SAMMANFATTNINGIntroduktionTrots framskriden forskning kring faktorer som överlevnad, behandling och livskvalitet för den organtransplanterade patienten saknas en förstÄelse av den transplanterade patientens upplevelse av sin sociala funktion. Uppsatsen fokuserar pÄ den organtransplanterade patientens upplevelse av sin sociala funktion ett Är efter transplantationen. SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka huruvida det finns ett huvudsakligt problem avseende social funktion för den organtransplanterade patienten.MetodMetoden i denna studie grundar sig pÄ grounded theory, vilket innebÀr att det inte finns ett pÄ förhand förutbestÀmt antal informanter utan intervjuer pÄgÄr tills en mÀttnad uppstÄr. I syfte att pröva metoden genomfördes en pilotstudie med tre levertransplanterade personer, tvÄ mÀn och en kvinna.ResultatTre huvudsakliga kategorier som visade pÄ den sociala processen i den sociala funktionen under det första Äret som transplanterad framstod i resultatet; Anpassar sig till isolering, försöker vara aktiv och anspassar sig till bakslag/komplikationer samt Àr aktiv och anpassar sig till tröttheten. I den preliminÀra analysen relaterades dessa dÀrefter i en möjlig kÀrnkategori; Att ÄterfÄ ett normalt liv sÄ snart som möjligt.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i tvÄ olika typer av texter jÀmförts. Hypotesen Àr att kognitiva neurala nÀtverk som ansvarar för den abstrakta tanken Àr tÀtt sammanbundna med kognitiva neurala nÀtverk som representerar kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser. Analysen utfördes pÄ tvÄ olika typer av texter. Resultatet visar pÄ signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att sjÀlvbiografiska texter Àr mer förankrade i kÀnsloerfarenhet baserat pÄ sensoriska upplevelser Àn vad argumenterande texter Àr.

Syfte: VÄrt syfte Àr att öka förstÄelse för hur de olika motivationsfaktorerna sjÀlvförverkligande, gemenskap och altruism (i samhÀllsfrÄgor) Àr motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod och vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer dÀr 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser frÄn empirin har vi anvÀnt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptÀckte vi olika sÀtt hur de tre teman pÄverkade ledare i sociala företags motivation. Vi sÄg Àven att gemenskap Àr den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i ett socialt företag pÄ flest sÀtt, följt av sjÀlvförverkligande och sedan altruism (i samhÀllsfrÄgor). Resultatet var förvÄnade dÄ tidigare forskning mer föresprÄkar altruism som den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i sociala företag i störst utstrÀckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag Àn vad tidigare forskning har visat. VÄrt resultat skapar en större och djupare förstÄelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..

Syftet med denna studie Àr att synliggöra den förstÄelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. HÀr studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. FrÄgestÀllningarna som utforskas Àr: Hur anvÀnds normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstÄs i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförstÄelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter anvÀnds en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgÄngspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers arbete med förskolebarn som har svÄrigheter i leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det Àr barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De stÄr ofta utanför leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera pÄ barnens lek och varför de inte kan komma in i leken. I dag vet man hur viktig leken Àr för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra.

Denna kvalitativa studie undersöker lÄngvarig effekt (0,5- 1 Är efter avslutad behandling) av KBT-stresshantering i grupp för 12 individer med arbetsrelaterade stressymtom, utförd pÄ Previa, region Stockholm, mottagning: Gullmarsplan, vÄren och hösten 2005. Studiens syfte var att utvÀrdera dessa individers individuella upplevelser och tillÀmpningar av kursens stresshanteringsmetoder, grad av reducering av stressbeteende ett halvÄr respektive ett Är efter kursavslut, samt att ta del av dessa individers erfarenheter av utlösande stressfaktorer i arbetslivet. Studien hade vidare som syfte att undersöka hur stress kan motverkas i arbetslivet pÄ ett tidigt stadium utifrÄn kognitiva och beteendeterapeutiska tillÀmpningsmetoder som beteende- och konsekvensanalys.Studiens resultat visade att utlösande faktorer för stressymtom var för höga krav i arbetet och bristande resurser, brist pÄ anpassad feedback frÄn ledning, omorganisationer och stressande situationer i privatlivet. Respondenterna var genomgÄende nöjda med Previas stresshanteringskurs och upplevde generellt sett att de fÄtt ökad medvetenhet om eget stressbeteende och hur stressen kan minskas utifrÄn alternativa tankar och beteende. De flesta av respondenterna hade inte fortsatt arbeta pÄ egen hand med de stresshanteringsmetoder som ingick i Previas stresshanteringskurs efter kursavslut och efterfrÄgade uppföljning av kursen (som i dag inte erbjuds).

