Sök:

Sökresultat:

9310 Uppsatser om Sociala mönster - Sida 29 av 621

Arbetstagarens rÀtt att anvÀnda sociala medier : GrÀnsdragningsproblematiken mellan yttrandefrihet och lojalitetsplikten

Sociala medier har fÄtt en allt större betydelse i samhÀllet och vÀxer snabbt. Problem som uppstÄr vid yttranden i vilka arbetstagaren uttrycker sig negativt om sin arbetsgivare eller arbetsplats, eftersom lojalitetsplikt rÄder i ett anstÀllningsförhÄllande. PrivatanstÀllda har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och har inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gÀller gentemot det allmÀnna, vilket betyder att offentligt anstÀllda har yttrandefrihet gentemot sin arbetsgivare till skillnad frÄn privatanstÀllda. Inom privata anstÀllningar Àr lojalitetsplikten lÄngtgÄende och uppstÄr nÀr ett anstÀllningsavtal ingÄs.

Sociala arbetskooperativ-ett bÀttre alternativ till sysselsÀttning : En studie om sociala arbetskooperativs rellevans för psykiskt funktionshindrades behov

  SammanfattningArbetsmarknaden förÀndras hela tiden, vilket innebÀr en omstÀllning för alla som har ett arbete och en sysselsÀttning. Det stÀlls högre krav pÄ arbetstagarna vilket, medför Ànnu svÄrare förutsÀttningar för de som redan nu stÄr utanför arbetsmarknaden.Vi har i denna studie valt att se pÄ hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsÀttning. Vi har valt att titta pÄ detta, tÀnkt för mÀnniskor som har nÄgon typ av psykisk nedsÀttning och utifrÄn deras behov.Vi har genom att titta pÄ denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ.Detta för att fÄ ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsÀttning/arbete för mÀnniskor med sÀrskilda behov.Vi genomförde studien med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med ovan nÀmnd mÄlgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. VÄrt resultat baseras dels pÄ dessa intervjuer dels, pÄ jÀmförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur.Resultatet visar att respondenternas behov mycket vÀl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgÄr av resultatet att det i stor utstrÀckning finns bÄde ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa..

Judendomens livsbejakande budskap : FramstÀlls detta i den svenska gymnasieskolansreligionslÀroböcker?

Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Vad fort det gÄr! ? en studie av offentliga verksamheters instÀllning och lÀrande av krishantering i sociala medier

Titel: Vad fort det gÄr! ? en studie av offentliga verksamheters instÀllning och lÀrande av krishantering i sociala medierFörfattare: Jesper Franke och Johanna LyngarthUppdragsgivare: Bengt Johansson, JMGKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias A. FÀrdighSidantal: 43Antal ord: 12 163 (exl. abstract, executive summary och bilagor)Syfte: Att undersöka svenska, offentliga verksamheters instÀllning till socialamedier samt vad de har lÀrt sig av att ha hanterat kris i dem.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av respondentkaraktÀr.Material: Tio respondentintervjuer med representanter frÄn sex olika offentliga verksamheter.Huvudresultat: Resultatet visar att de intervjuade offentliga verksamheterna har registrerade konton i sociala medier, men att kvalificerad nÀrvaro dÀr krÀver resurser. De verksamheter som avsatt mindre resurseranvÀnder plattformarna som envÀgskanaler, dÀr man inte kan utnyttja deras interaktiva fördelar.

Kritik i arbetet - varför sÄ negativt? : En socialpsykologisk studie om kritikens betydelse för sociala relationer i ett lÀrarlag

Kritik Àr ett begrepp som inte har fÄtt lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den hÀr studien visar pÄ dess betydelse för relationer mellan lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtifrÄn teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krÀvs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den hÀr studien hittat en del saker som Àr relevanta nÀr det gÀller hur personer förhÄller sig till kritik, exempelvis pÄ vilket sÀtt den bör framföras och tas emot.

Sociala Medier - en ny demension pÄ ekonomistyrning? -En casestudie pÄ ett svenskt entreprenörsföretag

Bakgrund och problemformulering: TillgÄng till information Àr en naturlig och nödvÀndigkomponent för en vÀl fungerande ekonomistyrning inom företag. Sociala medier företrÀder enny vÄg av informationsflöde i form av ostrukturerad data. Denna ökade mÀngd ostruktureraddata har kommit att stÀlla krav pÄ hantering och analys av denna, vilket i sin tur förÀndrarförutsÀttningarna för ekonomistyrning inom företag. Företag som kan hantera information pÄett effektivt sÀtt kan utveckla strategiska konkurrensfördelar. Dock finns det begrÀnsadkunskap om hur information frÄn ostrukturerad data kan och ska hanteras inom företag.Företag som inte anammar nya tekniker för att hantera och analysera stora mÀngderostrukturerad data riskerar att gÄ miste om viktiga konkurrensfördelar.Syfte: Att identifiera, undersöka och analysera hur information frÄn sociala medier pÄverkarentreprenörsföretags ekonomistyrning.Metod: Undersökningsmetoden utgörs av en avslöjande singel casestudie.

