Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

I takt med att Internet blir mer och mer tillgÀngligt och att informationsmÀngden pÄ Internetkonstant ökar, har ett behov för rekommendationssystem uppkommit. Ett problem pÄ internet Àratt veta vem och vad man kan lita pÄ. Ett sÀtt att komma runt det hÀr tillitsproblemet Àr attanvÀnda sig av social media. Samtidigt har sociala medier stÀndigt ökat i populÀritet de senasteÄren. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur rekommendationssystem och socialamedier kan dra nytta av varandra samtidigt som ett praktiskt problem om att fÄrekommendationer frÄn sina (online) vÀnner löses.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur de sociala medierna, exempelvis Twitter, Facebook och YouTube, anvÀnds i svenskundervisningen. Litteraturen vi anvÀnde var tidsenlig. Detta var ett medvetet val eftersom de sociala medierna Àr en tÀmligen ny företeelse. Som informationshÀmtande metoder anvÀnde vi elevenkÀter som vi delade ut i en sjua, en Ätta och tvÄ nior och tre lÀrarintervjuer med SO och svensklÀrare i dessa klasser. EnkÀtfrÄgorna belyste hur eleverna anvÀnder de sociala medierna pÄ sin fritid, om deras lÀrare anvÀnder de sociala medierna i undervisningen och om de ansÄg att de sociala medierna passade i undervisningen.

Demenssjukdom innebÀr en successiv förlust av sÄvÀl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmÄgan hos personer med misstÀnkt eller diagnostiserad demens och hur den förÀndras över en period av tre Är. Vidare var syftet att jÀmföra den förÀndrade funktionsförmÄgan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av Àldre. Materialet till denna studie hÀmtades frÄn tvÄ forsknings- och utvecklingsprojekt, DemensvÄrd i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien anvÀndes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

The aim of this essay was to examine what kind of help and support social services departement can offer gamblers and their relatives. We also want to examine what the relatives to the gamblers think about the help and support they have got from the social services departement. Central questions we asked were: What kind of help and support can social services department offer the gamblers and there relatives? What kind of help is there to get for children respectively adult relatives? Do the relatives consider that the social worker have enough knowledge about the problem? Do the social workers consider that they have enough knowledge about the problem? This is a qualitative study of three women relatives to the gamblers, three social workers and one specialist in this problem. We have delimited the study to one big city in Sweden.

NÀthat Àr ett nytt socialt problem, som aktualiserats i och med en intensiv mediadebatt. NÀthat Àr sÄledes ett fenomen, som ingen forskat kring, men som dÀremot kan ses utifrÄn mobbningsforskning. Syftet med denna diskursanalytiska uppsats, var att lyfta fram dels mediavinklingen av nÀthat, dels utsatta/vittnande ungdomars beskrivningar av fenomenet. UtifrÄn detta Àmnades samproduktionen av synen pÄ nÀthat som socialt problem undersökas, dÀr ungdomar, media och mobbningsforskning ses som sociala aktörer. Med hjÀlp av retoriska resurser utifrÄn diskurspsykologin, och den kritiska diskursanalysens forskarbegrepp intertextualitet analyserades det empiriska materialet, bestÄende av tidningsartiklar, blogginlÀgg och forumtrÄdar.

Syftet med arbetet har varit att fÄ en uppfattning om hur olika förskolor arbetar med Àmnet rörelse samt rörelsens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Metodvalet för undersökningen har varit enkÀter dÀr 16 pedagoger pÄ fyra förskolor har deltagit. EnkÀterna har samlats in genom fysiska trÀffar för att jag samtidigt skulle kunna tacka för medverkan. Arbetet har frÀmst fokus pÄ Àmnet kring barn med koncentrationssvÄrigheter dÀr slutsatsen visar att det Àr viktigt som pedagog att ha kunskap kring barns utveckling. Resultatet visar att pedagoger idag Àr medvetna om rörelsens betydelse men har ofta för lite tid att utföra en daglig organiserad rörelseaktivitet. Ett flertal pedagoger tror mer pÄ att ta vara pÄ barnens spontana infall med rörelse Àn att ha en bestÀmd dag och aktivitet..

