Sammanfattning Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur ett antal barn samspelar nÀr de stÀlldes inför ett problem. Barnen i studien videoinspelades nÀr de arbetade med ett tangrampussel under fem minuter. VÄrt syfte var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar barnens förmÄga att lösa uppgiften. Vi analyserade dÀrefter grupperna i ett större perspektiv utifrÄn deras samspel och resultat av uppgiften. Vi utgick ifrÄn följande lÀrandeteorier, behavioristiska teorier, förmedlingspedagogik, kognitiva teorier, konstruktivistiskt perspektiv och sociokulturella teorier.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Studien syftar till att undersöka den ökade pressen pÄ den personliga imagen pÄ de sociala medieplattformarna Facebook och Instagram och studera hur stockholmare i Äldrarna 20-30 uppfattar eventuella effekter av detta. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i tvÄ vetenskapliga discipliner; medie- och kommunikationsvetenskap och psykologi och Àr baserad pÄ fyra kvalitativa informantintervjuer och tvÄ fokusgruppintervjuer om fyra respektive fem gruppdeltagare. Datamaterialet har dÀrefter transkriberats för att senare sammanstÀllas med hjÀlp av ett kvalitativt analysschema. TillÀmpad analysmetod Àr hermeneutisk meningstolkning som gÄr ut pÄ att analysera de separata delarna som skapar förutsÀttning för att förstÄ helheten. Analysschemat Àr dÀrför uppdelat pÄ fyra huvudteman: anvÀndarfrekvens, user gratifications, den personliga imagen pÄ sociala medier samt psykologiska effekter av deltagandet pÄ sociala medier.

Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieÄldern anvÀnder sociala medier. Syftet med vÄrt arbete Àr att bidra med kunskap om deras anvÀndning av sociala medier, sÀrskilt utifrÄn skolan. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid SamhÀllsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vÄrt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas anvÀndning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror frÀmst pÄ pojkarnas tillgÄng till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgÄng till egen dator genom ett sÄ kallat en-till-en koncept, vilket gör att de Àr mer aktiva pÄ nÀtet.

Vad sÀger litteraturen samt barn sjÀlva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vÀnskap och vilka kÀnslor finns med nÀr barn leker? Vi tycker det Àr intressant och kommer att belysa detta utifrÄn vÄr problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i Äldrarna fyra och fem Är. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken Àr för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna Àr för barn. VÄra teoretiska grunder vilar pÄ Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ gitarrlÀrares uppfattningar om konsekvenserna av hur olika digitala verktyg och sociala medier anvÀnds i gitarrundervisningen pÄ musikutbildningar pÄ olika nivÄer. För att uppnÄ detta syfte har jag intervjuat fyra verksamma gitarrlÀrare. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv och i resultatet visas att lÀrare, med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, fÄr fler kÀllor att inhÀmta lektionsmaterial ifrÄn och att informationen Àr mer lÀttillgÀnglig nu Àn förr. Det framkommer ocksÄ av resultatet att lÀttillgÀngligheten kan vara nÄgonting negativt och kan lÀmna en frustration hos eleverna. En av de viktigaste slutsatserna Àr att lÀrare anser att undervisningen blir bÀttre med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt..

SammanfattningI dagens trafik uppstÄr dagligen köer pÄ grund av olika hÀndelser i trafikflödet som olyckor, vilt eller andra faror. Köbildningen bildas ofta pÄ grund av informationsbrist eller sen informationsspridning om hÀndelserna. Det hÀr arbetet utvecklar en enkel webbapplikation riktad till trafikanter som vill och kan rapportera in de dagliga hÀndelserna som pÄverkar trafikflödet. Applikationen Àr snabb att ladda pÄ mobila enheter och innehÄller ett enkelt formulÀr för rapportering av hÀndelser utifrÄn fyra huvudtyper. Informationen publiceras inte bara pÄ webbapplikationen utan sprids Àven vidare till tre olika sociala nÀtverkstjÀnster och bloggar.

Cochleaimplantat (CI) Àr ett tekniskt hörselhjÀlpmedel som anvÀnds av personer med grav hörselnedsÀttning eller dövhet. Ett CI ger barn med medfödd dövhet möjlighet att höra och utveckla talad kommunikation. CI ersÀtter inte normal hörsel och det finns stora individuella variationer i sprÄk och talfÀrdighet hos personer med CI. Syftet med föreliggande studie var att studera kognitiva och sprÄkliga förmÄgor hos barn med CI med fokus pÄ lÀsförmÄga. I studien deltog 57 barn i Äldrarna 7;3-10;4 Är.

