I en tid där allt fler människor bosätter sig i städer har syftet med denna studie varit att undersöka människors gränsdragningar i det urbana och framför allt vilka gränsteknologier som omgärdar det egna bostadsområdet. För att besvara studiens frågeställningar har Charles Tillys (2004) teori om beständig ojämlikhet och Richard Sennetts (2008) teori om sökandet efter gemenskap i den moderna staden varit givande utgångspunkter. Det fall som studerats är Täby kommun norr om Stockholm och i ett vidare syfte har gränsdragningar i kommunen med hjälp av Blakely & Snyders (1997) teori om Gated Communities jämförts med inhägnade bostadsområdens fysiska murar. Genomförandet har utgjorts av kvalitativa samtalsintervjuer i kombination med en observation på plats vilket lett fram till resultatet att det finns både enande och åtskiljande faktorer som omgärdar Täby. Fysiska gränser har visat sig vara det geografiska avståndet och upplåtelseformer och socialt har viljan av att bo nära familjen visat sig vara en stark faktor till att sociala flyttmönster både skapas och upprätthålls.

Denna studie granskar, genom en diskursivt orienterad analys, förhållandet mellan Malmös köpcenterutveckling och social hållbarhet. Vi ämnar fördjupa förståelsen för hur köpcentret Emporias egenskaper såsom utformning, marknadsföring och lokalisering kan inverka på stadens invånare och identitet. Mot bakgrund av den debatt som förs kring köpcenterutvecklingens fysiska inverkan på stadskärnan, som har en särskild ställning i den postindustriella stadsutvecklingen, är avsikten att rikta ett större fokus mot köpcenterutvecklingens möjliga inverkan på sociala aspekter. Studien belyser frågor som kan fungera vägledande vid förekomst av framtida sociala konsekvensbedömningar av fysiska investeringar..

Introduktion: Den fysiska miljön är ständigt närvarande och kan påverka kroppen både fysiologisktoch psykologiskt genom vad vi tar in och tolkar genom våra sinnen. Vårdmiljön skallfrämja handlingar av omsorg. Det är sjuksköterskan ansvar att utveckla en god vårdmiljö samtvärna om de estetiska aspekterna i vårdmiljön.Syfte: Att undersöka hur patienterna upplever den fysiska vårdmiljön på avdelningar och vilkaeffekter dessa upplevelser ger hos patienterna.Metod: En litteraturöversikt har gjorts med hjälp av innehållsanalys för att se på skillnaderoch likheter i patientens upplevelse av vårdmiljö samt vilka effekter detta har gett patienterna.Resultat: Den fysiska utformningen av vårdmiljön påverkar patienternas trivsel, integritet,bekvämlighet och den sociala interaktionen med andra människor. Natur, möjligheter till tidsfördriv,ljudnivå, färg och ljus samt konst och växter påverkar patienternas upplevelse ochframförallt deras välbefinnande.Slutsats: Den fysiska vårdmiljön påverkar patientens upplevelser positiv eller negativt beroendepå hur den upplevs av patienterna. Upplevelsen av den fysiska vårdmiljön är subjektivoch varierar från individ till individ även om vissa likheter finns.

Bakgrund: Koloskopi utförs i diagnostiskt syfte, vid uppföljningar av olika tarmsjukdomar och i behandlande syfte. I och med ökad livslängd, fler cancerfall och utökad screeningsverksamhet kommer antalet koloskopiundersökningar att öka.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar patientens situation vid koloskopiundersökning.Metod: I denna litteraturstudie har nio kvantitativa och en två-fas studie granskats och analyserats. Sökningarna av artiklarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Även manuell sökning genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och fyra underliggande subkategorier. Fysiska och psykiska faktorer; Smärta och obehag, Oro.

Att få en stomi är för många en enorm livsomställning som i många fall leder till sociala, fysiska och psykiska svårigheter. Denna litteraturstudie syftar till att belysa hur individer med stomi uppfattar sin livskvalitet och vilka stomirelaterade problem som försvårar deras vardag. Tio studier har granskats och fem teman har identifierats nämligen påverkan på fysiskt och psykiskt välbefinnande, påverkan på sociala relationer och personlig tro samt påverkan på självständigheten. Ett sänkt fysiskt eller psykiskt välbefinnande, brist på sociala relationer eller negativ inverkan på självständighet eller personlig tro är faktorer som påverkar en individs livskvalitet. En stomioperation leder i många fall till isolering från det sociala livet, en ständig oro och rädsla för att inte passa in till följd av läckage eller ofrivillig gasavgång men även till följd av att den egna kroppsuppfattningen och tron på sig själv har blivit negativt påverkad.

