Denna utvärdering ämnar svara på om arbetssättet Lean har minskat stressen, ökat stödet och ökat effektiviteten hos medarbetarna i en enhet hos Försäkringskassan. En webenkät har använts för att samla in den empiri som har analyserats. Slutsatserna visar på att medarbetarna anser att Lean i begränsad utsträckning har minskat stressen, delvis ökat stödet i deras arbete och i mindre utsträckning ökat deras effektivitet..

Vad innebär dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppväxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrån studenters syn på dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen åt om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien är 200 enkäter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens är beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppväxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och Sociala konstruktioner, vilka fortfarande är väl förankrade i arbets- och familjeliv.

Syftet med uppsatsen var att ge en övergripande bild av barns upplevelse av pappans våld mot mamman, samt att undersöka hur denna problematik kan konstrueras i forskningslitteraturen. Uppsatsens frågeställning var: Hur diskuterar forskningslitteraturen barns upplevelse av mäns våldsutövande i hemmet, med fokus på temana barnets hemmiljö, den våldsutövande pappan, den våldsutsatta mamman och sociala, fysiska och psykiska konsekvenser av våldet för barnet? Uppsatsen är en selektiv kunskapsöversikt av nio primärdokument. Resultaten analyserades med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att barn som upplever pappans våld mot mamman uppfattar hemmiljön som oförutsägbar, och barnen kan ha svårigheter i att knyta an till föräldrarna.

Utgångspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhället Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att därefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förståelse av teknik och kön i informationssamhället Sverige. Till min hjälp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag använt mig av den kritiska diskursanalysen som är särskilt användbar inom just feministisk forskning då den kopplar språket till frågor om makt och sociala processer. Analysen är upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebär att texten analyseras utifrån tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgångspunkter som är centrala för uppsatsen är socialkonstruktivismens tankar om att språket formar vår verklighet och en feministisk övertygelse om att kön är socialt konstruerat.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Synliggöra och diskutera förskollärares olika konstruktioner av det femåriga förskolebarnet samt den påverkan dessa har på förskolans praktik. Frågeställningar?Vilka konstruktioner av det femåriga barnet framträder i förskollärares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstås i relation till förskolans verksamhet och mötet med femåringen? ?Hur påverkar konstruktionerna femårsverksamheten på förskolorna och de möjligheter och begränsningar som följer när det gäller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvårdnad, omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med två öppna frågor från samtliga förskollärare anställda inom kommunen för att synliggöra deras grundläggande antaganden om det femåriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner påverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som låg till grund för de två konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollärarnas föreställningar, förväntningar och krav på femåringen leder till ett bemötande utifrån två olika konstruktioner av barnen.

Studien baseras på observationsreferat och transkriptioner från åtta tvärprofessionellateammöten, utan patientdeltagande, inom ramen för neurologisk rehabilitering. Syftet var attproblematisera patientkonstruktioner i teamens framställningar. Dessa konstruktioner harvidare problematiserats genom organisatoriska/institutionella logiker och praktiker samtövergripande samhälleliga perspektiv. Materialet har analyserats med hjälp avinteraktionistisk-konstruktivistisk observationsmetodik och kritisk diskursanalys. Blandstudiens resultat märks att de patientkonstruktioner som skisseras är inkluderande på så sättatt de innehåller fler faktorer än verksamhetens primära fokus, samtidigt som de ärexkluderande på så sätt att patienterna genom dessa konstruktioner beskrivs som mer ellermindre möjliga att hjälpa och behandla, baserat bland annat på sociala faktorer.

Specialarbete, SV1301 15 hpÄmne: Svenska språketTermin: HT13Handledare: Benjamin Lyngfelt.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Den här uppsatsen behandlar den västerländska säkerhetsdiskursen. Syftet är att åskådliggöra den världsordning som skapas inom diskursen. Till grund för analysen ligger två säkerhetsstrategier: USA:s National Security Strategy och EU:s En Europeisk Säkerhetsstrategi.Diskursanalysen är vår metod och teori och det innebär att språket står i centrum för vår analys. Vi vill med uppsatsen lyfta fram hur diskursen konstruerar den sociala verkligheten och vilka konsekvenser det får.Vi koncentrerar oss på två områden som vi menar är centrala inom diskursen: Konstruerandet av sociala identiteter, ?de andra? och ?oss?, samt säkerhet och den ?säkerhetisering? som sker i diskursen.

I den här uppsatsen undersöker jag transitivitet och konstruktionsväxling. Detta gör jag genom att undersöka hur två verbgrupper (äta-verb och kontakt-verb) växlar konstruktioner, närmare bestämt argumentkonstruktioner. Konstruktionsväxlingar kan ge information om en konstruktions egenskaper, samt information om det verb som ingår i växlingarna.Traditionellt ses transitivitet ha att göra med om ett verb normalt konstrueras med objekt eller inte. I denna uppsats utgår jag istället från att transitivitet är något gradvis (jmf Hopper & Thompson 1980) där semantiska faktorer som avsikt, påverkan och aspekt spelar roll. Transitivitet i den här uppsatsen har alltså inte enbart med objektsförekomst att göra.Den teoretiska ramen för uppsatsen är konstruktionsgrammatik.

Det nord-australiska pama-njunganspråket djambarrpuy?u har studerats med avseende på finita egenskaper. Det går att påstå att det finns en finithetsdistinktion i djambarrpuy?u eftersom det finns satser som kan uttrycka vissa egenskaper (t ex tempus, modus, aspekt och nominativt/ergativt subjekt) samtidigt som det finns satsliknande konstruktioner som inte kan uttrycka detta. Ett möjligt samband mellan finita kriterier i djambarrpuy?u är förmåga att fungera som talhandling och förmåga att overt kunna uttrycka nominativt/ergativt subjekt, men detta behöver studeras närmare.

Ett flertal forskningsstudier visar att psykisk ohälsa går allt lägre ner i åldrarna, framförallt bland flickor där ohälsan i vissa fall har dubblerats de senaste åren. Allt fler unga flickor ut­vecklar ångestproblematik, sömnsvårigheter och självskadebeteenden. En kontext där ungdomar spenderar större delen av sin tid, samt där det finns vuxna som har möjlighet att förebygga psykisk ohälsa, är i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur skolkuratorer konstruerar psykisk ohälsa hos flickor i årskurs 7-9.För att uppnå detta syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med skolkuratorer i två större städer. Materialet har analyserats med en diskursteoretisk analys med utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet.

Migrationsverket är den centrala utlänningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstånd när en person vill bosätta sig i Sverige och handläggande av asylärenden. Migrationsverket är uppdelat i fem verksamhetsområden och Besök och bosättning är en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsområde arbetar främst med seriositetsintervjuer och förlängningar av uppehållstillstånd.Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om den organisation de är medlemmar i. Vi utgår från medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vårt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten på Migrationsverket.Vi använder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer.