Vi har valt att titta pÄ hur E-sportmarknaden anvÀnder sig av sociala medier för att sprida sig ut bland medierna och nÄ befintliga och framtida anvÀndare. E-sport Àr ett begrepp som innefattar all typ av elektronisk sport. Dota2 och Starcraft 2 Àr tvÄ exempel pÄ spel dÀr E-sport Àr ett vinnande koncept. Vi har valt att skapa föreningen, Gruesome Gaming som ligger till grund för uppgiften för att kunna ta reda pÄ hur de sociala medierna fungerar i marknadsföringssyfte. MÀnniskors beteende pÄ Internet samt hur mÀnniskor hanterar marknadsföring pÄ Internet kommer upplysas nÀrmare i arbetets resultatkapitel.

Bakgrund: AnvÀndandet av Internet och kommunikationen via sociala medier harökat betydligt och för mÄnga mÀnniskor har det utvecklats till att blien del av vardagen. Detta gÀller Àven medarbetare pÄ ett företag. Företag och organisationer bör ha förstÄelse för och ta hÀnsyn till attsociala medier utgör en viktig kommunikationskanal och inse att deras medarbetare Àr representanter för företaget och fungerar som ambassadörer för varumÀrket.Syfte: Vi vill skapa djupare kunskap för hur sociala medier fungerar som en modern kommunikationskanal och hur det pÄverkar varumÀrken. Vi vill Àven skapa förstÄelse för eventuella motiv till att kontrolleramedarbetares anvÀndande av sociala medier och vilka komplikationer detta kan medföra, bÄde externt och internt.Metod: Uppsatsens ansats Àr abduktiv och vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod. UtifrÄn en semistrukturerad intervjuguide har vi intervjuat fempersoner pÄ olika företag.

Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag Àr drogfria. Tidigare forskning visar att det Àr vanligt att genomgÄ mer Àn en behandling innan drogfrihet uppnÄs och att det Àr en process att bli drogfri som krÀver en lÄngsiktig beteendeförÀndring. UngefÀr varannan Äterfaller inom sex mÄnader vilket innebÀr att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnÄ drogfrihet. Studiens syfte Àr att undersöka och öka förstÄelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprÀtthÄlla drogfrihet.

Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgÄrd som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter Äsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfÀlliga eller planerade. BostadsgÄrden som jag utgÄr ifrÄn i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, GÀvle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrÄn studier som gjorts om miljonprogramsomrÄden och av stadsrummet. Dessa anvÀnds i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgÄrdens förutsÀttningar.

Bakgrund och problem: Företag kan anvÀnda sig av sociala medier som exempelvis Facebook, Twitter och bloggar för marknadsföring. Genom att kommunicera i sociala nÀtverk pÄ Internet har företagen möjligheter att föra en dialog med kunder vilket kan bidra till att relationer uppstÄr mellan kunderna och företagen. En studie som möjliggör ytterligare beskrivningar av egenskaper hos sociala medier och dess fördelar och nackdelar vore intressant. Företag upplever svÄrigheter att koppla marknadsföringen i sociala medier till tydliga affÀrsresultat. Personalen saknar kunskaper för mÄlformulering, implementering och utvÀrdering.

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

NÀtmobbning beskrivs som ett relativt nytt och outforskat problem. Tidigare forskning inom omrÄdet talar för ett problem som frÀmst drabbar ungdomar. Denna studie syftade till att undersöka hur aktörer i skolan, högstadieelever och kuratorer, uppfattade fenomenet nÀtmobbning. Studien jÀmförde Àven högstadieelevernas och kuratorernas uppfattning om fenomenet. Studien anvÀnde sig av kvalitativ metod dÀr fem kuratorer intervjuades enskilt och nio högstadielever intervjuades i par.

Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat LÀroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen hÄller sÄ anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrÄn den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger pÄ. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap Àr relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa Àr kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism.

Syftet med min studie Àr att belysa vilken betydelse de sociala banden har för mÀnniskors ohÀlsa inom bemanningsbranschen. Uppsatsens centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur upplever de bemanningsantÀllda inom industrin att deras sociala relationer pÄverkar hÀlsan? Hur upplever de bemanningsantÀllda inom skola/förskola att deras sociala relationer pÄverkar hÀlsan? Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer och Thomas Scheffs teori om sociala band. Det empiriska materialet har insamlats med hjÀlp av intervjuer och jag har anvÀnt mig av grundad teori som analys metod. Genom att lÀsa tidigare forskning fann jag att det fanns lite fokus pÄ vilken betydelse de sociala banden har för bemanningsanstÀlldas ohÀlsa.

Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden Àr en effektiv metod för barn med koncentrationssvÄrigheter och/eller svÄrigheter med sociala relationer. Jag ville ocksÄ fÄ svar pÄ om koncentrationsförmÄgan och förmÄgan till att etablera fungerande sociala relationer förbÀttras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete pÄ nÄgra av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvÀrderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning pÄ att lekarbete Àr en effektiv metod för barn med koncentrationssvÄrigheter och sociala relationssvÄrigheter och att koncentrationsförmÄgan och sociala relationer i hög grad förbÀttrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete..

During the study's first stage we noticed that the Swedish term ? utanförskap? was constructed for political purposes, the term?s ambiguity what was first raised our interest. Therefore the aims of this study was to examine how social workers at the social welfare office and the labor market related project Framtid Kronoberg  as well as politicians within the administration of Arbete & VÀlfÀrd (Work & Welfare) relates to utanförskap as a social phenomenon. The study?s second aim was to examine how the aforementioned persons consider utanförskap to be counteracted among young adults.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur personalen bemöter de boendes sexuella behov i ett boende för utvecklingsstörda. Sexualitet Àr ett grundbehov hos mÀnniskan. Den fysiska sexualiteten utvecklas pÄ samma sÀtt hos utvecklingsstörda som hos alla andra mÀnniskor, det Àr i det kognitiva tÀnkandet svÄrigheterna ligger. MÄnga gÄnger möjliggör eller förhindrar personalens egna attityder och vÀrderingar samt kunskap eller okunskap de utvecklingsstördas sexuella behov. Studien bygger pÄ litteratur som skrivits inom omrÄdet samt personliga intervjuer med personal som arbetar pÄ gruppbostÀder för utvecklingsstörda.

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

Detta Àr en kvalitativ uppsats om hur lÀrare ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier utifrÄn sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har Àven sett pÄ hur relationen mellan lÀrare och elever ser ut pÄ sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lÀrare pÄ en skola, utifrÄn dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar pÄ mitt syfte och problemstÀllning. Det har framgÄtt att informanterna fÄr svÄrare att vara privata i och med anvÀndandet av sociala medier som Facebook samt att de Àr restriktiva i sitt anvÀndande pÄ grund av pressen pÄ att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna separera pÄ privatlivet och yrkesrollen..