Den hÀr uppsatsen undersöker de svenska journalisternas förhÄllningssÀtt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten. Fokus i denna undersökning ligger i journalisternas kÀllkritik, anvÀndning och beroende av sociala medierna som Twitter, Facebook, blogg med flera i sitt journalistiska arbete. Intervjumetoden tillÀmpades i denna undersökning och intervjuer med tio svenska journalister genomfördes. De medier som inkluderas i undersökningen Àr, Sveriges Radio Ekot, SR International, SVT, TV4, Tidningarnas TellegramsbyrÄ, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga intervjuer presenteras och svaren anvÀndes sedan i analysen.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur arbetsterapeuter anvÀnder lek som intervention för barn med funktionsnedsÀttning. För att besvara syftet valde författarna att göra en litteraturöversikt för att skapa kunskap inom det valda problemomrÄdet. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL, PubMed, PsykINFO och AMED-EBSCO och resulterade i att 12 artiklar valdes ut. Data som framkom analyserades under tre kategorier utifrÄn Case-Smith et al. (1996) modell med lekbaserade interventioner.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

SjukvÄrden har kritiserats för att inte kunna motivera sina anstÀllda, dÀrför har vi valt att undersöka de sjukvÄrdsanstÀlldas syn pÄ belöningssystem och belöningar samt om lönenivÄ, Älder och familjeförhÄllande har en pÄverkan pÄ denna syn. De teorier vi har utgÄtt frÄn Àr behovs- och kognitiva motivationsteorier, litteratur om belöningssystem frÀmst inom ekonomiska och sociala belöningar samt kollektiva och individuella belöningar. Litteratur har anvÀnts för att ÄskÄdliggöra kritik och motivation inom sjukvÄrden samt teorier om lönenivÄ, Älder och familjeförhÄllande som pÄverkansfaktorer pÄ de sjukvÄrdsanstÀlldas syn pÄ belöningssystem och belöningar. VÄr empiriska undersökning genomfördes med hjÀlp av en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning riktad till anstÀllda pÄ tvÄ vÄrdcentraler i SkÄne. Undersökningen visade att lönenivÄ, Älder och familjeförhÄllande pÄverkar de sjukvÄrdsanstÀlldas syn pÄ belöningssystem och belöningar.

A Quick Test (AQT) FÀrg och Form Àr ett test av snabb automatiserad benÀmning avsett att detektera kognitiva störningar. Det bestÄr av tre delar som var och en utgörs av 40 visuella stimuli som skall benÀmnas sÄ snabbt som möjligt. Tidigare studier har indikerat att AQT skiljer personer med Alzheimers sjukdom frÄn friska kontroller med högre precision Àn det ofta anvÀnda Mini-Mental-Testet (MMT). I denna studie undersöktes för första gÄngen om AQT-resultat kunde predicera diagnosen hos en konsekutiv serie patienter vid en minnesklinik samt relationen mellan AQT-resultat och biomarkörer (likvorproteiner) för neurodegenerativ sjukdom. 492 svarsblanketter frÄn AQT FÀrg och Form analyserades och diagnostisk prediktion samt korrelation med nivÄn av likvorproteiner faststÀlldes för de 374 första patienterna i serien.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhÀllsÀmnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mÀter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhÀlsvetenskapliga Àmnen, vilka analyseras utifrÄn Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lÀrare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven Àr konstruerade efter Àmnenas lÀroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven ocksÄ stÀlls i förhÄllande till en analys av kursplanen för SamhÀllskunskap A och Àmnesplanen för SamhÀllskunskap 1a1.Proven visade sig vara av varierande karaktÀr och storlek och bestÄende av en skiftande mÀngd uppgiftstyper. Av analysen framgÄr att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, Àn kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste tvÄ kunskapsdimensionerna som testas Àr Faktakunskap och Begreppskunskap.