Bakgrund och problemdiskussion: Sociala medier Ă€r ett fenomen som vuxit sig stort pĂ„ senare Ă„r och det blir allt vanligare att företag anvĂ€nder dessa plattformar som en kommunikationskanal med sina kunder. Bankerna kan via sociala medier, sĂ„som Facebook och Twitter nĂ„ ut pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt, med sitt budskap till allt större publik pĂ„ en och samma gĂ„ng. Detta kan i sin tur förstĂ€rka företagets rykte, om word-of-mouth visar sig vara av positiv karaktĂ€r samtidigt som det kan snabbt rasera företagets varumĂ€rke om spridningen av word-of-mouth Ă€r allt för negativ och okontrollerbar. Vi Ă€mnar besvara följande frĂ„gestĂ€llning: Är Facebook och Twitter en gynnsam kommunikationskanal för banker, eller skulle vissa gynnas mer av att inte tillĂ€mpa sociala medier i deras verksamhet?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r analysera hur banker förhĂ„ller sig till och kommunicerar via sociala medier.

Syfte Syftet med arbetet a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r utvecklingen fra?n traditionell till digitalmarknadsfo?ring samt att analysera hur fo?retag praktiskt arbetar med detta.Studien anva?nder en kvalitativ metod och data har inha?mtats fra?n ba?de prima?ra och sekunda?ra ka?llor. Empirin har samlats in genom 10 intervjuer, vilket har analyserats med hja?lp av teori och det har sedan lett till studiens slutsatser.Studien visar varfo?r det finns en o?verga?ng fra?n traditionella marknadsfo?ringsmetoder till digitala marknadsfo?ringsmetoder, hur de kompletterar varandra och vilka verktyg som fra?mst anva?nds av fo?retagen i studien.Fo?rslag till fortsattforskning Àr Facebook-annonsering, ma?tinstrument, SEO och Web 3.0. Dessa termer ga?r att arbeta vidare med och det a?r na?got som va?r studie har pa?visat vara viktigt.I va?r studie bidrar vi till en fo?rsta?else av va?gen fra?n de traditionella marknadsfo?ringsmetoderna till de digitala marknadsfo?ringsmetoderna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sociala medier utifrÄn Tajfels (1974) Social identity theory (SIT) samt vilka negativa och positiva aspekter gymnasieelever upplever med sociala medier. Med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod utgör svaren frÄn tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Tidigare forskning har visat att responsen av andra medlemmar pÄ sociala medier spelar stor roll för ungdomars psykiska vÀlbefinnande. Resultatet visade att anledningen till informanternas anvÀndning av sociala medier till stor del berodde pÄ att andra i deras umgÀngeskrets var aktiva, att informanterna upplevde krÀnkningar som ett oacceptabelt, men vanligt förekommande, beteende pÄ sociala medier. Allt material bearbetades utifrÄn Burnards (1991) innehÄllsanalys dÀr författarna utifrÄn empirins basala koder konstruerade följande huvudteman/underteman: kommunikation/anonymitet, etik/olÀmpligt beteende och tillhörighet/gruppidentitet.

Titel: ?Man mĂ„ste vara vĂ€lformulerad, ha humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idĂ©n om sociala medierFörfattare: Sara HĂ€gge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översĂ€ttningen pĂ„verkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjĂ€lp av översĂ€ttningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhĂ€lle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översĂ€ttning sker olika beroende pĂ„ de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier Ă€r. Andra faktorer som pĂ„verkat översĂ€ttningsprocessen Ă€r translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

?Vad genererar nÀrvaron i sociala medier för svenska kollektivtrafikbolags vardagsverksamhet och hur kan de anvÀndas vid en kris??Syftet med uppsatsen Àr att belysa problematiken med att kollektivtrafikbolag i Sverige idag inte tar tillvara pÄ möjligheterna med sociala medier. Vi ser ett behov att belysa fördelarna och nackdelarna i samband med anvÀndningen av Facebook och Twitter för kollektivtrafikbolag. Studien syftar till att visa att sociala medier Àr en bra kommunikationskanal som Àven blir anvÀndbar vid en krissituation. Uppsatsen syftar till att förmedla de fördelar som interaktion via sociala medier innebÀr i vardagsverksamheten och vid en kris.Uppsatsprocessen genomfördes kvalitativt och en induktiv ansats tillÀmpades.

