Frågeställning: Vilken roll intar de sociala medierna i kommuners kommunikationsarbete?Bakgrund: De senaste åren har allt fler kommuner börjat använda sig av sociala medier. Detta ställer stora krav på kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya medierna. Frågan är vilken funktion och roll de sociala medierna får i kommunernas kommunikationsarbete.Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstå sociala medier  som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien är att tillföra kunskaper såväl om syftena bakom närvaron som hur det fungerar i praktiken.Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter på tre svenska kommuner och kvantitativ innehållsanalys av kommunernas Facebooksidor.Slutsats: Sociala medier används oftast för att föra ut information och i liten utsträckning för att interagera.

En massa människor vet vad sociala medier kan göra, det är nu dags att börja arbeta. - Rick Mans, Social Media Lead CapgeminiSyftet med uppsatsen är att klargöra hur sociala media kan bidra till att effektivisera företags internkommunikation, genom att undersöka vilka problem som upplevs finnas i dagsläget, vilka möjligheter sociala media erbjuder och om dessa möjligheter kan appliceras på problemen för att förbättra internkommunikationen. Studien är baserad på kvalitativ insamling av data genom sju djupintervjuer med experter inom området. Under studien har problematik med internkommunikation tagits fram och ställts mot experters syn på sociala medias egenskaper. Resultatet är att sociala media erbjuder både positiv och negativ påverkan på internkommunikationen.

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för erfarenheter och upplevelser av den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv. För att studera detta intervjuades sju personer med reumatoid artrit (RA). Data analyserades parallellt med datainsamling utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade ett komplext samspel mellan personen, den sociala miljön och aktiviteten vilket formade fyra kategorier: "sammanvävd aktivitet", "tillrättalagd aktivitet", "omfördelad aktivitet" och "initierad aktivitet". Resultatet bidrar med en förståelse för de olika aspekterna i den sociala miljön som främjar meningsfulla aktiviteter för informanterna.

Varbergs kommun har en vision. Visionen säger att kommunikationen i kommunen ska kännetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfråga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krävs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande är i ett utvecklingsstadie av visionen, där det saknas specifika riktlinjer och strategier för användandet av sociala medier.Frågan jag ville försöka besvara är hur olika verksamheter i kommunen förhåller sig till transparens och medborgardialog via sociala medier. För att svara på detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för användandet av sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar på en balansgång mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gäller sociala medier, men som samtidigt måste förhålla sig till lagar och riktlinjer. Överlag visar intervjuerna på en positiv inställning till sociala medier, vars funktion för kommunen är att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och låter medborgare ta del av information upplever de att de fått ett ökat förtroende.

Människor får möjlighet att ses och mötas i stadens offentliga rum. För att försäkra att staden på ett hållbart sätt planeras för dess invånare, behövs kunskap kring hur det sociala livet i offentliga rum fungerar och även hur vi kan bibehålla och utveckla dess funktion som mötes-, aktivitets- och uppehållsplats. De offentliga rummen i en stad är till för stadens alla invånare oavsett kön, etnicitet, ålder, ekonomi osv. Dess användning skiljer sig genom tiderna och domineras idag främst av frivilliga aktiviteter dit bland annat sociala aktiviteter räknas. Det finns varierande sätt att ta det offentliga rummet i anspråk. Konflikten mellan föreskrivna och unika användningar genererar en social friktion som främjar mer öppna och tillgängliga offentliga rum för fler grupper. Genom litteraturstudier med utgångspunkt i det offentliga rummet studeras det sociala livet och dess förutsättningar.

