Denna studie syftar till att underso?ka hur svenska myndigheter arbetade med kriskommunikationen i sociala medier i samband med stormen Simone, samt vilka la?rdomar de har med sig in i arbetet med den och vad de la?rt sig av stormen. Metoden som anva?ndes fo?r studien var kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna har genomfo?rts med personer som arbetade med tre svenska myndigheters kriskommunikation i sociala medier under stormen Simone.

Syftet med studien Àr att erhÄlla ökad kunskap om funktionsnedsattas stöd för lÀrande i arbetet. Strukturerade intervjuer med öppna frÄgor genomfördes med personer med cerebral pares, kongenital myopati och ryggmÀrgsbrÄck, tre av dessa pÄ respektive arbetsplats samt tvÄ i hemmiljö. Materialet bearbetades sedan utifrÄn en hermeneutisk forskningstradition i tvÄ kvalitativt skilda kategorier. Ansatsen belyser allmÀn verksamhetsteori och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande via talsprÄk och praktisk handling. De funktionsnedsattas uppfattning av fenomenet visar att lÀrande sker via talsprÄk och praktisk handling.

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund anvĂ€nder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlĂ©nHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssĂ€te: Högskolan i Halmstad, Sektion HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstĂ„ hur politiska ungdomsförbund anvĂ€nder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, TvĂ„stegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett explorativt förhĂ„llningssĂ€tt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehĂ„llsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier Ă€r och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras anvĂ€ndning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier Ă€rstor. Det personliga mötet Ă€r stort och ökad anvĂ€ndningav sociala medier hĂ€nger ihop med en ökad anvĂ€ndningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

I denna studie har elevers Äsikter om det sociala mediet Facebook i svenskundervisningen studerats. Detta har skett genom en enkÀtundersökning med 88 elever och kompletterades med tvÄ intervjuer av elever med erfarenhet av mediet i undervisningen. Informanterna hade en delad instÀllning till Facebook som lÀrplattform och de problem som lyftes fram rörde sortering och intrÄng i privatlivet. En övervÀgande majoritet var dock positiva till arbetssÀttet om det bedrevs i mindre skala som enstaka kurser eller moment. Det gick Àven att se skillnader i Äsikter om och anvÀndandet av sociala medier ur ett Äldersperspektiv.

Bakgrunden till denna rapport Àr att fÄ en fördjupad kunskap inom Àmnet förhörsmetodik. Syftet Àr att belysa de detaljer som förutsÀtter ett lyckat förhör och vilket sÀkerstÀller trovÀrdig, korrekt och tillförlitlig information. I detta arbete har vi utgÄtt frÄn kvalitativ metod med tyngdpunkten i litteraturen inom det förhörstekniska och rÀttspsykologiska omrÄdet, samt kompletterande kÀllor i form av intervjuer och förelÀsningar med anledning att förankra och jÀmföra kunskaperna med verkligheten. Den kognitiva intervjun som förhörsmodell Àr starkt förankrad i vetenskaplig forskning och mycket gÄngbar, varför vi har valt att presentera den nÀrmare. Ett lyckat förhör Àr av största vikt i en utredning och beror pÄ flera samverkande faktorer.

Syftet med studien Àr att erhÄlla ökad kunskap om funktionsnedsattas stöd för lÀrande i arbetet. Strukturerade intervjuer med öppna frÄgor genomfördes med personer med cerebral pares, kongenital myopati och ryggmÀrgsbrÄck, tre av dessa pÄ respektive arbetsplats samt tvÄ i hemmiljö. Materialet bearbetades sedan utifrÄn en hermeneutisk forskningstradition i tvÄ kvalitativt skilda kategorier. Ansatsen belyser allmÀn verksamhetsteori och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande via talsprÄk och praktisk handling. De funktionsnedsattas uppfattning av fenomenet visar att lÀrande sker via talsprÄk och praktisk handling.

Termen sociala medier har fÄtt mycket uppmÀrksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA Är 2008, detta har vÀckt ett intresse att ta reda pÄ vad sociala medier egentligen innebÀr och pÄ vilket sÀtt det tillÀmpas vid svenska förhÄllanden och i den svenska politiken. Detta Àr inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort Àmne att undersöka. För att avgrÀnsa Àmnet har denna studie för avsikt att kartlÀgga anvÀndningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvÄstegshypotesen anvÀnds som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett explorativt förhÄllningssÀtt. Metoderna har utgjorts av intervjuer.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka nutida sociala rörelsers aktiviteter pÄ World Wide Web och ta reda pÄ om det finns nÄgot sammanhÀngande informationssystem för dessa rörelser dÀr, hur det ser ut och hur viktigt det Àr som informationskÀlla. Inom ramen för denna undersökning företogs först en teoretisk genomgÄng av begreppet sociala rörelser för att definiera undersökningsobjektet. DÀrefter introducerades den webbometriska metod som sedan anvÀndes för att analysera ett antal svenska nutida sociala rörelsers webbplatser. I samband med presentationen av den webbometriska metoden diskuterades ocksÄ diverse problem rörande material och materialinsamling samt tidigare forskning pÄ omrÄdet. De webbometriska analyserna visade att det finns kopplingar mellan webbsidor som gör att de kan ses som sammanhÀngande informationssystem.