Sociala medier som externa kommunikationsverktyg har sedan la?nge sta?tt pa? organisationers agenda. Idag sta?r ma?nga organisationer i startgroparna fo?r att introducera sociala medier a?ven i den interna kommunikationen. Sociala intrana?t, traditionella intrana?t som utrustats med sociala funktioner som exempelvis chatt, blogg och personliga profiler, a?terfinns i allt sto?rre utstra?ckning inom organisationer.

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till Àkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och Àkthet. Studien barhandlar omrÄdet ?hur och varför anvÀndare presenterar sig och för sig pÄ ett visst vis i sociala medier?. Detta förstÄs och diskuteras med hjÀlp av de tvÄ Àndpunkterna Àkthet och profilering. Studien berör Àven designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker omrÄdet genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.

Detta Àr en kvalitativ uppsats om hur lÀrare ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier utifrÄn sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har Àven sett pÄ hur relationen mellan lÀrare och elever ser ut pÄ sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lÀrare pÄ en skola, utifrÄn dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar pÄ mitt syfte och problemstÀllning. Det har framgÄtt att informanterna fÄr svÄrare att vara privata i och med anvÀndandet av sociala medier som Facebook samt att de Àr restriktiva i sitt anvÀndande pÄ grund av pressen pÄ att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna separera pÄ privatlivet och yrkesrollen..

Unga vuxna tenderar att spendera mer tid pÄ sociala medier Àn pÄ nÄgon annan daglig aktivitet, dÀr det populÀraste sÀttet att kommunicera Àr genom att dela bilder. Samtidigt har intresset för hÀlsa och fitness hos allmÀnheten ökat de senaste Ären. Tidigare studier pÄvisar att ett stÀndigt fokus pÄ hÀlsa och fitness kan leda till lÄg sjÀlvkÀnsla och missnöje över sin kropp. Majotiteten av de tidigare studierna har fokuserat pÄ de negativa hÀlsoutfallen med sociala medier och pÄverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa. Syftet med studien var att ur en neutral synvinkel, beskriva unga kvinnors upplevelser samt pÄverkan av sociala mediers exponering av kost och trÀning.

Sociala medier fÄr en allt viktigare roll i samhÀllet. Detta gÀller Àven för organisationer och dÀr implementerandet av dessa medier innebÀr att kommunikationen med organisationens medlemmar övergÄr frÄn att vara en monolog till att istÀllet anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat anvÀnda sociala medier Àr Svenska kyrkan. Detta Àr en organisation som till stor del prÀglas av traditionellt tÀnkande, men som samtidigt har som mÄl att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhÄllningssÀttet till de sociala medierna av bÄde hur man ser pÄ lÀrande, men Àven hur man uppfattar teknikens pÄverkan pÄ omvÀrldens utveckling.

