Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ likheter och skillnader mellan stora och smÄ hotellkedjor i sÀttet hur dessa marknadsför sig via sociala medier.Till detta syfte har vi arbetat mot tre frÄgor:Hur anvÀnder sig hotellkedjor av sociala medier i sin marknadsföring?Hur ser interaktionerna ut mellan hotell och deras följare via sociala medier?Har storleken pÄ hotellkedjor nÄgon betydelse i sin marknadsföring via sociala medier?Metod: För att komma mer pÄ djupet inom Àmnet har vi valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod samt en observation. Det empiriska material vi samlat för arbetet Àr frÄn fyra respondenter frÄn fyra hotellkedjor som Àr insatta och har betydande roller i det vi valt att studera. Alla har vi intervjuat ansikte mot ansikte och observationen Àr genomförd i form av sammansatt matris.Slutsats: Vi har genom utförda intervjuer och analys identifierat hur smÄ och stora hotell förhÄller sig till sociala medier. UtifrÄn detta har vi Àven funnit likheter och skillnader mellan stora och smÄ hotellkedjor i sÀttet hur dessa anvÀnder sig av dem sociala medierna som marknadsföringskanaler.

I dagslÀget har sociala medier fÄtt en större roll i rekryteringsprocessen. Genom en induktiv ansats fokuserade denna forskning pÄ att urskilja vilken roll sociala medier spelar dÄ arbetsgivare bakgrundsgranskar arbetssökande. Undersökningen inriktade sig mot vad arbetsgivare tittade pÄ samt i vilken utstrÀckning de lÀt sig pÄverkas av informationen i sina beslutsfattanden. Totalt intervjuades Ätta personer inom personalyrket. I resultatet lyftes bland annat ett etiskt perspektiv med olika dilemman sÄ som generationsskillnader och mÀnniskosyn samt egen kritisk förmÄga.

Bakgrund. Barn och ungdomar drabbade av depressionssyndrom befinner sig i en riskzon att i vuxen Älder fÄ kroniska psykiska sjukdomar, som framöver kan leda till sociala problem. Depression karakteriseras av nedstÀmdhet, men hos de yngre kan den Àven visa sig i form av irritation och kroppslig smÀrta. Vid behandling anvÀnds psykofarmaka och terapier. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans roll i arbete med barn och ungdomar i skolÄldern med depression.

Studiens syfte har varit att via fokusgrupper undersöka rektorers sociala representationer av lÀrarskicklighet samt hur de samtalar om bedömning och premiering av de lÀrare som de upplever Àr skickliga. Det resultat som framkommit Àr att rektorer har en gemensam bild av vad lÀrarskicklighet Àr utifrÄn formell och informell kompetens, men att tonvikten lÀggs pÄ olika kompetenser i rektorsgrupperna. Det finns en sammastÀmmighet i att skickliga lÀrare har en medfödd talang, en tyst kunskap. Hur de ser pÄ vad lÀrarskicklighet Àr, fÄr konsekvenser för hur de bedömer och premierar de lÀrare som de upplever som skickliga.  I första hand Àr det inte vardagsarbetet i klassrummet som premieras, utan övergripande utvecklingsarbete av verksamheten som helhet..

Varje Är drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebÀr stora personliga omstÀllningar och stora kostnader för samhÀllet. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, mÄste ges sÄ snart som möjligt för att ha god effekt.  Samtidigt som det Àr av största vikt att ta reda pÄ om patienten har nÄgra differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld.Den hÀr studien undersöker hur strokekedjan gÄr till och vilka faktorer som pÄverkar beslutsfattandet. Studien Àr baserad pÄ etnografiska fÀltstudier pÄ fyra svenska sjukhus och materialet Àr analyserat med metoder frÄn sammansatta kognitiva system och mÄlorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor pÄ de olika sjukhusen Àr processerna desamma och direkt kommunikation Àr mest framgÄngsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren Àr viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, stÀndigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Sociala medier innebÀr bÄde stora hot och möjligheter. Möjligheterna Àr större Àn nÄgonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrÄn det bygga starka relationer. Samtidigt innebÀr den snabba spridning av information som sociala medier innebÀr ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstÄ vÀldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumÀrke. Syftet Àr att belysa och problematisera hur företag anvÀnder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frÄgestÀllningar:Hur anvÀnder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation?Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, ÄterhÀmtnings- och lÀrofasen?Vilken roll spelar Facebook i dessa faser? De teoretiska ramverken som har anvÀnts i uppsatsen Àr krisens olika faser och relationsskapande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Denna uppsats behandlar publiceringen av bilder av döda pÄ sociala nÀtverk. ForskningsfrÄgan Àr vad som karakteriserar publiceringen av dödsbilder pÄ sociala nÀtverk vad avser just framstÀllningen av bilderna. Den teoretiska bakgrunden Àr i huvudsak David Campbells teorier kring hur publicering av bilder av lidande och död styrs genom tre etiskt normativa regulatorer. Metoden Àr semiotisk analys och i tre fallstudier fastslÄs att publiceringarna Àr otypiska frÀmst för att de förekommer medan det Àr mycket ovanligt att se publiceringar av denna typ i traditionella medier. Bilderna uppfyller inte rÄdande standard i medieindustrin vad gÀller smakfullhet och anstÀndighet.