Som att hÀlla vatten pÄ en gÄs! : En kvalitativ studie om att vara religiös pÄ sociala medier

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlÀgga hur unga vuxna frÄnkristna minoritetsförsamlingar i VÀsterbotten och Norrbotten upplever religiösa krÀnkningarpÄ sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier ochinternets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,en enskild intervju och tvÄ fokusgruppsintervjuer. Till hjÀlp under intervjuerna har memesanvÀnds som material. Resultatet av intervjuerna har framstÀllts med ett fenomenologisktteoriperspektiv och visar pÄ att dessa unga kristna upplever religiösa krÀnkningar online, mensÀllan gör nÄgot Ät det.

Det osynliga kopplet : Om samverkan mellan socialtjÀnst och polis i sociala insatsgrupper

I denna studie har fokus legat pÄ sociala insatsgrupper i fyra omrÄden i Stockholms lÀn. Sociala insatsgrupper Àr en strukturerad samverkan pÄ individnivÄ mellan i första hand socialtjÀnst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlÀtta avhopp frÄn kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte Àr att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar pÄ socialarbetarnas och polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgÄngsrikt projekt, men ocksÄ att det rÄder ett spÀnningsförhÄllande mellan en behandlingslogik och en straffrÀttslig logik som polis och socialarbetare mÄste förhÄlla sig till i samverkan kring ungdomen.

Likes, tweets och kommentarer: Om tre morgonradioprograms nÀrvaro i sociala medier

Detta examensarbete handlar om hur nÀrvaron pÄ sociala medier ser ut för svenska morgonprogram pÄ radio. Hur mycket interagerar de med sina lyssnare? Studien Àr till för att delvis ge radiokanalerna en medvetenhet om hur de arbetar, men ocksÄ att lÀra att det inte bara Àr att skriva nÄgra inlÀgg ibland utan att det krÀvs en strategi för att vinna hem sina lyssnare. Undersökningen görs genom insamling av data frÄn sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram som dÀrefter jÀmförs i diagram. Med en utgÄngspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell som idag har utvecklats till en tvÄvÀgskommunikation tittar författarna nÀrmre pÄ hur morgonprogrammen interagerar med sin publik.

HĂ„llbart byggande i urbaniseringens tecken ? En studie av det framtida underjordiska byggandet i Sverige

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Tillhörighet till ett kunskapsintensivt företag

I vÄrt tolkningsarbete ser vi att vÄrt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhÄllning och som uppmuntrar till mÄngfald och interna stridigheterna, tÀvlingar, karriÀrstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ?byslagsmÄl? om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frÀmjar ledningen pÄ ett naturligt sÀtt sÄvÀl framvÀxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvÀxten och bereder vÀgen för de nya ledarna..

Interaktiv Marknadsföring : En ?kvalitativ ?studie ?av ?hur ?smÄ ?webbolag ?marknadsför? sig ?via ?sociala ?medier.

Denna? uppsats ?syftar ?till ?att ?ge ?en ?insikt ?i ?hur ?smÄ ?webbolag ?kan ?skapa ?affÀrsnytta ?genom ?marknadsföring ?i ?sociala ?medier, ?samt? föreslÄ? riktlinjer ?för ?hur ?detta ?kan ?gÄ ?till. ?För ?att ?kunna ?besvara? uppsatsens? syfte? genomfördes? en? kvalitativ? studie? av ?hur? webbolagen? Booli,? Coolstuff ?och ?Freddie ?G ?Store ?marknadsför ?sig ?genom ?Facebook, ?Twitter ?och ?bloggar. ?De? sociala ?medierna ?har ?skapat ?nya ?förutsÀttningar ?för ?företag ?vid ?marknadsföring.

Sociala medier i rekryteringsprocessen

Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna Àr en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framvÀxt, har bidragit med en annan form av information som har fÄtt arbetsgivare att vilja anvÀnda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda sociala medier, dock finns det minst lika mÄnga nackdelar.Syfte - Syftet med denna uppsats Àr att öka medvetenheten hos arbetsgivare om anvÀndandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen.Problemformulering - För att besvara vÄrt syfte valde vi att utgÄ frÄn tvÄ problemformuleringar; hur anvÀnder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med anvÀndandet av sociala medier för arbetsgivare nÀr de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen?Metod - Vi utgick frÄn en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan lÄg till grund för vÄr empiriska insamling.

Sociala kategorier och stereotypa uppfattningars inverkan vid bedömning av gymnasieelever

Stereotypa uppfattningar om mĂ€nniskor grundar sig pĂ„ egenskaper somassocieras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olikareferenspunkter, sĂ„ kallade standards, vid bedömning av andra. UtifrĂ„nteorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan sessom sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever frĂ„nolika typer av gymnasieprogram varierade och pĂ„verkades. Åttiotrepersoners enkĂ€tsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elevsamt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, frĂ„n ett studie- elleryrkesförberedande program.

Hultsfreed Hayride : En studie i hur en mindre festival kan utvecklas och stÀrka sitt varumÀrke

Den hÀr uppsatsen handlar om sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. InternetanvÀndningen har fÄtt en större betydelse. Fler mÀnniskor Àr aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, anvÀnda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för mÄnga.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->