Inom vården möter sjuksköterskan många olika människor med dolda sjukdomar. En av dem är celiaki, även kallad glutenintolerans, som är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom. Celiaki kan drabba både barn och vuxna. Sjukdomen är genetiskt betingad och beror på överkänslighet mot proteinet gluten som finns i sädesslag, men orsaken till sjukdomen är ännu okänd. Idag finns inget läkemedel som botar sjukdomen, utan det är maten som är medicinen.

I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Syftet med den här studien är att genom kvalitativa intervjuer öka förståelsen för sociala faktorer som föreligger när man lämnar en religiös församling. Vårt främsta fokus har varit att se vad känslan av tillhörighet har för betydelse i en utgångsprocess. Men vi berör även andra sociala faktorer som spelar in när tvivel uppstår hos medlemmen och som sedan resulterat i att hon velat lämna församlingen. Vi har intervjuat personer som har varit medlemmar i Jehovas Vittnen och Livets Ord. I syfte att öka förståelsen för den problematik som en utgångsprocess kan innebära har vi i vår analys använt oss av Vanessa Mays (2013) teori om tillhörighet, Eric Fromms (1994) teori om flykt och Scheffs (1994) begreppspar Skam-stolthet. Med en deltagande observation och 8 halvstrukturerade intervjuer har vi närmat oss ett känsligt ämne och studerat sociala faktorer som påverkar att man vill lämna en religiös församling. Resultatet visar bland annat att tillhörighet och organisatoriska faktorer av social karaktär har stor betydelse i en utgångsprocess.

Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för lärare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes läraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning är nödvändiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket är elevens behov av personliga hjälpmedel?Studien belyser också vilka möjligheter till pedagogisk utveckling läraren får genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag använt är att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har använt en frågeguide där det finns ett antal huvudteman med följdfrågor under varje tema.Resultatet av min studie visar på att de intervjuade lärarna är samstämmiga i att de har förutsättningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. När det gäller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön säger lärarna att de tror att eleverna är delaktiga..

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Idenna uppsats granskades de fem popula?raste sociala na?tverksspelen pa? den sociala na?tverkstja?nsten Facebook. Syftet var att genom att studera speldesignsmo?nster urskiljaeventuella skillnader mellan sociala na?tverksspel och andra digitala spel. Dessa skillnader analyserades fo?r att kontrollera om de kunde vara bidragande faktorer till sociala na?tverksspels popularitet.

Bakgrund: Varje år könsstympas fler än 2 miljoner kvinnor. Traditionen att könsstympa kvinnor går så långt tillbaka i historien att ingen historiker i dagsläget kan säga exakt hur, var och varför denna sedvänja uppstod. Det förekommer i ett trettiotal länder. Ingreppet sker ofta utan smärtlindring, sterila instrument och kompetent personal. I Sverige är kvinnlig könsstympning brottsligt, lagen gäller alla svenska medborgare oavsett om det sker inom Sveriges gränser eller utanför.

Barn skrivs in på sjukhus när deras behandling och omvårdnad inte längre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebär sjukhusvistelse stora förändringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begränsade förmåga till kognitivt tänkande kan göra förändringarna svåra att hantera. När barn har svårt att förstå och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstår lång tid efter upplevelsen. En vårdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse.

Fysisk aktivitet är en viktig aspekt ur ett hälsoperspektiv. I denna kvalitativa studie undersöks inställningar till fysiskt aktivitet och vilka faktorer som hindrar respektive främjar fysisk aktivitet hos gymnasieelever med invandrarbakgrund. I undersökningen genomförs 44 enkäter som sedan genererar ett urval med fjorton intervjuer med ungdomar som har den bakgrund som efterfrågas i uppsatsen. Med utgångspunkt för vad fysisk aktivitet innebär har frågor som har varit relevanta för undersökningens syfte ställts. Frågorna som har ställts har handlat om hur ofta och hur länge intervjupersonerna är fysiskt aktiva.