I förevarande framstÀllning har behandlats den rÀttsliga hanteringen av barns utsagor i mÄl om sexualbrott, dÀr en studie av domstols bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmÄl lÄtit företas mot bakgrund av den rÀttsliga apparatens hantering av barnets berÀttelse i ett initialt skede av rÀttsprocessen. I mÄl om sexuella övergrepp mot barn utgÄr en vÀrdering av de bevis som finns att tillgÄ ? det vill sÀga barnets utsaga allena ? inte sÀllan frÄn den vuxnes förmÄga att förstÄ och kommunicera. Det av brott drabbade barnet riskerar dÀrmed att försÀttas i ett svÄrt underlÀge gentemot den vuxne, dÄ rÀttsprocessuella krav utformade i en vuxensfÀr kan leda till uppkomsten av icke ovÀsentliga brister i barns uttalanden. Följaktligen har ansetts av avsevÀrd vikt att tillstÄ att barnets position i rÀttssystemet Àr svag och ? vid förekomsten av en partsrelaterad ojÀmlikhet i processen ? bör kompenseras med en ambition om att bÀttre söka anpassa den rÀttsliga processen till barns sÀrskilda behov.

Arbetstagare som uttrycker sig om sin arbetssituation via forum som sociala medier har blivit allt vanligare. Denna undersökning försöker svara pÄ varför arbetstagare vÀljer att uttrycka sig om sin arbetssituation via detta forum och vilka konsekvenser detta kan fÄ. Först har intervjuer med arbetstagare som uttryckt sig via sociala medier om sin arbetssituation genomförts. DÀrefter har vinjetter utformats utifrÄn resultatet frÄn intervjuerna samt ett uppmÀrksammat fall i tidningen om just en sÄdan hÀr hÀndelse. Vinjetterna har sedan presenterats för en VD, en konsultchef med personalansvar och en fackombudsman för att kunna ta del av deras reaktioner pÄ situationerna.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Det nya arbetslivet har blivit alltmer komplicerat och kravfyllt. Nya kunskapskrav har vÀxt fram i takt med arbetsmarknadens strukturomvandling och samhÀllets individualisering (Allvin, 2006). Individer förvÀntas bli ?sin egen agent? och stÀndigt strÀva efter att hÄlla sig anstÀllningsbara och ?anstÀllningsbarhet? har sÄledes blivit ett policybegrepp som anvÀnds flitigt inom den politiska debatten kring utbildning och arbete (Berglund & Fejes, 2009). Som blivande karriÀrvÀgledare Àr det relevant att förstÄ vad det innebÀr att vara anstÀllningsbar för att pÄ bÀsta sÀtt se till individens behov.

DÄ befolkningen blir allt Àldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebÀr att kognitiva funktioner försÀmras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförÀndringar, brister i empatisk förmÄga och svÄrigheter att kontrollera kÀnslor kÀnnetecknar sjukdomsbilden. Det Àr av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar dÄ medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ ökad kunskap om hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom.

Syftet med vÄrt arbete Àr att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus pÄ anvÀndandet av naturvetenskapliga resonemang. Vi har observerat tvÄ grupper om fyra elever i varje, nÀr de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nÀtbaserad diskussionsforum. I den andra gruppen har eleverna fört en ?vanlig? muntlig dialog, vilken videofilmats.

Dagens teknik erbjuder en mÀngd olika sÀtt för mÀnniskor att kommunicera och interagera med varandra. Denna uppsats Àr en studie i bilddelning pÄ sociala medier med fokus pÄ amatörfotografers anvÀndande av tekniken i syfte för att nÄ ut med sina fotografier. Huvudfokus lades pÄ vad för strategier de anvÀnde sig av, men Àven pÄ anvÀndarnas olika mÄlsÀttningar. Med hjÀlp av tidigare forskningsarbeten och djupgÄende intervjuer har vi lyckats Äterkoppla den egna empirin med vÄra teoretiska utgÄngspunkter och dragit slutsatsen att anvÀndandet av sociala medier i syftet för att nÄ ut med sina bilder till andra mÀnniskor varierar vÀldigt stort frÄn person till person. Hur tekniken anvÀnds för detta syfte Àr dÀrmed unikt för den individuelle anvÀndaren, dock har vi lyckats identifiera vissa likheter i anvÀndandet av sociala medier i dessa syften. .

Sociala medier har utvecklats enormt i och med internets utbredning. Teknikens framfart har medfört mer direkta kommunikationsmöjligheter för sÄvÀl privatpersoner som företag, nÄgot som uppmÀrksammats och utnyttjats för frÀmjandet av kommunikation. De mediestrategier som tidigare varit vedertagna börjar i och med detta att ifrÄgasÀttas dÄ sociala medier utgÄr frÄn en plattare hierarki Àn tidigare medier. Detta medförde ett behov av uppdaterad forskning kring kommunikation inom sociala medier. De faktorer som var viktiga för kommunikation inom sociala medier mellan företag och kund belystes dÀrför i denna rapport.

Bakgrunden beskriver att det i samhÀllet finns en stereotyp av hur mÀnniskor med schizofreni Àr. Studien behandlar begreppen kommunikation, livsvÀrld, sjukdomslidande och subjektiv kropp. Tidigare studier har visat att personer som lever med schizofreni kan ha problem i det sociala samspelet. Syftet med studien var att beskriva hur livsvÀrlden upplevs av en person med schizofreni. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie pÄ en sjÀlvbiografisk bok, skriven av en person som lever med schizofreni.