Syftet med studien Àr att fördjupa kunskaperna kring hur vÀgen ut kan te sig för personer som lÀmnar kriminalitet/missbruk. Avsikten Àr ocksÄ att fÄ en ökad förstÄelse för hur kvinnors och mÀns vÀgar ut kan se ut. Vi anvÀnder oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med Ätta personer varav fyra kvinnor och fyra mÀn vilka pÄ ett eller annat sÀtt Àr knutna till de sociala företagen KRIS respektive VÀgen ut-kooperativet. Den insamlade empirin analyseras utifrÄn teorin om exitprocesser, teorin om sociala band samt genusteori.

Kulturskolan i Kungsbacka kontaktade medieproducent-studenten Erik Iversen för att fÄ hjÀlp med att ta fram en handlingsplan för sociala medier. Skolan vill börja anvÀnda sig av sociala medier och locka fler besökare till skolans evenemang men vet inte hur de ska anvÀnda sociala medier.Handlingsplanen skulle hjÀlpa lÀrarna att kommunicera via sociala medier och lÀgga upp strategi för hur mediet kan anvÀndas som ett verktyg.Projektet inleddes med en förstudie dÀr tidsplan och krav för arbetet satts upp. Det arbetet följdes upp av intervjuer med lÀrare pÄ kulturskolan och dÀrefter ett genomförande i form av skrivande av handlingsplan.Resultatet av projektet blev en handlingsplan med personlig prÀgel för Kulturskolan i Kungsbacka med riktlinjer och förslag för hur anvÀndande av sociala medier ska gÄ till.Projektets slutsatser Àr att det Àr viktigt att göra en bra planering för hur arbetet ska ske och i vilka steg det ska ske.Rapportens teoretiska delar fokuserar pÄ hur marknadsföring via sociala medier ser ut pÄ olika plan i form av strategisÀttande men Àven en del om hur manualer skrivs och vad man ska tÀnka pÄ..

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur personer som genomgÄtt amputation upplever sin livskvalitet. Den deskriptiva litteraturstudien baserades pÄ 14 vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att amputation pÄverkade individerna utifrÄn ett fysiskt, psykisk och socialt perspektiv. Vanliga faktorer som pÄverkade livskvaliteten negativt var smÀrta och svÄrigheter med mobiliseringen.

Syftet med denna undersökning har varit att titta pĂ„ hur uppfattningar kring sociala medier ser ut pĂ„ en mediekoncern i Östergötland samt hur sociala medier anvĂ€nds. Vi har Ă€ven studerat behovet av en policy som kan vĂ€gleda anvĂ€ndningen av sociala medier och vad denna i sĂ„ fall bör innehĂ„lla. Detta har undersökts genom Ă„tta djupgĂ„ende intervjuer samt en mindre enkĂ€t.Resultatet visar att det rĂ„der en positiv syn kring sociala medier men Ă€ven en viss skepticism. AnvĂ€ndningen av sociala medier skiljer sig Ă„t mellan olika verksamhetsomrĂ„den och organisationskulturen spelar en avgörande roll. Ett dilemma som har framkommit Ă€r svĂ„righeten att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Syftet med undersökningen Àr att studera personalens sociala scheman angÄende en underhÄllshandbok som finns pÄ intranet pÄ Volvo östra. Problemet Àr att underhÄllshandboken inte anvÀnds i nÄgon stor utstrÀckning. Syftet Àr att med hjÀlp av en kartlÀggning av personalens roll- och hÀndelsescheman angÄende anvÀndningen av handboken, kunna hitta bakomliggande problem till varför inte handboken anvÀnds. UnderhÄllshandboken finns dels pÄ intranet och dels i pÀrmar. I enkÀtundersökningen deltog 23 försökspersoner som arbetar vid underhÄllssektionens alla avdelningar.Resultatet visar att de som nÄgon gÄng anvÀnt underhÄllshandboken anvÀnder handboken frÀmst vid situationer nÀr de blir tillsagda att anvÀnda den.

NedsÀttningar i luktsinnet Àr vanligt förekommande i befolkningen, och kan fÄ negativa konsekvenser för en individs livskvalitet. FörsÀmringar i luktsinnet kan dessutom förebÄda kognitiva försÀmringar hos Àldre. Syftet med denna studie Àr att undersöka om daglig luktminnestrÀning gynnar luktsinnet hos vuxna, och om trÀningen Àven leder till en förbÀttring av förmÄgor som inte direkt trÀnas. Under 40 dagar fick deltagarna (n=18) spela en specialutformad version av spelet memory, innehÄllande lukter. Luktspelets effekter pÄ deltagarna jÀmfördes med en kontrollgrupp som spelade ett visuellt minnesspel.