Bakgrund: Antalet äldre i världen ökar. Med ålderdomen minskar ofta det sociala nätverket och många äldre känner sig ofta ensamma. Detta påverkar den hälsorelaterade livskvalitén negativt. För att kunna upprätthålla en balans mellan hälsa och ohälsa är känslan av sammanhang (KASAM) en viktig faktor enligt Antonovsky. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer i det sociala nätverket som påverkar upplevelser av hälsorelaterad livskvalité hos äldre.

Multipel skleros är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet och det lev´der ofta till förlamningssymtom. Det är fler kvinnor än män som drabbas och det finns en stor utbredning av sjukdomen i de tempererade klimatzonerna. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som har olika betydelse för olika personer. Det innefattar personers fysiska och psykiska hälsa, personliga övertygelser, sociala relationeroch grad av självständighet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som påverkar personers upplevelse av livskvalitet vid multipel skleros.

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. I Sverige är vart femte barn i yngre skolåldern överviktig och fem procent utav dem är feta. Det är därför viktigt att veta hur stor påverkan föräldrar har på barns matvanor och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur föräldrar påverkar barns matvanor och fysiska aktivitet.Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna (n=22) har analyserats och kvalitetsgranskats för att få fram ett så relevant resultat som möjligt. Dataanalys gjordes på artiklarna och dem var publicerade mellan 2009-2014.Resultat: Resultatet är redovisat i fyra temaområden om hur föräldrar påverkar sina barn och de områdena är föräldrars livsstil, föräldrars kunskap, föräldrars stöd och föräldrars regler och kontroll i hemmiljön.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den sociala miljön på olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön är en miljö som i denna uppsats består av den fysiska miljön på en plats, människors interaktion med denna fysiska miljö, men också människors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vänt oss till högstadieelever i årskurs sju och nio på en F-9 (från förskola till årskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige.I detta examensarbete har vi valt att använda en visuell metod, kallad fotoelicitering där eleverna fått fotografera med hjälp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt.Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön på en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar på att erfarenheterna av en plats beror på situation och vilka människor som vistas på platsen samtidigt.

I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt..

Studiens syfte är att granska två fysiska klassrumsmiljöers artefakter och utifrån dessa konstruera meningsfulla teman för att tala om klassrumsmiljöer. Den fysiska miljön förstås i denna studie uttrycka mer än bara dess fysiska funktion; som en vidare analytisk ansats förstås artefakterna och de konstruerade temana ingå i en mer övergripande skoldiskurs som producerar vissa specifika kunskaper och maktrelationer i skolkontexten. Kunskaperna kan tänkas återskapa vissa sociala utfall och reproducerar institutionen skolans ställning i samhället. Våra frågeställningar lyder: ?Hur är klassrummen utformade? Vad kan olika artefakter uttrycka om skolans sociala liv? Vilka likheter och skillnader finns mellan de båda klassrumsmiljöerna??.

Syftet med denna undersökning var att erhålla ökad förståelse för ett antal gymnasieungdomars upplevelser av sociala nätverk och hur dessa väljer att framställa sig själva på nätverken. Vi ämnade även undersöka konsekvenserna av den självframställan som sker, med fokus på hur ungdomarna själva påverkas.Frågeställningarna vi utgick ifrån var: vilka normer finns för hur man bör framstå på de sociala nätverken? Hur beskriver ungdomarna att de framställer sig själva på de sociala nätverken och hur anpassas självframställan utefter de normer som finns och den respons som de får? Hur underlättar och försvårar nätverksarenan, i jämförelse med den fysiska verkligheten, ungdomarnas möjligheter att framställa sig själva på önskvärt sätt? Samt hur påverkas ungdomars syn på sig själva av de framställningar som görs och den respons som de får? Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi valt att samla in vår empiri genom att utföra fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp. Vi har utgått från de symboliska interaktionisterna Charles Cooleys, George Herbert Meads samt Erving Goffmans tankar och begrepp för att analysera vårt resultat. Resultat av vår studie påvisar att det är relativt lätt ?att skräddarsy sig själv?, att framstå som den man vill framstå som, på de sociala nätverken i jämförelse med vad detta är i den fysiska verkligheten.

Arbetet som behandlare kan vara påfrestande då behandlaren ständigt möter klienter. Således kan en behandlare utsättas för både psykiska och fysiska risker som eventuellt kan påverka behandlarens arbetsmotivation.Syftet med detta examensarbete är att utifrån behandlarens egna upplevelser få en djupare kunskap om behandlarens arbetsmotivation och om faktorer som påverkar motivationen i arbetet. Studier har visat att faktorer som högt engagemang och en känsla av att de, som behandlare, har möjligheten att göra en avgörande insats i klienters liv är viktiga i relation till arbetsmotivation. Faktorer som utmaningar, varierande arbetsuppgifter, relation till arbetsgruppen och klienter samt vikten av ledningens styrning framhävs i uppsatsen som andra viktiga motivationsfaktorer.Uppsatsen bygger på tre teorier; Herzbergs two-factor theory, social kognitiv teori och Self determinationsteorin. Intervjuerna genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervju.Resultatet visade att behandlarna har en hög inre motivation till sitt arbete.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur 20 Svenska klädföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsättningar som krävs av företagen för ett framgångsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsättningar i klädföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill säga vilken ambition och vilka ställningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klädföretagens ambitioner och ställningstaganden gällande deras CSR-arbete innebär sett utifrån ett intressentperspektiv.Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömässiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stå till svars för sin samhällspåverkan och deras sociala ansvar ska sträcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nå ett framgångsrikt arbete med frågor kring CSR krävs att de identifierar ansvarsområden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter.

Syftet med uppsatsen var att undersöka synskadade personers upplevelser av hur den fysiska miljön påverkar val och utförande av fritidsaktiviteter. Fyra synskadade personer i arbetsför ålder deltog i studien. Intervjuer utan standardiserat frågeformulär användes som metod. Materialet klassificerades först utifrån de fyra miljöer som beskrivs i Canadian Model of Occupational Performance (CMOP). Där efter klassificerades materialet utifrån indelningen av fritidsaktiviteter enligt Canadian Occupational Performance Measure (COPM).

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Kollektiv styrka baseras på sammanhållningen och viljan hos invånarna att ingripa för bostadsområdets säkerhet. Viljan att ingripa påverkas av denna ömsesidiga tillit och de förväntningarna på att ingripa som delas inom området. Detta arbete är en kvantitativ studie baserat på enkäter från 691 respondenter som besvarat frågan ?Vad är bra respektive dåligt med ditt bostadsområde??. Denna fråga har undersökts för att ta reda på hur den individuellt upplevda kollektiva styrkan påverkar vilka positiva och negativa faktorer man ser hos sitt bostadsområde.

I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt..

Stress är ett aktuellt och diskuterat ämne i dagens samhälle. En orsak till detta kan vara den ökade ohälsan som bland annat orsakas av det moderna livets snabba förändringar och höga krav. Uppsatsen syfte var att undersöka upplevelsen av stress hos studenter vid Luleå tekniska universitet, kartlägga skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter samt synliggöra upplevda stressrelaterade symtom. Faktorer som bland annat kartlagts är upplevda livssituationer, sociala förhållanden, ekonomi och framtid. Alla delar i en människas liv samspelar med hur hon mår, därför är det svårt att ta ut människan ur sitt sammanhang.