Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur användare av sociala medier förhåller sig till, och varför de väljer att följa företagssidor i sociala medier, vad de förväntar sig av dem samt hur de upplever företagens ständiga närvaro. Vi har undersökt detta utifrån en kvalitativ ansats och har använt fokusgrupper för att samla in studiens empiriska material. Fokusgruppsintervjuerna är semistrukturerade då detta anses vara lämpligt för att fånga in så mycket som möjligt av ämnet samtidigt som deltagarna får möjlighet att diskutera fritt. Det teoretiska ramverk som används i denna studie omfattar konsumentattityder, konsumentbeteende, skapande av image genom varumärken och word of mouth i sociala medier.Våra resultat visar att de största anledningarna till att deltagarna följer företag i sociala medier är för att få tillgång till information och inspiration samt ta del av underhållning. Majoriteten av deltagarna följer även företag för att få någonting tillbaka i form av tjänster, rabatter eller erbjudanden.

Varför företag väljer att hållbarhetsredovisa beror bland annat på att olika intressenter efterfrågar det. Redovisningen kan även underlätta både den interna och den externa kommunikationen gällandet hållbarhetsarbetet. Enligt en undersökning av revisionsbyrån KPMG från 2013 bör företag fokusera på hållbarhetsredovisningens kvalité och hur de relevanta målgrupperna ska nås. För att uppnå en hög kvalité bör hållbarhetsredovisningen göra transparent en sammanhängande process av företagets visioner, strukturer, aktiviteter samt resultat, för varje område i hållbarhetsarbetet. När kvalitén på hållbarhetsredovisningar uppskattades i KPMG:s undersökning tillhörde handels- samt detaljhandelsföretag en av de tre branscher som fick lägst betyg samtidigt som svenska företag erhöll högt betyg i jämförelse med internationella företag.

Syftet med studien är att utgå ifrån barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten på fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet på fritidshemmet i förhållande till olika relationer, samt till barns självförtroende, självkänsla och social kompetens. Litteraturgenomgången kommer presentera olika aspekter som är viktiga för att nå den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgå ifrån och studiens deltagare är flickor och pojkar i årskurs ett från två olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen känner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslärare på fritidshemmet och utifrån detta kan självkänslan och självförtroendet främjas.

Barns sociala samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Den ökade välfärden har lett till en ökad konsumtion och fler valmöjligheter för den enskilde individen. Konsumenten måste idag göra allt flera överväganden med avseende på olika aspekter då en produkt ska köpas. I ljuset av den allt mer globaliserade marknaden med större utbud av utländska produkter har ett särskilt attribut kommit att få större uppmärksamhet, nämligen ursprungsland. Ursprungsland har studerats av forskare sedan 1960-talet men fortfarande finns kunskapsluckor att fylla. Syftet med denna studie är att öka kunskapen för vad som ligger till grund för konsumentens attityd till ursprungsland.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Enheten för skärtillverkning på Sandvik Coromant i Gimo ansvarar bland annat för nytillverkningen av pressverktyg. Avdelningen som gör detta är GHB5. Kunden för pressverktyg är pressverktygsförrådet på Sandvik Coromant i Gimo samt andra produktionsenheter inom Sandvikkoncernen. Pressverktyg fördelas in i två system; det gamla och det nya. I rapporten studeras det nyare pressverktygssystemet vars efterfrågan förväntas öka i framtiden.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, där fritidshemmet ingår, ska utifrån läroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den här studien avgränsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning så tas flera faktorer upp som kan främja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i årskurs 3 från två fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer får utrymme och praktiseras på fritidshemmet.

Syrefattiga förhållanden från översvämningar uppstår tillfälligt i hårdgjorda stadsmiljöer och hotar trädens tillväxt och överlevnad. Under perioder av syrefattiga förhållanden uppstår skador på trädets rotsystem och viktiga biologiska processer som fotosyntes och respiration hämmas. Träd som växer naturligt i flodslätter lever under liknande förhållanden med periodiska översvämningar och stundtals syrefattiga miljöer. Genom att utveckla morfologiska och fysiologiska strategier kan översvämningstoleranta trädarter i flodslätter överleva de syrefattiga förhållandena. Betydande strategier inkluderar aerenchyma vävnader, adventiva rötter, förstorade lenticeller eller klyvöppningar och biokemiska mekanismer.

Vår uppsats strävar efter att beskriva turisters motivations- och identitetskapande med hjälp av det sociala mediet Facebook. Facebook är idag det största sociala nätverket och unga vuxna är de mest frekventa användarna. Vi kommer således i vår uppsats gå in på en djupare diskussion om deras använde av Facebook vid resande med hjälp av information insamlad genom personliga intervjuer samt litteratur. De intervjuade bestod av svenska unga vuxna i åldrarna 18-25 år. Den specifika åldersgruppen valdes eftersom de tillhör den största användargruppen på Facebook.

Syfte: Att nå förståelse för relationen mellan en byrå och en kund genom att analysera föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.Frågeställningar: Vilken roll spelar föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrå, framförallt gällande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad på intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att föreställningen om reklambyråer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sätt för byrån att erövra status och anseende på fältet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har även funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrån sitter på en inte oansenlig indirekt makt genom att välja vad som presenteras för kunden.

I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemställningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mäta social hållbarhet och jämställa dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi står inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rådande bostadsbristen och urbaniseringen, detta kräver att vi vågar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvärdera, mäta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller måste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser är ?omätbara??Hållbarhet som begrepp har många gånger avfärdats för att vara allt för öppet och vitt. Därför krävs det metoder för att definiera hållbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet.

Föreliggande studie inriktar sig på hur jag som student i en viss kulturell och social struktur påverkas inlärningsmässigt och uttrycksmässigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö där andra kulturella och sociala strukturer är normativa. Studien är etnografiskt inspirerad och utgår från en statisk-dynamisk analysteknik där videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, både negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmässiga utveckling och beskriver också hur dessa aktiviteter förändras under studiernas gång. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna är främst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskänslor låg till grund för min personliga utveckling.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Malmö stad arbetar med city branding och argumentera för att city branding kan användas som verktyg för att tillvarata resurser i staden. Analysen sker utifrån teori kring city branding och platsmarknadsföring. Jag använder mig också utav teori kring entreprenörsstaden då jag menar att den tillväxtkultur som entreprenörsstaden präglas av ger viktiga ledtrådar till vilka prioriteringar som görs i stadens varumärkesarbete. Mitt empiriska material består av intervjuer och strategidokument för Malmö stad. Jag försöker finna svar på hur brandingstrategierna för Malmö formas samt om och i så fall hur, staden verkar för att befintliga sociala och kulturella värden inkorporeras i varumärket Malmö.

Syftet med vår studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och på så vis skapar en gräns mellan ?oss och de andra?. Metoden för vår studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. Vårt resultat visar att texten i programmet påverkar och konstruerar sociala kategorier som är avgörande för människors sociala positioner och tillgång till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger på en social och nationell likhet som skapar social ojämlikhet.