Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund anvĂ€nder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlĂ©nHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssĂ€te: Högskolan i Halmstad, Sektion HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstĂ„ hur politiska ungdomsförbund anvĂ€nder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, TvĂ„stegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett explorativt förhĂ„llningssĂ€tt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehĂ„llsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier Ă€r och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras anvĂ€ndning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier Ă€rstor. Det personliga mötet Ă€r stort och ökad anvĂ€ndningav sociala medier hĂ€nger ihop med en ökad anvĂ€ndningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

Termen sociala medier har fÄtt mycket uppmÀrksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA Är 2008, detta har vÀckt ett intresse att ta reda pÄ vad sociala medier egentligen innebÀr och pÄ vilket sÀtt det tillÀmpas vid svenska förhÄllanden och i den svenska politiken. Detta Àr inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort Àmne att undersöka. För att avgrÀnsa Àmnet har denna studie för avsikt att kartlÀgga anvÀndningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvÄstegshypotesen anvÀnds som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett explorativt förhÄllningssÀtt. Metoderna har utgjorts av intervjuer.

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Kulturskolan i Kungsbacka kontaktade medieproducent-studenten Erik Iversen för att fÄ hjÀlp med att ta fram en handlingsplan för sociala medier. Skolan vill börja anvÀnda sig av sociala medier och locka fler besökare till skolans evenemang men vet inte hur de ska anvÀnda sociala medier.Handlingsplanen skulle hjÀlpa lÀrarna att kommunicera via sociala medier och lÀgga upp strategi för hur mediet kan anvÀndas som ett verktyg.Projektet inleddes med en förstudie dÀr tidsplan och krav för arbetet satts upp. Det arbetet följdes upp av intervjuer med lÀrare pÄ kulturskolan och dÀrefter ett genomförande i form av skrivande av handlingsplan.Resultatet av projektet blev en handlingsplan med personlig prÀgel för Kulturskolan i Kungsbacka med riktlinjer och förslag för hur anvÀndande av sociala medier ska gÄ till.Projektets slutsatser Àr att det Àr viktigt att göra en bra planering för hur arbetet ska ske och i vilka steg det ska ske.Rapportens teoretiska delar fokuserar pÄ hur marknadsföring via sociala medier ser ut pÄ olika plan i form av strategisÀttande men Àven en del om hur manualer skrivs och vad man ska tÀnka pÄ..

Syftet med denna undersökning har varit att titta pĂ„ hur uppfattningar kring sociala medier ser ut pĂ„ en mediekoncern i Östergötland samt hur sociala medier anvĂ€nds. Vi har Ă€ven studerat behovet av en policy som kan vĂ€gleda anvĂ€ndningen av sociala medier och vad denna i sĂ„ fall bör innehĂ„lla. Detta har undersökts genom Ă„tta djupgĂ„ende intervjuer samt en mindre enkĂ€t.Resultatet visar att det rĂ„der en positiv syn kring sociala medier men Ă€ven en viss skepticism. AnvĂ€ndningen av sociala medier skiljer sig Ă„t mellan olika verksamhetsomrĂ„den och organisationskulturen spelar en avgörande roll. Ett dilemma som har framkommit Ă€r svĂ„righeten att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Slutsats. Eftersom vÄr huvudfrÄga var hur de sociala medierna pÄverkar journalistiken, hade vi inga förvÀntningar pÄ att fÄ ett entydigt, sjÀlvklart svar. FrÄgan Àr bred, med mÄnga aspekter. Ett medvetet kardinalfel. Och svar har vi faktiskt fÄtt..

Syfte:Att undersöka ungdomsförbundens attityd till- och anvĂ€ndning av sociala medier. Samt avgöra huruvida sociala medier som ett nytt kommunikationsmedel underlĂ€ttat deltagandet i de politiska ungdomsförbunden och dĂ€rmed pĂ„verkat antalet nya medlemmar.Metod:Kvantitativ webbenkĂ€tsundersökningMaterial:Respons frĂ„n 65 (av 170) partidistriktHuvudresultat:De distrikt som deltog hade överlag en mycket positiv instĂ€llning till sociala medier; de ansĂ„g att sociala medier var viktiga för deras verksamhet och anvĂ€ndes i stor utstrĂ€ckning. De flesta instĂ€mde ocksĂ„ med pĂ„stĂ„endet att sociala medier kommer att fĂ„ större betydelse för den politiska diskursen och distrikten var benĂ€gna att satsa mer pĂ„ sociala medier.Jag kunde konstatera att det fanns en korrelation mellan sociala medier och andelen nya medlemmar; de distrikt som i hög grad anvĂ€nde sig utav sociala medier hade ocksĂ„ fĂ„tt en markant större andel nya medlemmar. Även om man tog hĂ€nsyn till partitillhörighet, distriktens storlek och hur viktigt distrikten tyckte rekrytering var. Vidare forskning inom omrĂ„det anser jag vara angelĂ€get..