I denna studie stÀlls frÄgan om den psykiatriska diagnosens sociala praktik för mÀnniskor som inte har den psykiatriskt diagnostiserande specialvetenskapens utbildning genom att utforska ett perspektiv som inte uppmÀrksammats av forskningsfÀltet: vÄrdpersonalsperspektivet. FrÄgestÀllningen Àr hur mÀnniskor som lekmÀn anvÀnder psykiatriska diagnoser och vilka faktorer som pÄverkar hur psykiatriska diagnoser upplevs som meningsfulla. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr hÀmtad frÄn Ian Hackings analys av psykiatrisk diagnostik som en interaktiv kategori tillsammans med en analys av Martin Heideggers syn pÄ det mÀnskliga ?varat? som ett socio-ontologiskt koncept. HÀrigenom framtrÀder en bild av hur psykiatriska diagnoser Àr problemformuleringar sprungna ur sjÀlvreflektion.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förÀndras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker anvÀnder sig av sociala medier för att nÄ ut till sina vÀljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot tvÄ fiktiva politiker, pÄverkas av traditionella och sociala medier. I studien anvÀndes en experimentell mellangruppsdesign dÀr deltagarna slumpmÀssigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems frÄn dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes pÄ internet, deltog 126 personer. För att mÀta deltagarnas attitydförÀndringar anvÀndes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frÄgeformulÀr.

Stroke innebÀr ofta fysiska, kognitiva och beteendemÀssiga funktionsnedsÀttningar som pÄverkar bÄde den drabbade och dennes familj. TonÄringar, speciellt flickor, anses ha störst risk att utveckla emotionella problem nÀr förÀldern blivit sjuk. FörÀlderns stöd till barnet Àr vÀsentligt men Àven sjukvÄrdspersonalens. I denna studie undersöktes hur barn uppmÀrksammas till strokedrabbade förÀldrar samt vilket stöd som erbjuds. Fem överlÀkare och fem sjuksköterskor pÄ en neurologisk rehabiliteringsklinik i Mellansverige intervjuades.

Titel: AnvĂ€ndarvillkor pĂ„ anvĂ€ndarnas villkor?Författare: Erla AnderssonUppdragsgivare: Nowa KommunikationKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap (15 hp) vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG) pĂ„ Göteborgs universitetTermin: VĂ„rterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 049 (exklusive referenser och bilagor)Syfte: Att undersöka ungdomars instĂ€llning till den personliga integriteten pĂ„ sociala medier.Metod: Kvalitativ fokusgrupp samt kvalitativa samtalsintervjuer med respondenter.Material: Studien baseras pĂ„ sex stycken samtalsintervjuer med ungdomar i Ă„ldrarna 19-24 iGöteborgsomrĂ„det samt en fokusgrupp som utgjorde grunden för de pĂ„följande intervjuerna.Huvudresultat: Studien visar att ungdomar har olika attityder till den personliga integriteten pĂ„sociala medier i olika sammanhang. Överlag anser mĂ„lgruppen att de sjĂ€lva utgör de grundlĂ€ggandeförutsĂ€ttningarna för hur deras personliga integritet hanteras pĂ„ sociala medier. Det ligger ianvĂ€ndarnas egna intresse och ansvar att besluta över vilken personlig information som de vill delamed sig av samt till vem informationen ska delas. Störst försiktighet visas nĂ€r det gĂ€ller publiceringav bilder och arbetsplats eller skola.

The purpose of this study was to examine the controversy surrounding the Swedish methadone assisted rehabilitation program over time. Which course has the Swedish methadone assisted rehabilitation program, and the controversy surrounding it, taken since the start? Which arguments have been for and which have been against a methadone assisted rehabilitation program in Sweden, and what are these arguments based on? We chose to write this thesis as a literature study to get a broad and in depth picture of the development of the program in Sweden. In our analysis we used social constructionism and a medical aspect on substance abuse as theories.It is clear that it has been, and still are, differences in opinions when it comes to the effects of the program. As early as in the 1980's the methadone assisted rehabilitation program was scientifically proved effective and approved by the Swedish Board of Health and Social Affairs.

FramvÀxten av en ny kundlogik, orsakad av teknikens framfart, har tvingat företag och organisationer att hitta nya tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ potentiella medlemmar eller kunder. Sociala medier Àr ett fenomen som har utvecklats frÄn att vara ett kommunikationsverktyg för privatpersoner, till att bli ?ett nödvÀndigt ont? och en viktig del av marknadskommunikationen för mÄnga företag.Med denna uppsats vill vi utforska hur en ideell förening anvÀnder sociala medier för sin marknadsföring, vilka risker detta medför och vad som kan göras för att undvika dessa. Uppsatsen Àr en fallstudie som bygger pÄ metodtriangulering och karaktÀriseras av en abduktiv ansats. Studien baseras pÄ tvÄ kvalitativa personliga intervjuer och en kvantitativ undersökning i form av enkÀt.