Studiens syfte Ă€r att undersöka ungdomars sociala medieanvĂ€ndande och hur dessa pĂ„verkar dem dĂ„ de Ă€r online och offline. Det som studien fokuserar pĂ„ Ă€r införlivande av tillhörighetskĂ€nslor, kollektiv sjĂ€lvkĂ€nsla och bekrĂ€ftelse via sociala medier hos informanterna. Det Ă€r en kvalitativ metod som anvĂ€nds i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och kopplas till tidigare forskning samt Richard Jenkins teori om social identitet vilken inkluderar begrepp som grupper, kategorisering, institutionalisering, habitualisation, identifikation, sjĂ€lvbild och offentlig image. Även Berger och Luckmanns begrepp face-to-face interaktion och socialisationsprocess anvĂ€nds i analysen samt begrepp som berör internetberoende.Det empiriska materialet analyseras enligt hermeneutiska principer, och visar pĂ„ att alla informanterna tar del av sociala medier varje dag.

Migration och folkomflyttningar Àr starkt relaterat till skeenden i vÄr omvÀrld och kopplade till globala strukturer och problem. Sverige blir i detta sammanhang ett mottagarland för migration i vilket strategier för immigranters integrering stÀlls i relation till samhÀlls- och arbetsmarknadsutveckling. För immigranters lyckade integration kopplas nationell integrationspolitik starkt till den förda arbetsmarknadspolitiken. Det statligt styrda organet Arbetsförmedlingen fÄr hÀr en nyckelroll för immigranters integration och tilltrÀde till arbetslivet. Trots ett lÄngtgÄende och omfattande samhÀllsarbete pÄvisar statistik och tidigare forskning att immigranter utgör en exkluderad grupp pÄ arbetsmarknaden i förhÄllande till infödda individer.Denna studie syftar till att med fokus pÄ de sociala nÀtverkens roll fÄ förstÄelse för arbetsförmedlares upplevelser av strukturella brister pÄ den svenska arbetsmarknaden i deras arbete med enskilda immigranter.

Titel: Med rÀtt teknik? en studie av ingenjörers instÀllning till rekrytering via sociala medierFörfattare: Siri JagstedtUppdragsgivare: PS PartnerHandledare: Malin SveningssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: HT-12Antal ord/sidor: 20 000 ord / 50 sidor exklusive bilagaSyfte: Syftet Àr att undersöka hur ingenjörer ser pÄ arbete och rekrytering i relation till sociala medier.Metod: Kvalitativa, semi-strukturerade samtalsintervjuerMaterial: Analys av Ätta samtalsintervjuer med ingenjörer och ingenjörsstudenter med olika utbildningsinriktning.Huvudresultat: Studien visar att ingenjörerna Àr positivt instÀllda till rekrytering via sociala medier, sÄ lÀnge annonsering och tilltal sker inom vissa ramar, med hÀnsyn taget till den privata sfÀren och individuella intressen.För de ingenjörer som har nÄgra Ärs arbetslivserfarenhet Àr det viktigt att skilja pÄ privatliv och yrkesliv. Detta medför bland annat en praktisk uppdelning av kontaktnÀten mellan olika sociala nÀtverk.Arbetsmarknadens stora efterfrÄgan pÄ ingenjörer gör att fÄ upplever att de aktivt behöver söka jobb. Ingenjörerna försöker dÀremot hÄlla sig uppdaterade om arbetsmarknaden, om nÄgon vÀldigt lockandetjÀnst skulle dyka upp. För att de skall bli intresserade av en annons krÀvs att innehÄllet kÀnns vÀl anpassat till den personliga profilen samt att annonsen kÀnns exklusiv och lÀttillgÀnglig.