The subject of this essay is the target audience consisting of males in the ages of 25-40 living inStockholm with academic background. The main subject is to describe the target audience in awider perspective and to look at their social media habits and see if there are any differencesbetween the younger and older half of the target audience and to compare the results with theoryabout generation x and y. The split of the target group is made in the middle of the target age rangeso the two subgroups consists of informants in the age of 25-32 and 33-40. The study will beconducted through semistructured qualitative interviews. The aim of the study is to see if there areany differences in social media habits and some basic values between the two subgroups..

Svensk e-handel har de senaste åren vuxit kraftigt, vilket har lett till att andelen e-handels-företag har ökat i Sverige de senaste åren. Konsumenten har idag större valmöjlighet vid val av företag. Företagen erbjuder bra fraktvillkor, tryggare betalningsformer och mer användarvänliga hemsidor. Detta har gjort att förväntningarna hos kunden har stigit. Når inte företaget upp till kundens förväntningar och krav kan det resultera i negativa kommentarer.

The aim of this thesis is to examine young adults? attitudes towards libraries marketing in social media. Libraries mainly use social media to reach out to young adults. However, young adults mainly use social media to communicate with their friends. The question that arises is if young adults are interested in communicating with organizations such as libraries on social media.

The aim of this thesis is to investigate how librarians view marketing of the library using social media and how this can be used in a marketing strategy. The theoretical framework for this thesis is based on the 7 Ps of the marketing mix, SWOT-analysis and SWOT/TOWS Matrix. The theory is based on planned elements that make up a product or service offered the market. We have used our own interpretation of the theories to analyse our material. Our main method has been a web-based questionnaire, the questionnaire was sent to 523 librarians active at ten large public libraries and its related branches.

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumärkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de värderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrån befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom området, undersöka om det går att bygga personliga varumärken på samma sätt som traditionella varumärken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumärkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lät representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhållande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumärkesbyggande har fler likheter än skillnader med det traditionella varumärkesbyggandet. Dock ansåg vi att CBBE-modellen ej var lämplig för direkt applikation på människor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumärke, där bland annat möjligheter med Sociala medier inkluderades.

AbstractThe aim off this study is to research social workers´ knowledge, use, risks and possibilities of social media in their work with clients. Because today the society is using social media networks in daily life and social media has become a tool in social work as well. How does social media and social work cooperate? And how does social media effect social workers? For example the website Facebook has grown huge and many people use it everyday. Where is the line between work and private life? To reach this knowledge in this study, qualitative interviews have been done with six social workers that work with children, youths and families.

The aim of this study was to look into the approach of swedish journalists towards Twitter and how they apply the media ethics when using Twitter.The method for this research was a survey answered by 371 Swedish journalists, from workplaces of various contents and geographical spread, of which 271 were users of Twitter. Our results are based on the survey and theories such as the social responsibility theory, the code of ethics for the Swedish press, radio and television, gatekeeping, normalizing twitter and the private sphere of Habermas.Our results showed that swedish journalists aim to apply the media etics in most aspects such as objectivity and gatekeeping. Also the guidelines of using twitter as a journalist, according to the respondents, mainly comes from the workplace and not the code of ethics. It also showed that the majority of the journalists were pleased with the current guidelines, or the absence of guidelines..

Social media has recently expanded dramatically, as more people are using different media such as blogs, Facebook and Twitter, to express their opinions. This increases the possibilities to spread information and an unclear legal regulation in this area can create adverse consequences. Freedom of expression is a constitutional right, which forms an important cornerstone of a democratic society. Public employees? freedom of communication means that they can submit information to the media, without fear of reprisals from the authorities.

Internets utveckling har banat väg för nya sätt att kommunicera. Inom den svenskavinindustrin har aktörer länge varit bundna till en icke interaktiv marknadsföring. Socialamedier och användarskapad information har blivit ett kraftfullt verktyg inom nämnda industrii takt med att konsumenter alltmer cyniskt genomskådar illa maskerad relationsretorik.Samtidigt har det svenska monopolet haft en mycket stor roll i hur kulturen ochkonsumtionsmönstren kring vininköp sett ut i Sverige. Men privata aktörer som direktkonkurrerar med Systembolaget har ställt detta i ny dager. Den största av dessa aktörer ärvinklubben Australian Wine Club.