Uppsatsen unders?ker hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer upplever och beskriver sitt professionella handlingsutrymme i en medicinskt dominerad v?rdkontext samt vilka strategier de anv?nder f?r att skapa, uppr?tth?lla och p?verka sitt handlingsutrymme inom dessa villkor.Studien bygger p? semistrukturerade intervjuer med ?tta h?lso- och sjukv?rdskuratorer verksamma inom somatisk och psykiatrisk v?rd. Materialet analyserades med tematisk analys och tolkades med st?d av teorier om handlingsutrymme, profession, medikalisering och makt.Resultatet visar att kuratorers handlingsutrymme formas i samspelet mellan medicinsk dominans, patienters livsvillkor och organisatoriska villkor. Psykosociala perspektiv beh?ver ofta legitimeras f?r att f? genomslag i en v?rdkontext d?r medicinska perspektiv ges tolkningsf?retr?de.

I denna uppsats undersöks tvÄ svenska ideella organisationer utifrÄn hur de marknadsför sig i sociala medier. UtgÄngspunkten ligger i olika teorier om hur Internet i och med Web 2.0 blivit en plattform för social interaktion och vilka sociala medier som nÄr ut till mÄnga mÀnniskor. Fokus ligger bÄde pÄ hur organisationerna resonerar kring marknadsföring samt vilka anvÀndarbeteenden som finns och hur dessa kan pÄverka den virala spridningen av marknadsföring pÄ Internet. För att fÄ en inblick i detta har vi utfört intervjuer med representanter med ansvar för sociala medier i de tvÄ organisationer som undersökts samt utfört kvantitativa datainsamlingar dÀr vi fört statistik över organisationernas utveckling i de sociala medierna sett till siffror. UtifrÄn teorier om olika aspekter kring sociala medier samt den kvalitativa och kvantitativa datan har vi kunnat se mycket som pekar mot att sociala medier idag Àr framstÄende nÀr det gÀller marknadsföring pÄ Internet..

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Sociala medier har ökat lavinartat sedan internet nÄdde mÀnniskors hem under  90-talet. Enbart det sociala mediet Facebook har  243 miljoner anvÀndare i Europa. Sociala medier har Àven blivit ett primÀrt val för de flesta anvÀndare för interaktion med varandra. I en vÀrld dÀr informationsflödet och varje relation Àr konstant uppmÀrksammades en brist i hur sociala medier interagerar med anvÀndaren. För att undersöka hur individer upplever notifikationerna i sociala medier anvÀndes grundaffekterna av Silvan Tomkins som kompletterades via en litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Denna studie syftar till att undersöka Ätta företags anvÀndande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. DÄ omrÄdet Àr tÀmligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlÀgga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsomrÄden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier frÀmst anvÀnds i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser dÄ de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nÀtverk men att de Àven anvÀnds i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nÀtverkstillhörighet och ett nÀtverk med god spridning Àr nödvÀndigt för ett effektivt anvÀndande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av anvÀndare kan identifieras utifrÄn kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad skolans personal uppfattar vara skolans sociala funktion. Vi har i vÄr studie kommit fram till att styrdokument, litteratur och forskning visar att skolans sociala funktion Àr en bÄde omfattande och viktig del i skolans vardagspraktik. Den berör aspekter som fostran, lÀrande och mÀnskliga relationer samt samverkan mellan hem, skola och elevhÀlsa. Detta stÀmmer till stor del överens med vad vÄra respondenters uppfattning och upplevelser gÀllande skolans sociala arbete. Men samtidigt uttrycker flera av respondenterna en osÀkerhet om vad den sociala funktionen innebÀr i praktiken, vad som stÄr i aktuella styrdokument, vad en social funktion kan eller ska innehÄlla och hur mycket tid det sociala arbetet fÄr ta irelation till de kunskapsmÄl som ska uppnÄs..

Rapporten behandlar digital kommunikation med fokus pÄ sociala medier. Syftet var att utreda informationsflödet pÄ sociala medier samt att konstruera en matematisk modell över det. Resultatet blev en modell som inbegriper centrala strukturer vad gÀller informationens spridning och mottagarnas uppfattning av den. Modellen behöver validerasoch eventuellt vidareutvecklas. Slutsatsen Àr att vissa sociala medier sprider information bÀttre Àn andra och att det Àr viktigt att identifiera dessa för en optimerad informationsspridning.