I dagens värld har länder ett tätt sammanlänkat ekonomiskt samarbete. Detta innebär att ifall ett land drabbas av en finanskris, kommer även andra länder att falla likt dominobrickor, in i en väntande finanskris. Just detta skedde år 2008 och 2011, då ett flertal av världens länder drabbades av en stor finansiell kris. I skuggan av dessa kriser växte en social rörelse fram vars syfte var att uppmärksamma människor om vad som, enligt rörelsen, egentligen hade hänt. Rörelsen som växte fram är känd som Occupy-rörelsen.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förståelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning är det intressant att utgå från ett målkonfliktsperspektiv, varpå verksamhetens intressenter även beaktas eftersom de påverkar organisationen och dess målsättningar. Studien påvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhålla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar målkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom är sociala och ekonomiska motiv vanligen konträra och orsakar begränsningar i verksamhetsstrukturen, varpå målkonflikter lättare uppstår. Det framgår att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hämmas av de begränsningar som de sociala motiven medför.

 Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på och beskriva på vilket sätt och hur medvetet undervisande lärare arbetar med interaktionen lärare/? elev och interaktionen elever emellan vid val av klassrumsaktiviteter, samt hur dessa val ter sig i praktiken. Metoden som används är en kvalitativ intervju med fyra Sfi-lärare som arbetar med olika kurser på en och samma skola samt klassrumsobservationer av lärarnas undervisning i deras egna grupper. Resultatet av studien visar att lärarna har en intention att arbeta utifrån interaktionens roll i andraspråkinlärningen och andraspråkundervisningen och använder sig av arbetssätt som främjar interaktionen mellan lärare och elever men även elever emellan. Flera av de aktiviteter som lärarna använder i sin undervisning, särskilt de som utförs i smågrupper, bidrar till en kreativ språkanvändning och en naturlig kommunikation trots att de sker i en institutionell samtalsmiljö.

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollärares uppfattningar om trygghet hos små barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen är att beskriva och synliggöra hur förskollärare resonerar kring små barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i åldrarna ett till fem år. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de små barnens känsla av trygghet i förskolan och samarbetet med föräldrarna är betydelsefullt när det gäller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

Syftet med denna uppsats har varit att belysa några ensemblemusikers syn på och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble.Vi beskriver ensemblemusikernas syn på det sociala samspelet med utgångspunkt i åtta musikers egna berättelser utifrån de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.Den teoretiska utgångspunkten kan närmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, då en grundtanke hos oss är att människan formas och påverkas av den sociala kontext den befinner sig i. Därför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen är minst lika viktigt som det musikaliska.Sammanfattande kan sägas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska färdigheterna - har nämnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien växte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade våra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omständigheter som gruppen befinner sig i samt de värderingar som finns inom gruppen..

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Sociala medier är ett samlingsbegrepp för kommunikationskanaler där individer har möjlighet att integrera med varandra. Sociala medier utgår från en tvåvägskommunikation, vilket innebär att mottagaren har möjlighet att integrera med företag. Denna sorts marknadsföring har utvecklats och utgör en stor del av hotellens marknadsföring, via denna sorts kommunikation kan hotellet utveckla en starkare relation med gästen.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur interaktionen via sociala medier kan stärka relationen mellan gäst och hotell.      Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på fem vetenskapliga artiklar, de valdes ut för att besvara uppsatsens syfte. Resultatet tar upp vikten av att vara medveten om möjligheter och risker med sociala medier för hotell. Sociala medier ger möjligheten till att förmedla sin vision till en bredare publik, och via detta stärka sitt varumärke.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Träning av rekommenderad frekvens, intensitet och duration ger många hälsofrämjande effekter men överskrids rekommendationerna kan hälsorisker utvecklas. Träningsberoende är ett problem som korrelerar med hög träningsmängd och innebär att den drabbade tränar så mycket att den får negativa psykologiska och fysiologiska konsekvenser. Idag syns en stor träningshets i samhället, bland annat via sociala medier. Sociala medier representerar en typ av virtuell social miljö, och den sociala miljön är en faktor som visat sig vara kopplat till en persons träningsvanor. Att undersöka träningsberoende i relation till träningsvanor och självrapporterad uppfattning, beteende och påverkan på sociala medier hos personer som tränar på gym.