denna explorativa studie är att undersöka hur socialtjänsten förhåller sig till sociala medier. Detta görs genom socialsekreterarnas åsikter. Våra frågeställningar handlar om vilka erfarenheter socialsekreterarna har kring att använda det i sitt arbete samt hur man anser att socialtjänsten hanterar frågan. Vår metod är kvalitativ och består av dels traditionella intervjuer och dels av intervjuer via e- post. De flesta informanter har erfarenheter kring att använda sig av sociala medier i sitt arbete eller har erfarenheter av kollegor som har gjort det.

Sociala medier har fått en allt större roll i det svenska samhället och användarantalet ökar ständigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lättillgänglig genom exempelvis smarta telefoner har sättet som kommunikation idag sker på fått nya dimensioner. Privatlivet har således börjat gå in i arbetslivet och tvärtom, vilket har lett till att gränsen blivit otydlig och svårdefinierad. Vad arbetstagare får uttrycka i sociala medier är omdiskuterat och åsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer går isär. Den grundläggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskränks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och även rätten att kritisera arbetsgivaren begränsas.