The objective of this bachelor thesis is to examine how some larger Swedish public libraries reason about the use of social media as part of their activities and outreach. To attain the purpose three research-questions were established; why does the public library use social media? How does the public library utilize social media? What extra value do librarians believe that use of social media can add to the libraries? function? The methodology used in the thesis is qualitative interviews. Six interviews were conducted with librarians in charge of social media at their respective libraries. Five of the interviews were conducted by telephone and one by email.

The purpose of this essay is to examine how the editorial office to the TV-programs Gokväll,Mitt i naturen and Plus use social media. To achieve the purpose qualitative interviews wereconducted with three Web Editors, one for each program. This essay is based on theories onhow companies can and should work with social media from Andreas M. Kaplan andMichael Haenlin among other writers and scholars from Sweden. The convergence concepttheory with particular focus on media convergence and branding has also been applied in thestudy.

Syftet med denna studie har varit att bidra med en ökad förståelse om varför företag väljer att använda Sociala medier som ett verktyg vid rekrytering. I media pratar politiker om matchningsproblem, dvs. rätt person på rätt plats. För att hitta rätt individ till rätt position så ligger den stora utmaningen att hitta rätt metod för detta. Om man anställer fel person kostar det företaget mycket pengar och därför väljer många företag att lägga extra vikt på att ha en grundlig rekryteringsprocess.

De senaste åren har präglats ett av Sociala medier-bruk i stadigt ökande omfattning.Bilddelningsplattformen Instagram är ett av dessa medier. Med 150 miljoner användare* (data hämtad 6 september 2013), är plattformen ett av de största sociala nätverken idag.   I takt med Sociala mediers ständiga expandering, har de flesta former av kommunikation kommit att påverkas. Så även den politiska kommunikationen. Ett intresse för politikers privatliv är emellertid inget nytt. Men med Sociala medier har politiker betydligt större möjlighet att själva bestämma hur de medieras till allmänheten.   Denna studie har därför undersökt hur två framträdande svenska politiker, Veronica Palm (S) och Lars Ohly (V), använder sig av Instagram.

Viral marknadsföring har på senare tid blivit allt mer uppmärksammat då många har insett fördelar med att kommunicera sitt varumärke via Sociala medier. Idag kan ett budskap spridas oerhört snabbt via olika kommunikationskanaler och därmed skapa en "snackis", vilket naturligtvis är ett önskvärt läge för företagen. Det innebär dock inte att denna spridning är lätt att uppnå. För att ett innehåll ska bli viralt måste det helt enkelt förtjänas. Termen "viral marknadsföring" och därmed dess användning kan upplevas som tvetydig då några anser att det är möjligt att i förväg utforma en viral kampanj medan andra menar att det aldrig i förväg går att veta om någonting kommer att bli viralt eller ej.Idag flyter även vår fysiska yta samman med den digitala vilket skapar en dynamisk miljö som företag är verksamma inom och som vidare leder till att det krävs ett nytt förhållningssätt för att kunna möta denna dynamik.

Titel: ?Att lämna den teoretiska textboken till förmån för den riktiga världen? -Lärare och medier i undervisningenFörfattare: Fredrik Andersson & Elisabeth ErikssonInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommuniksation, JMGKurs: Mk1500, examensarbeteTermin: Vårterminen 2012Uppdragsgivare: LUN, Annika BergströmHandledare: Jan StridSyfte: Att undersöka lärares beskrivning gällande sina arbetssätt om, för och medmedier samt motiven till dessa.Metod: Kvalitativa/kvantativa mailenkätintervjuer av lärare som arbetar med medier iundervisningen.Material: MailenkäterNyckelord: Medier, Media Literacy, Media Education, Mediepedagogik, IKT, Digitalkompetens, Metodik, Pedagogik, Didaktik, Styrdokument, LärareAntal ord: 19.939 + Abstract, Executive summary samt BilagorHuvudresultat: De tillfrågade lärarna i vår undersökning använder både aktivt och entusiastiskt medier i sin undervisning. Användningsområdena är många och personligtutarbetade och anpassade till lärarnas eget arbetsätt. Samtliga mediekategorier används av ett par av lärarna, medan kategorier som TV, filmer och andra rörliga bildmedier används av alla de tillfrågade lärarna. Det arbetssätt som är vanligast är att man arbetar med medier, det vill säga använder medier som ett verktyg.