Bakgrund: Internet och sociala medier Àr idag en naturlig del av mÀnniskors vardag och företag lÀgger allt mer av sin marknadsföringsbudget pÄ att synas i digitala plattformar. Sociala medier har blivit en viktig marknadsföringskanal för e-handelsföretag, vilket har visat sig innebÀra bÄde möjligheter och hinder. Vidare har tidigare forskning lyft fram goda kundrelationer som en viktig komponent för företags framgÄng. Samtidigt som det har framkommit att det finns en skillnad mellan hur e-handlare gentemot den traditionella butikshandeln kan skapa relationer med sina kunder, dÄ köpare och sÀljare aldrig fÄr möjlighet till att mötas ansikte-mot-ansikte.Syfte:Avsikten med denna studie Àr att analysera hur e-handelsföretag anvÀnder sig av sociala medier och huruvida dessa medier möjliggör för e-handlarna att skapa och utveckla kundrelationer. Syftet med studien Àr Àven att bidra med rekommendationer för hur e-handelsföretagen kan skapa och utveckla kundrelationer via sociala medier, samt att identifiera och analysera de hinder som begrÀnsar e-handlares anvÀndning av sociala medier.Metod:Författarna för denna uppsats har valt att anvÀnda sig av en kvalitativ forskningsmetod för att generera en djupare kunskap och analys för forskningsomrÄdet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur textila modeföretag kan anvÀnda sociala medier. Vi frÄgar oss ocksÄ hur företagen ska anvÀnda medierna för att fÄ en nÀrmre relation med kunder och hur sociala medier kan skada och stÀrka textila modeföretag. Vi gör en studie pÄ hur textila modeföretag ska lyckas skapa nÀrmre relationer utanför sociala medier och gÄr in pÄ budskap, word of mouth och lite om mediekanaler för att sedan se hur detta kan appliceras till sociala medier. För att fÄ svar pÄ vÄrt problem kÀnde vi att det var viktigt att undersöka textila modeföretags syn pÄ sin nÀrvaro i sociala medier. För att göra detta valde vi att göra en kvalitativ studie med fyra företag; Monki, Rut & Circle, Shelta och Blue Jeans Company.

The wide distribution range of our boreal pine (Pinus sylvestris L.) provides a great variation in growing conditions and climate/weather factors that influence the wood development of the trees. A great number of extensive studies have been conducted over the years in order to clarify growth trends of this and other species over more or less wide-ranging areas. In this thesis effects of weather factors were instead compared between different forest stands from the about same geographical location. The effects of precipitation, temperature and frost on the year ring characteristics of pine were studied in the research forest of Svartberget Vindeln, in northern Sweden. The stands differed in site index and silvicultural treatment; fertile ? high stem density, fertile ? low stem density, poor ? high stem density and poor ? low stem density.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur anvÀndare av sociala medier förhÄller sig till, och varför de vÀljer att följa företagssidor i sociala medier, vad de förvÀntar sig av dem samt hur de upplever företagens stÀndiga nÀrvaro. Vi har undersökt detta utifrÄn en kvalitativ ansats och har anvÀnt fokusgrupper för att samla in studiens empiriska material. Fokusgruppsintervjuerna Àr semistrukturerade dÄ detta anses vara lÀmpligt för att fÄnga in sÄ mycket som möjligt av Àmnet samtidigt som deltagarna fÄr möjlighet att diskutera fritt. Det teoretiska ramverk som anvÀnds i denna studie omfattar konsumentattityder, konsumentbeteende, skapande av image genom varumÀrken och word of mouth i sociala medier.VÄra resultat visar att de största anledningarna till att deltagarna följer företag i sociala medier Àr för att fÄ tillgÄng till information och inspiration samt ta del av underhÄllning. Majoriteten av deltagarna följer Àven företag för att fÄ nÄgonting tillbaka i form av tjÀnster, rabatter eller erbjudanden.

Titel: Digitala avtryck ? en del av omvĂ€rldsförstĂ„elsenFörfattare: Louise Bergetoft och Linnea ThorĂ©nKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VĂ„rterminen 2013Handledare: Marie GrusellSidantal: 58 inklusive bilagorAntal ord: 16452Syfte: Att undersöka hur företag förhĂ„ller sig till samt bevakar information skapad i sociala medier.Metod: Flervalsmetod. Kvalitativa samtalsintervjuer och kvantitativ webbenkĂ€t.Material: Åtta intervjuer med personer som jobbar internt i företag med bevakning av sociala medier. Tre intervjuer med personer som jobbar externt med att hjĂ€lpa andra företag att bevaka sociala medier.